Checklista anamnes/utredning efter distal radiusfraktur

Transkript

1 Checklista anamnes/utredning efter distal radiusfraktur Aktivitet Notera antal veckor efter skadetillfället o Utred aktivitetsförmåga; arbete, familj, fritidsintressen, roller. o Identifiera mål, attityd och motivation. o Använd exempelvis DASH, QuickDASH eller COPM Svullnad Mät med måttband eller volymeter Notera hur svullnaden ser ut o Lokalisation och utbredning; generell/specifik, handrygg, handflata, fingrar, ärrområde o Konsistens; hård, mjuk o Dygnsvariationer Bedöm behov av kompressionsbehandling exempelvis ödemhandske eller fingerlindning Smärta Se bilaga 1 för kompletterande information Mät med NRS-skala eller ordinalskala Notera hur smärtan beter sig o Lokalisation o Kvalitet; molande, skärande, huggande, stickande, bultande osv. o Dygnsvariationer; aktivitet, vila, konstant, nattetid o Tecken på CRPS? (Se bilaga 2) Rörlighet Mät med goniometer, förslagsvis enligt HAKIR (länk?). Kan även mäta med pro- /supinator och myrinmätare. o Mät både fingrar och handled. o Notera skillnader i aktivt och passivt rörelseomfång (om tillåtet) o Normal rörlighet i handled; ext/flex 70/80, radial-/ulnardev 20/30 pro-/sup o Funktionell ext/flex (American Academy of Orthopaedic Surgeons, 1965) Hud Inspektera ärret, notera eventuella läkningsstörningar exempelvis adherenser och hyperestesi Bedöm behov av ärrbehandling; tejpning med leukoplast/duoderm och/eller desensibiliseringsträning Handstyrka Mät med Jamar eller Grippit, se bilaga 3 för normalvärden Jamar

2 Litteraturlista Mätning av ledrörlighet/normalvärden: American Academy of Orthopaedic Surgeons. (1965). Joint motion: Method of measuring and recording. Edinburgh: Churchill Livingstone. Norkin, C. & White, J. (2003). Measurement of Joint Motion. A guide to goniometry. 3 ed. Philadelphia: F.A. Davis Company. Cambridge, C. (2002). Rehabilitation of the Hand. J.M. Hunter, E.J. Mackin, A.D. Callahan (Eds), Range of motion measurement of the hand. (pp ). St Louis: The Mosby Company.

3 Bilaga 1 Smärta Smärta är alltid subjektiv och beroende av personens tidigare upplevelser. Det är alltid personens uppfattning som styr vad som ska uppfattas som smärta. Viktigt att lyssna på personens beskrivning av smärta och ställa det i relation till vad pers. gör och hur det påverkar utförandet av dagliga aktiviteter. Smärtupplevelsen innehåller flera komponenter intensitet, lokalisation, kvalitet, tidsaspekt och känslomässiga komponenter som påverkar beteendet. Intensitet Smärta mätts med o VAS, Visuell analog skala (intervallskala) beskriver smärta på en skala 1-10 eller o Mac Gill Pain Questionnari, (ordinalskala) beskriver smärta som ingen = 0, lätt =1-2, måttlig = 3-4, medelsvår = 5-6, svår = 7-8, outhärdlig = Lokalisation Smärtgubbe alt rita av pat,s hand. Använda vedertagna symboler för att beskriva smärtan. Kvalitet Nervskada o Ren smärta beskrivs som blixtrande, huggande, pisksnärt. o Obehaglig känsla beskrivs som domningar, sockerdricks- eller stickande känsla o Muskuloskelettal smärta beskrivs ofta som molande o Smärta som är vaskulärt orsakad beskrivs ofta som bultande eller pulserande, vid vasokonstriktion ofta som krampartad. Tidsaspekt Konstant Periodisk hur lång tid, när på dygnet. Under aktivitet, - vilka Störd nattsömn Något som utlöser smärta Något som lindrar smärta. Litteraturlista ISAP (2002) URL Klintman, H. (1998) Den gåtfulla smärtan. Ett helhetsperspektiv på orsaker, symtom och hanterbarhet. Stockholm: Natur och Kultur. Pelopeles M. (2000) Att beskriva smärta en lärprocess (Licentiatuppsats) Tema kommunikation, Linköpings Universitet Sic 41. Runnqvist, K. (1996) Handens rehabilitering, Volym. Studentlitteratur.

4 Bilaga 2 Kriterier för CRPS (1) Kontinuerlig smärta som inte står i proportion till utlösande orsak (2) Minst ett symtom i tre av följande kategorier vid något tillfälle efter skadan Sensorik Vasomotor Sudomotor Motor/trofi hyperestesi och/eller allodyni temperaturasymmetri och/eller hudfärgförändring och/eller hudfärgsasymmetri ödem och/eller svettförändringar och/eller svettasymmetri minskat rörelseomfång och/eller motordysfunktion (svaghet, tremor, dystoni) och/eller trofiska förändringar (hår, naglar, hud) (3) Minst ett tecken i två eller fler av följande kategorier vid undersökningen Sensorik Vasomotor Sudomotor Motor/trofi hyperalgesi (till pinprick) och/eller allodyni (vid lätt beröring och/eller djupt somatiskt tryck och/eller ledrörelse) temperaturasymmetri och/eller hudfärgförändring och/eller hudfärgsasymmetri ödem och/eller svettförändringar och/eller svettasymmetri minskat rörelseomfång och/eller motordysfunktion (svaghet, tremor, dystoni) och/eller trofiska förändringar (hår, naglar, hud) (4) Det finns ingen annan diagnos som bättre förklarar tecknen och symtomen Litteraturlista Norman Harden R, Bruel S. (2005) Diagnostic Criteria: The Statistical Derivation of the Four Criterion Factors. In: Wilson P, Stanton-Hicks M, Norman Harden R (ed). Progress in Pain Research and Management. Vol. 32. Seattle: IASP Press, 2005:45-58.

5 Bilaga 3 Normalvärden Jamar Män Ålder Hand Medelvärde R 54.9 L R 54.8 L R 5 L R 54.3 L R 53.0 L R 4 L R 5 L R 45.9 L R 40.7 L R 41.4 L R 34.2 L R 29.8 L 25.0 Alla R 47.4 L 42.3 SD Kvinnor Medelvärde SD