1 JUNI Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård

Transkript

1 Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten gör utredningar och interventioner inom personlig vård, boende, arbete/studier samt fritid. Arbeterapeuterna i Boden tillhör organisatoriskt vårdcentralerna. Primärvården i Boden består av fyra vårdcentraler, vilka i sin tur är indelade i vårdlag med områdesansvar, för ett geografiskt avgränsat område. Vårdlagsarbetet innebär överapportering och samverkan mellan yrkesprofessionerna med patientens medgivande. Vårdlaget träffas regelbundet, i vårdlaget ingår läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska, kurator och i vissa vårdlag ingår även mottagningssköterska. Distriktsarbetsterapi omfattar utredning och interventioner, främst i patientens närmiljö. I uppdrag av patientens arbetsgivare kan distriktsarbetsterapeuten göra arbetsplatsutredningar med åtgärdsförslag. En smärthanteringsgrupp har startat inom primärvården Boden med läkare, arbetsterapeut, kurator och sjukgymnast. Läkarna kan remittera patienter till denna grupp från vårdlaget. En basenhetsplan och verksamhetsplan ligger som grund för verksamheten. Utifrån International Association for the Study of Pain (IASP) beskrivs smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadskada eller hotande vävnadskada eller beskriven i termer av sådan skada. Definition av långvarig smärta enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering Metoder av långvarig smärta (SBU, 2006): Med långvarig smärta menas att den pågått i en viss given tid, ofta minst 3 alternativt 6 månader. Ofta används begreppet kronisk smärta istället för långvarig smärta. I klinisk praxis är det lämpligt att använda begreppet långvarig smärta för att inte uttrycka en allt för uppgiven syn på prognosen. Riktlinjer för hantering av långvarig smärta återfinns på Norrbottens läns landstings löpsedel under behandlingsöverrenskommelser. FSAs etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA), 2004) fastslår att arbetsterapi ska utgå ifrån patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att anhöriga/närstående ska göras delaktiga i behandlingen. I syfte att upprätthålla en grundläggande kvalitet i den arbetsterapeutiska verksamheten finns nationella kvalitetsindikatorer (FSA). En av de särskilt betydelsefulla indikatorerna är att arbetsterapiprogram finns för de mest frekventa patientgrupperna inom verksamheten. Detta specifika program har utarbetats i samarbete med distriktsarbetsterapeuterna i Luleå primärvård och utifrån det arbetsterapiprogram på generell nivå som utarbetats inom Boden och Luleå Primärvård. Teoretisk utgångspunkt är Occupational Intervention Process Model (OTIPM) (Fisher, 1998,2001). Syftet med detta program är att beskriva den specifika verksamheten inom primärvårdens arbetsterapi i Boden, för patienter med smärtproblem av icke

2 malign karaktär från rygg, nacke och skuldra. Målsättningen är att programmet ska bidra till att kvalitetssäkra arbetsterapiverksamheten och utgöra ett stöd vid upprättande av individuella planer för dessa patienter. Revidering sker en gång per år av programansvariga. Program och informationsansvariga: Birgitta Fagervall-Yttling, birgitta Raija Töyrä, raija Hur? Inkommande ärende Prioritering Terapeutisk relation skapas. Presentation av arbetsterapi. Initieras av remitterande läkare, annan vårdgivare eller patienten själv. Muntligt eller skriftligt, inget remisstvång. Sker med stöd av Socialstyrelsens prioriteringsutredning. Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Presentation sker muntligt till patient med arbetsterapeutens egna ord, enligt skriftlig manual. Se generellt arbetsterapiprogram och verksamhetens löpsedel (se referenslista). Utredning, intervention, utvärdering samt samverkan, som närmare beskrivs nedan, ska dokumenteras i patientjournal. Utredning Målsättningen är att alla patienter ska få en arbetsterapeutisk utredning, vilken kan ingå i teamutredning. Att denna målsättning uppfylls ska mätas genom utvärdering (se bilaga 1), en gång per år, där ansvarig arbetsterapeut via ifyllt dagsprogram/ bevakningslista/ typ: smä. Genom journalgranskning noterar hur många aktuella patienter som blivit utredda. Sökord i patientjournal: * Kontaktorsak. Medicinsk information. Smärtrisk. Socialt. Aktuellt. Förmåga. Teambedömning.

3 Vad? Identifiera vilka aktiviteter som är meningsfulla för patienten och där utförandet upplevs som ett problem. Hur? Ta del av befintlig dokumentation, exempelvis arbetsterapijournal och information från andra vårdgivare eller annan instans. Definiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet. Stödjande och begränsande aspekter återfinns inom den fysiska-, sociala- och kulturella miljön. De återfinns även inom aktiviteten, hos personen utifrån hans/hennes fysiska och psykiska kapaciteter samt utifrån hans/hennes vanor och roller. Analysera aktivitetsutförandet. Identifiera resurser och begränsningar. Intervju med patienten. Första intervjun bör helst ske på mottagningen, men kan även ske i hemmet. Med stöd av något/några av följande bedömningsinstrument/ arbetsmodell: - ADL-taxonomin (FSA, 2001;Törnqvist & Sonn, 1994). - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM.FSA, 1998) - Checklista för Roller, Vanor, Intressen, Livstillfredsställelse, Arbetstillfredställelse (Fugl-Meyer, Brännholm & Fugl-Meyer, 1991). -Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna ( FSA, 1993). -WRI-S (Kielhofner, 1998). -WEIS-S (Kielhofner, 1998). Med stöd av andra dokumenterade bedömningsinstrument/ arbetsmodeller/ självskattningsinstrument: - Frågeformulär om smärtproblem (Linton, 1999) - Kartläggning av aktivitetsschema. - Sov bättre-sömndagbok (Linton, 2005). - Aktivitetsförmåga - personlig vård och boende självskattningsformulär -se lokalt K-arkiv. - Dagliga aktiviteter självskattning - se lokalt K-arkiv. Samtycker patienten till vidare utredning? Om svaret är nej, avslutas programmet även om problem finns. Observation av utförandet i aktiviteter där det framkommit att personen upplevt problem. Med stöd av: - ADL-taxonomin (FSA, 2001;Törnqvist & Sonn, 1994). - Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) (Fisher, 2001). - (Biofeedback). - (Videofilmning). Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation, Bio-

4 Problemformulering. mekanisk modell (Kielhofner, 1997), AMPS (Fisher, 2001). Gör en sammanfattande beskrivning av aktivitetsutförandet. Använd begrepp som valts ovan. Sammanfattning av aktivitetssutförandet diskuteras med patienten där det i samråd fastställs om problem föreligger. Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Fördjupad kartläggning av miljön, aktiviteten och personen. Med stöd av dokumenterade funktionsbedömningar och metoder för aktivitetsanalys. Samtycker patienten till intervention? Om svaret är nej, avslutas programmet även om problem finns. Intervention och utvärdering Målsättningen är att: - för alla patienter ska ett mål formuleras, av patient och arbetsterapeut i samråd, med fokus på aktivitet. - alla aktuella patienter ska få rätt intervention. - utvärdering görs tillsammans med patienten utifrån de mål som formulerats och dokumenterats. Att dessa målsättningar uppfylls ska mätas genom utvärdering (se bilaga 1) en gång per år, där ansvarig arbetsterapeut via ifyllt dagsprogram/ bevakningslista/ typ: smä. Genom journalgranskning noterar hur många patienter som fått mål formulerat samt intervention och utvärdering. Sökord i patientjournal: * Vårdmål. * Åtgärdsplan. Funktions och aktivitetsåtgärder. Information och råd. Planering. Konsultation. Intyg. * Resultat. * Smärtrisk.

5 Målformulering Vad? Hur? Målet formuleras tillsammans med patienten i de aktiviteter som definierats som problem. Målet skall vara mätbart och tidsbegränsat. Ange förväntad nivå på utförandet samt hur och var utvärderingen skall göras. Målet kan formuleras utifrån patientens upplevelse och/eller med stöd av COPM (patientens värdering av betydelse, utförande samt tillfredställelse med aktiviteten) och AMPS (utifrån begreppen större självständighet, säkerhet, effektivitet samt mindre kraftansträngning). Välj modell. Planera och genomför intervention. En beskrivning av olika interventioner presenteras för patienten. Välj interventioner utifrån återställande och kompensatorisk modell, se OTIPM (Fisher, 1998, 2001). Välj och genomför interventioner i samråd med patienten. Ta i beaktande var och när interventionen äger rum. Välj metoden för inlärning utifrån patientens förutsättningar och utifrån vad som ska läras in, samt ge lämplig feedback. Vid inlärning, ange behovet av eventuella insatser från andra personer. Återställande modell: -Sekundär preventiva åtgärder vid akut och subakut smärta i syfte att förebygga senare aktivitetsproblem Kompensatorisk modell: -Lär ut alternativa och kompensatoriska strategier i aktivitetsutförandet, dvs patienten får kunskap i smärtfysiologi, ergonomisk rådgivning samt praktisk tillämpning av ergonomiska principer i aktivitet. Information/rådgivning: - Information till dig med nackbesvär efter olycka. ( - Smärtförklaringsfolder. ( Individuella insatser i hemmet, närmiljön och på arbetsplatsen. Fördjupade insatser i Praktisk Ergonomi. Fördjupade insatser inom kursverksamheten i Smärthanteringsgruppen. Genom bl.a muntlig information och dialog, skriftligt material, (videofilm, biofeedback), praktisk tillämpning i reell miljö eller på mottagning. -Förändra i den fysiska miljön. Rådgivning i syfte att förändra den fysiska miljön i hem och på arbetsplats, utifrån individens kapacitet och aktivitetens krav. Se riktlinjer för Norrbottens Läns Landsting vid förskrivning

6 Förskrivning av tekniska hjälpmedel och/eller rådgivning angående alternativ utrustning. Föreslå och intyga åtgärder i samband med ansökan om bostadsanpassningsbidrag. av tekniska hjälpmedel. Se folder på verksamhetens löpsedel Primärvården Boden. - Ansökan om bostadsanpassning.( - Medverka till förändring i den sociala miljön. Stöd och hjälp till patienten att bli medveten om sina roller i sin sociala miljö. Hjälp att analysera vilka aktiviteter man utför och hur man gör. Stödja och hjälpa patienten att sätta egna gränser för sitt engagemang, samt hantera omgivningens krav. Utförs individuellt genom samtal, användande av självskattningsinstrument. Utvärdering av aktivitetsutförande. Utvärdering görs tillsammans med patienten utifrån de mål som tidigare angivits. -Analysera orsaken till inte uppnådda mål. - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM ) - Frågeformulär om smärtproblem (Linton, 1999) Samverkan Vid behov av uppföljning, fortsatt utredning eller fortsatta interventioner hos annan vårdgivare eller annan instans, ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Sökord i patientjournal: * Planering. Konsultation. Vad? Överrapportering till annan vårdgivare eller annan instans. Hur? Samverkan sker efter överenskommelse med patienten. Syftet med överrapporteringen anges, överenskommelsen dokumenteras i patientjournalen. Rapporteringen sker muntligt och/eller skriftligt.

7 Referenser Fisher, A.G. (2001). Assessment of motor and process skills, Fjärde upplagan. Fort collins, Co: Three Star Press. Fisher, A.G. (1998). Uniting practice and theory in an occupational framework. American Journal of Occupational Therapy, 52, Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (1991). Hapiness and domainspecific life satification in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). Canadian Occuaptional Performance Measure. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. (2001). ADL-taxanomin. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Kielhofner, G. (1997). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. Philadelphia: Davis Company. Linton, S. J. (2005). Sov bättre. ICA bokförlag. Linton, S. J (1999). Frågeformulär om smärtproblem. Norrbottens läns landsting, Rehabenhetens löpsedel. Pettersson, K., & Selander, K. (1997). Manual till NPS-Intressechecklista. Borås: Rehabiliteringscentrum & Kristiansstad: Arbetsterapicentrum, Rehabmed. Sektionen. Statens Beredning för medicinsk utvärdering. (2006). Metoder för behandling av långvarig smärta. Socialstyrelsen Törnquist, K., & Sonn, U. (1994). Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1:

8