Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena.
|
|
- Carl-Johan Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Dokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM FÖR VUXNA MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgrupp i arbetsterapi Version 1 Gäller fr.o.m. t.o.m Inledning Arbetsterapeuter finns inom landstingets länssjukvård, LD Hjälpmedel och de olika närsjukvårdsområdena. Lagar som styr verksamheten är bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS (SFS 1998:531), Patientjournallagen (1985:562), Sekretesslagen (1980:100), Lagen om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) och Vårdens svåra val (SOU 1995:5). Leg arbetsterapeut står i sin yrkesutövning under tillsyn av Socialstyrelsen. Syftet med tillsynen är att bevaka kvalitet och säkerhet i vården och förebygga skaderisker för patienterna. Socialstyrelsen har arbetat fram kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter som anger de arbetsuppgifter som arbetsterapeuter förutsätts behärska (Socialstyrelsen, 2001). Fisher, Nilsson, Widman & Lundmark (2006) menar att arbetsterapins unika fokus är meningsfulla aktiviteter och att det är vårt perspektiv på aktivitet som skiljer oss från andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård. Utförandet av meningsfulla uppgifter som personen vill eller måste utföra i sitt dagliga liv är viktiga för människan och ökar hennes möjlighet att bo kvar i sitt hem och vara delaktig i samhället. Detta utförande är arbetsterapeuternas expertområde. Det är detta fokus på utförandet av meningsfulla uppgifter som både metod och mål som gör arbetsterapeuter unika. FSA:s etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 1998) anger bland annat att målet för arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav. Patienten har rätt till självbestämmande vilket förutsätter att arbetsterapeuten grundar sin behandling på patientens önskemål och behov. Arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och om patienten samtycker ska anhöriga/närstående informeras och göras delaktiga i behandlingen. Begreppet patient används här liktydigt med patient, klient, barn och ungdomar inom habiliteringsverksamheten.
2 Det generella arbetsterapiprogrammet och detta arbetsterapiprogram följer lokala anvisningar från Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet i Landstinget Dalarna, Generellt arbetsterapiprogram finns publicerat på landstingets intranät. Syfte/Mål Syftet med arbetsterapiprogrammet är att ge information om utrednings-, behandlings- och uppföljningsrutiner för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Syftet är även att alla arbetsterapeuter som möter diagnosgrupperna inom landstinget Dalarna använder evidensbaserade och/eller beprövad erfarenhet vid utrednings-, behandlings- och utvärderingsrutiner för denna målgrupp. Detta specifika arbetsterapiprogram för vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar svarar på frågan vad arbetsterapeuter gör i förhållande till denna patientgrupp och hur interventioner utförs. Metod Med arbetsterapiprocessen som utgångspunkt beskriver detta arbetsterapiprogram; presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering och samverkan. Arbetsterapiprogrammets teoretiska referensram är Occupational Therapy Intervention Process Model, OTIPM (Fisher, 1998, 2003). I OTIPM och i arbetsterapiprogrammet beskrivs utförandet av meningsfulla aktiviteter, dessa motsvaras till viss del av begreppen aktivitet och delaktighet i WHO:s ICF-terminologi (Socialstyrelsen, 2003). Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 2/12
3 Målgrupp/diagnos Målgruppen för arbetsterapiprogrammet beskrivs i vårdprogrammet för Neuropsykiatriska funktionshinder (1/ Psykiatrins Utvecklingsenhet i Dalarna) som; Vuxna personer med en frågeställning om eller en fastställd diagnos inom diagnosgrupperna som brukar sammanfattas under benämningen neuropsykiatriska funktionshindren (NPF); diagnoserna autism, Aspergers syndrom, ADHD, DAMP och Tourettes syndrom. ADHD, DAMP och Tourettes syndrom Svårigheter hos personer med diagnoserna ADHD, DAMP, Tourettes syndrom yttrar sig främst som koncentrationssvårigheter, intellektuell uttröttbarhet, svårigheter att planera och slutföra uppgifter och bristande impulskontroll. Personer med dessa diagnoser får ofta en påtagligt försämrad livskvalitet, vilket kan bidra till uppkomsten av andra psykiatriska symtom. Det är inte ovanligt att dessa personer även kan ha andra psykiatriska diagnoser som t.ex. ångestsyndrom, utmattningssyndrom och depression. I vissa fall kan det handla om en långvarig psykisk ohälsa, med t ex missbruksproblem och sociala svårigheter. Personer med en lindrigare form av dessa diagnoser har ofta en fungerande livssituation men är mera stresskänsliga och flera lever på marginalen för vad de orkar. Personer med symtom som faller inom detta diagnosspektrum har ofta flera olika kontakter med sjukvården, både kontakt med den psykiatriska mottagningen och primärvården. Ofta förekommer en svårförståelig problembild med både psykiska och fysiska symtom. Andelen personer med diagnoserna ADHD, DAMP och Tourettes syndrom, som har behov av vård och behandling uppskattas till cirka 2 % av den vuxna befolkningen (ADHD hos barn och vuxna, Socialstyrelsen, 2002). Dessa personer omfattas inte av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och ingår inte i vuxenhabiliteringens målgrupp. Huvudansvaret för utredning, vård och behandling för denna målgrupp ligger hos Vuxenpsykiatrin. Autism och Aspergers syndrom Diagnosen autism definieras utifrån förekomsten av olika funktionsnedsättande svårigheter som förmågan till samspel, förmågan till kommunikation och begränsningar i beteende och handlingsmönster. Diagnosen autism kan förekomma hos personer på alla begåvningsnivåer och kan därmed få många olika uttryckssätt. Ofta talas om svårigheter inom ett autismspektrum, vilket omfattas av diagnoserna autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd. Många personer med dessa funktionssvårigheter har upptäckts under uppväxten och har då fått vård och behandling för sin diagnos. Andra personer som har haft liknade svårigheter, men som inte har blivit uppmärksammade under uppväxten, har därmed inte heller blivit utredda. Ytterligare andra har haft kontakt med psykiatrin och i vissa fall har svårigheterna blivit identifierade med en felaktig psykiatrisk diagnos som t ex paranoid psykos, personlighetsstörning, tvångssyndrom eller affektiv störning. Personer med autism eller autismliknande tillstånd har rätt till insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Denna patientgrupp utgör uppskattningsvis cirka 1 % av den vuxna befolkningen. Personer med en neuropsykiatrisk frågeställning kan söka till Vuxenpsykiatrin eller till Vuxenhabiliteringen i den kommun eller det område som man bor i. Vårdbegäran med frågeställning kring ADHD, DAMP och Tourettes syndrom skall i första hand hänvisas till Vuxenpsykiatrin och frågeställningar kring autism, Aspergers syndrom och autismliknade tillstånd till Vuxenhabiliteringen. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 3/12
4 Utveckling av arbetsterapiprogram En utvärdering av den praktiska användningen av arbetsterapiprogrammet kommer att ske kontinuerligt i kollegiala samtal. De resultat som framkommer utgör ett underlag för värdering och omprövning av såväl etablerad praxis som nya metoder och rutiner. Ett framtida mål är att detta program ska utgöra ett underlag för den arbetsterapeutiska delen i vårdprogram för individer med neuropsykiatriska funktionshinder Utvärdering av arbetsterapiprogram Arbetsterapiprogrammet för personer med neuropsykiatriska funktionshinder revideras minst vart tredje år. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 4/12
5 Inledning Inkommande ärenden Den inkomna begäran om insatser bedöms först på den habiliterings- eller psykiatriska mottagning dit ärendet kommer. Begäran kan vara muntlig eller skriftlig. Ett ärende kommer som en egen remiss eller en remiss från annan instans såsom socialtjänst, arbetsförmedling, kriminalvård, habilitering eller psykiatri. Prioritering Sker med hjälp av datainsamling som är viktig för att kunna prioritera i väntelista beroende på aktivitetsproblem. Patientmedverkan En viktig del i ett klientcentrerat arbetssätt är att patienten är motiverad och delaktig. Det innebär att om patienten inte samtycker till vidare utredning eller intervention avslutas kontakten även om problem finns. Patienten informeras då om möjligheten att återkomma. Dokumentation Presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering samt samverkan ska dokumenteras i patientjournal. För vilka sökord som ska användas i arbetsterapijournal hänvisas till Journaldokumentation Artur ver 2 (FSA, 2003). Då olika sökord används inom olika verksamheter kommer arbetsterapiprogrammet ej specificera exakt vilket sökord som skall användas. Fastställa det utförandesammanhang där klienten är i centrum - Ta reda på vem patienten är. - Vilka behov har patienten? - Vad gör patienten och vilka problem finns i relation till utförandet av uppgifter? - Utveckla terapeutiska relationer och samarbetsrelationer. - Presentation av arbetsterapi. Tillgänglig information samlas in t ex från remiss och journalanteckningar angående t ex ålder, diagnos samt vad som kan vara orsaken till att kontakten tas. Intervju med patient och/eller anhöriga i syfte att få en bild av det sammanhang som påverkar patientens utförande av uppgifter i det dagliga livet. Utförandesammanhanget innefattar både yttre och inre faktorer. Dessa faktorer sammanfattar A. Fisher (FOUrapport 1/2007, OTIPM) i tio dimensioner som delas upp i yttre och inre faktorer: Yttre faktorer Miljömässiga Roller Kulturella Sociala Institutionella Tidsmässiga, tid på dagen Inre faktorer Roller Kulturella Motiverande Kroppsfunktioner Tidsmässiga t ex ålder Adaptiva Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 5/12
6 Inledningsvis föreslås att arbetsterapeuten ställer breda, öppna frågor, exempelvis, Berätta om en vanlig dag vad brukar du göra? Därigenom undviker arbetsterapeuten att i ett för tidigt skede koncentrera sig på klientens underliggande fysiska, kognitiva och/eller psykologiska tillstånd. Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och/eller anhörig/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Effektiv problem- och målformulering samt interventioner kräver enligt OTIPM ett välutvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. I en sådan relation bidrar arbetsterapeuten med sin sakkunskap och klienten är expert på sin egen situation. Det är angeläget att se patienten som en aktiv samarbetspartner. Om patienten av något skäl inte bedöms vara autonom, definieras hur man kommer fram till vem som ska föra patientens talan. Denna definition gäller sedan i de övriga stegen i arbetsterapiprogrammet. Arbetsterapeut informerar om arbetsterapi muntligt och/eller skriftligt till patient och/eller anhöriga/närstående. Identifiera resurser och begränsningar i det utförandesammanhang där klienten är i centrum Sammanfatta den insamlade informationen. Informationen summeras i två delar tillhörande två olika steg i processen. I den första delen sammanfattas de resurser och begränsningar som finns i det utförandesammanhang där patienten är i centrum. Det ger väsentlig bakgrundsinformation som används för att senare under åtgärdsprocessen kunna dokumentera och tolka orsaken till varför patienten har problem i utförandet av uppgifter. Identifiera och prioritera självskattade styrkor och svagheter med utförandet av meningsfulla uppgifter Identifiera självskattade styrkor och svagheter vid utförandet av meningsfulla uppgifter. Den andra delen handlar om att identifiera aktiviteter som stödjer respektive hindrar patienten och utifrån dessa välja de aktiviteter som patienten anser vara viktigast. Instrument där prioritering ingår kan användas här. Exempel på instrument som kan användas: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2001) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Intressechecklista (FSA 2002) De uppgifter som prioriteras av patienten utgör underlag för målsättning samt blir också de uppgifter som åtgärderna inriktas mot. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 6/12
7 Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys När patienten har prioriterat uppgifter att gå vidare med kan arbetsterapeuten genomföra en utförandeanalys. En bedömning av kvaliteten i utförandet av en uppgift. Observera klientens utförande av uppgift och genomföra utförandeanalys. Observera utförandet i aktiviteter där det framkommit att personen och/eller dennes anhöriga/närstående upplevt problem. Observationen kan till exempel göras med stöd av: Referensram: Model Of Human Occupation (MOHO), (Kielhofner 2008) - Assessment of Motor and Process Skills (AMPS), (Fisher, 2004) - School-AMPS (Fischer, 2007) - Evaluation of Social Interaction (ESI), (Fisher, 2009) Referensram: Occupational Performance Model, Australia - Percieve, Recall, Plan and Performance system (PRPP) Referensram: Oklar - Icke-standardiserad observation av aktivitetsutförande. - ADL-taxonomin (FSA, 2001) Genomföra utförandeanalys genom att bedöma kvaliteten i de målinriktade handlingarna en och en för att få en mer detaljerad bild och en bättre förståelse för vilka av de målinriktade handlingar som klienten utför effektivt respektive ineffektivt i en daglig aktivitet. Definiera och beskriva handlingar av utförandet som klienten gör och inte gör effektivt - Definiera handlingar av utförandet som patienten gör och inte gör effektivt. - Formulera observerbara och mätbara globala och specifika utgångslägen utifrån observerade handlingar. Beskriv de handlingar som patienten utfört effektivt respektive ineffektivt. Det globala utgångsläget formuleras utifrån den sammantagna kvaliteten och specifika utgångslägen är mer detaljerade beskrivningar. Detta görs genom att prioritera upp till tio viktiga färdigheter, bind samman färdigheter som har samband till korta sammanfattningar. Dessa ska spegla de problem som patienten har med att utföra dagliga uppgifter och innehålla beståndsdelar som: Vem utförde uppgiften? Vad gjorde patienten? Hur gjorde patienten det? Med sammanfattningen av aktivitetsutförandet som bas diskuterar arbetsterapeuten och patienten i samråd och fastställer om problem föreligger. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 7/12
8 Klargöra eller uttolka anledning När arbetsterapeuten har bedömt kvaliteten i klientens utförande av uppgifter klargörs/uttolkas anledningen till patientens aktivitetsproblem. Klargöra/uttolka anledning till aktivitetsproblem. Orsaken till problemen kan återfinnas i den fysiska miljön, den sociala miljön eller hos personen. Tolkningen görs genom att beakta all den information som samlats in, överväga den observation som gjorts och eventuellt göra aktivitetsanalyser. Om orsaken fortfarande är oklar genomförs ytterligare intervjuer eller bedömningar, till exempel bedömning på kroppsfunktions- eller kroppsstrukturnivå eller tar del av utredningar utförda av andra medlemmar i teamet. Kompletterande utredning kan även göras av miljön och av aktiviteten. Exempel på instrument som kan användas: - The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), (Forsyth et.al 2005) - ADL-taxonomin (FSA, 2001) - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Min mening (Baron et.al 2000) - Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna (FSA, 1993) - WRI-S (Worker Role Interview) - Assessment of Awareness of Ability (AAA) (Kottorp 2006) - Dialog Om Arbetsförmåga (DOA), (Norrby & Linddahl 2010 FSA) - Intressechecklista (FSA 2002) - Aktivitets- och Delaktighetsintervjun (ICF Checklista Socialstyrelsen, 2003) - Kartläggning av Tidsuppfattning (KaTid-ung), (Alderman & Janeslätt 2010), - Med stöd av andra dokumenterade bedömningsinstrument/arbetsmodeller. Beskriv hur och när tolkningen presenteras för patienten. Om den arbetsterapeutiska interventionen ska bedrivas av annan instans anges här hur överrapportering till denna instans ska ske. Målformulering Målformuleringen är inte bundet till något visst steg i OTIPM men vanligast är att målen formuleras när arbetsterapeuten avslutat den initiala utredningen. Att dokumentera mätbara utgångslägen, mål och senare resultat av interventioner är grunden för att samla evidens för effektiva interventioner. Dokumentera mätbara mål utifrån mätbara utgångslägen. Bedöms patienten vara i behov av arbetsterapeutisk intervention formuleras mål tillsammans med patienten. Målen ska fokusera på utförande av aktivitet. Mål som upprät- Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 8/12
9 tas ska vara mätbara och tidsbegränsade. Ange vem som ska utföra det förväntade målet, vad och hur klienten ska göra samt när klienten ska kunna utföra det. I dokumentationen ska framgå att målformuleringen skett tillsammans med patienten. Om samråd inte skett ska orsaken anges. Instrument som kan användas för att skapa mätbarhet i mål är: - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM), (Law et.al 2006) - Visuell analog skala (VAS) (Hedner & Wählborg, 2000) - Goal Assessment Scale (GAS) Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner Välja modell/modeller för intervention samt planera och genomföra aktivitetsbaserade interventioner. Beskriv och presentera olika alternativ för intervention/åtgärder för patienten. Valet av intervention/åtgärd sker i samråd med patienten. Patienten ska få ett individuellt utformat interventions-/åtgärdsprogram. Välj en eller flera interventionsmodeller: Modell för kompensation - Anpassade aktiviteter. Terapeutisk användning av aktivitet som inkluderar anpassade/alternativa metoder av utförande, anpassad utrustning och tekniska hjälpmedel samt modifiering av den fysiska och sociala miljön i syfte att främja utförande av och engagemang i dagliga uppgifter. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Tekniska hjälpmedel: - Hjälpmedel för tid och struktur t ex handdator, veckoschema, checklista, aktivitetsstruktursschema, whiteboardtavla, timstock. - Boll- och kejdetäcke Miljöanpassningar fysiskt och socialt: - Märkning av skåp och lådor - Strukturering av hemmiljö, rensning, sortering. - Hjälp att skapa ett stödjande nätverk, utökning/minskning av socialt nätverk - Ge patienten möjlighet till sociala kontakter för att ha en tillfredsställande fritid, hobby. - Åtgärder kring personens roller. - Aktivitetsbalans - Aktivitetsgrupper Stöd till personal ang bemötande och vidmakthållande av aktivitetsförmåga utifrån patientens behov: - Handledning till specifika personalgrupper. Pedagogisk modell Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram (seminarier, föreläsningar) för större grupper som fokuserar på diskussioner kring deras dagliga liv och relaterade aktiviteter. Möjlighet finns till diskussion men ej möjlighet att praktisera. - Grupper med gemensamt fokus, t ex diagnos eller gemensamt problemområde, till exempel matlagning. - Utbildning av personalgrupper Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 9/12
10 Modell för aktivitetsträning Aktiviteter för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. En terapeutisk aktivitet som är utformad för att göra det möjligt för klienten att återfå förlorad aktivitetsförmåga eller utveckla aktivitetsförmåga hos klienter som aldrig förvärvat förmågan. - Träning av specifika vardagsaktiviteter utifrån patientens behov t ex matlagning, bussåkning. Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner Aktiviteter för att återfå eller utveckla personliga faktorer och kroppsfunktioner En terapeutisk aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade kroppsfunktioner eller att utveckla kroppsfunktioner som klienten aldrig har förvärvat. - Sociala berättelser. - Träning av specifika funktioner t ex sociala färdigheter, koncentration eller minne i en meningsfull aktivitet. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredsställande och förbättrat Utvärderingen är viktig för att fastställa om klienten gjort några framsteg samt för att samla evidens för effektiva interventioner. Utvärdera om utförandet av meningsfulla uppgifter är tillfredställande och förbättrat. Utvärdering av interventionen/åtgärden görs tillsammans med patienten utifrån de mål som tidigare angivits. Detta kan göras genom självrapportering eller förnyad observation av klientens utförande av uppgift. Om målen uppfyllts kan kontakten avslutas, om inte målet uppnåtts analyseras möjliga orsaker. Vid behov av revision av mål och/eller interventioner för andra aktivitetsproblem återupprepas stegen utredning - utvärdering i arbetsterapiprocessen. Vid behov av ytterligare arbetsterapi så som uppföljning, fortsatt utredning eller fortsatta interventioner/åtgärder hos annan vårdgivare ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Samverkan sker alltid i samråd med patienten. Syftet med överrapporteringen anges, överenskommelsen dokumenteras i patientjournalen. Rapportering sker muntligt och/eller skriftligt. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 10/12
11 Referenslista Alderman, I. & Janeslätt, G. (2010). KaTid-Ung: Kartläggning av Tidsuppfattning, Manual 19 ver. Baron, K., Kielhofner, G., Goldhammer, V. & Wolenski, J. (2000). Min Mening: ett självskattningsinstrument med fokus på aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värdering och prioriteringar (E. M. Hellsvik, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 1998). Fisher, A. G. (2004). Assessment of Motor and Process Skills (5th ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. (2010). Occupational Therapy Intervention Process Model: A Model for Planning and Implementing Top-down, Client-centered and Occupation-based Interventions. Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Fisher, A. G. & Griswold, L. A. (2010). Evaluation of Social Interaction (2nd ed.). Fort Collins, Colorado: Three Star Press, Inc. Forsyth, K., Deshpande, S., Kielhofner G, Henriksson, C., Haglund L., Olson L., Skinner S., & Kulkarni, S. (2005). The Occupational Circumstances Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS) (Version 4.0). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort- och långtidssjukskrivna. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). Etisk kod för arbetsterapeuter (2 uppl.). Stockholm: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2004). FSA s kvalitetspolicy-grunden för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiska verksamheten (3 uppl.). Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Artur journalstruktur, version 2.0. Nacka: FSA förlag. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Intressechecklista. Nacka: FSA förlag. Hedner, T & Wählborg, P. Smärtmanual Stockholm: Pharmacia Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy (3rd ed.) Philadelphia: F A Davis Company. Kielhofner, G. (2008). The Model Of Human Occupation: Theory and Application (4th ed.). Philadelphia: Will. Kottorp, A (2006). The Assessment of Awareness of Ability (AAA): Manual for Administration and Scoring. Stockholm: Karolinska institutet. Landstinget Dalarna, vårdprogram på intranätet I Landstinget Dalarna, rev med tillägg Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 11/12
12 Law, M., Baptiste S., Carswell, A., McColl M. A., Polatajko, H. & Pollock N. (2006). Canadian Occupational Performance Measure (4th ed.)(förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, övers.). Stockholm: FSA förlag. (Originalarbete publicerat 2005). Norrby, E. & Linddahl, I. (2010). Dialog Om Arbetsförmåga (DOA). Nacka: FSA Förlag. Socialstyrelsen (2003). Aktivitets- och Delaktighetsintervjun; modifierat med bildstöd. Socialstyrelsen. (databas på Internet). Hälso- och sjukvårdslagen ( ). lagarochforordningar/halso-ochsjukvardslagen(hsl) Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ( ). regelverk/lagarochforordningar/lagenomyrkesverksamhetpahalso- Socialstyrelsen. (databas på Internet). Patientjournallag (1985:562). (1985). ( ) :562 Socialstyrelsen. (databas på Internet). Offentlighets- och Sekretesslag (2009:400). ( ). Socialstyrelsen. (databas på Internet). Lag (1993:584) om medicintekniska produkter. ( ). Socialstyrelsen. (databas på Internet). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter, ( ). Tillgänglig från Socialstyrelsen. (databas på Internet). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF Tillgänglig från SOU 1995:5. Vårdens svåra val: Slutbetänkande av Prioriteringsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet. Törnquist, K. & Sonn, U. (1998). ADL-taxonomi: en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA förlag. Socialstyrelsen, maj 2003.ICF Checklista Braveman B., Robson M., Velozo, C., Kielhofner, G., Fisher, G., Forsyth, K., & Kerschbaum, J. (2005). A user s guide to Worker Role Interview (WRI) version The Model of Human Occupation Clearingshouse, Departement of Occupational therapy, College of Applied Health Sciences, University of Illinois. Arbetsterapiprogram neuropsykiatriska funktionshinder, Lt Dalarna Sid 12/12
ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELLT
Ägare: Specialitetsgrupp arbetsterapi Framtaget av (förf) Arbetsgrupp för generellt arbterprogram Gäller för: Arbetsterapeuter i landstinget Dalarna Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram
Läs merArbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM HJÄRTSVIKT Version
Ägare: Gunilla Lillhager Framtaget av (förf) Elin Grönberg, Jennie Dahlström, Kerstin Dahlström, Rebecca Hiding, Susanne Åberg (Avesta kommun) Dokumentets titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram ARBETSTERAPIPROGRAM
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå
Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering
Läs merArbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten
Arbetsterapiprogram på generell nivå i Rehabenheten Bakgrund Växjö kommun har ansvar för hemsjukvård inklusive rehabiliterande och habiliterande insatser i den enskildes hem, i särskilda boendeformer och
Läs mer1 JUNI 2007. Arbetsterapiprogram. för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra. Bodens primärvård
Arbetsterapiprogram för patienter med smärta från rygg, nacke och skuldra Bodens primärvård Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten
Läs merInstrument från FSAs förlag
Instrument från FSAs förlag information och värdering www.fsa.akademikerhuset.se/forlag Kort information om instrumenten som säljs från FSAs förlag FSA stödjer utvecklandet av instrument och här följer
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM GENERELL NIVÅ ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Arbetsterapienheten, Sunderby består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter
Läs merArbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting
Arbetsterapiprogram, generell nivå, för Västerbottens Läns Landsting I FSAs kvalitetspolicy (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2004) är en av de nationella kvalitetsindikatorerna: Arbetsterapiprogram
Läs merGenerellt arbetsterapiprogram
Arbetsdokument Arbetsdokument Sida 1 (9) Generellt arbetsterapiprogram Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 16 arbetsterapeuter och ett arbetsterapibiträde och ingår i division närsjukvård,
Läs merArbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap
KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen
Läs merSahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, av 0 ARBETSTERAPIPROGRAM BÄCKENFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merMappning av BDA till ICF
Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.
Läs merGenerellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus
Informerande dokument Beskrivning Sida 1 (5) Generellt arbetsterapiprogram Kompetenscentrum rehabilitering, Sunderby Sjukhus Inom Kompentenscentrum rehabilitering, Sunderby sjukhus arbetar 10 arbetsterapeuter
Läs merVuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum
050207 Vuxenhabiliteringens program för vuxna personer med funktionshinder inom autismspektrum VUXENHABILITERINGENS PROGRAM FÖR VUXNA PERSONER MED FUNKTIONSHINDER INOM AUTISMSPEKTRUM Bakgrund Vuxenhabiliteringen
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merProgram för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merKursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.
Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle
Medicinska fakulteten ATPB35, Arbetsterapi: Bedömning och intervention, 9 högskolepoäng Occupational Therapy: Assessment and Intervention, 9 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Läs merRättspsyK. Årsrapport 2015. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL
RättspsyK Årsrapport 2015 Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister E X T R AMATERIAL Tabell 15 a. Fördelning av skattad svårighetsgrad av symtom (andel anges inom parentes). År Kön Inga Mycket milda
Läs merArbetsterapi program Demenssjukdom
Arbetsterapi program Demenssjukdom, rev.2011 Arbetsterapiprogram för arbetsterapeutisk utredning och intervention vid demenssjukdom Författare: 2002-03-01: Susanne Andersson Psykogeriatriska kliniken,
Läs merArbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merDokumentets Titel ARBETSTERAPIPROGRAM SJUKSKRIVNA. Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram
Ägare: Specialitetsgrupp i arbetsterapi Framtaget av (förf) Susanne Svantesson Delprojektledare Sjukskrivningsprocessen Dalarna Gäller för: Arbetsterapeuter i sjukskrivningsprocessen Hälso- och Sjukvård
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merAtt systematisera klinisk erfarenhet. Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet
Att systematisera klinisk erfarenhet Birgitta Bernspång Professor Umeå universitet Kunskapsbaserad praxis Bästa vetenskapliga bevis Klinisk expertis Patientens/brukarens värdering 2 Kunskapsbaserad praxis
Läs meroch Vuxenhabiliteringen För vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder
och Vuxenhabiliteringen För vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder Version 1/2007 Vårdprogram för vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder Vårdprogrammet riktar sig till personalen inom vuxenpsykiatrin
Läs merArbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9
Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheten, Sunderby Ines Nilsson, enhetschef 2 av 9 Inledning
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merSpecialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent
Specialisterna inom Arbetsförmedlingen Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent Specialistrollen vid Arbetsförmedlingen Gemensamt för specialistinsatserna är att
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merArbetsterapi för personer med kronisk sjukdom
Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag
Läs merBedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med
Bedömningar och åtgärder, som arbetsterapeuten kan bidra med Barns psykiska hälsa Enligt Ambition och ansvar (SOU, 2006) innebär psykisk ohälsa hos barn och ungdom att individen inte upplever att hon/han
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merKvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI
Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI Kvalitetspolicy, antagen av fullmäktige 2010, uppdaterad 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson På omslaget: Linda Gustafsson,
Läs merArbetsterapiprogram. Godkänt av Specialitetsgruppen Landstinget Dalarna
Ägare: Framtaget av (förf.) Anna Samuelsson Ewa Palmqvist Anna Ingemarsson Gäller för: Arbetsterapeuter i Landstinget Dalarna Dokumentets Titel Dokumentkategori: Arbetsterapiprogram Godkänt av Specialitetsgruppen
Läs merVilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?
Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merAktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och
Läs merBarn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus. Maj Johansson Ing-Britt Häger
Arbetsterapiprogramutveckling vid rehabilitering av Barn och ungdomar inom psykiatrin. Samrehab, Värnamo sjukhus Maj Johansson Ing-Britt Häger Mål Utveckla bästa praxis i arbetsterapi för familjer med
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merCanadian Occupational Performance Measure COPM
Canadian Occupational Performance Measure COPM Ett arbetsredskap som är: Aktivitets-fokuserat Person-centrerat Evidens-baserat COPM i Senior alert 1 Aktivitet (occupation) Aktivitet består av grupper av
Läs merSökord/åtgärder inom arbetsterapi
Sökord/åtgärder inom arbetsterapi Sökord/åtgärder inom arbetsterapi, april 2015 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Bild: Colourbox www.fsa.se 2 Inledning Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har
Läs merRutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin 1 av 10 ARBETSTERAPIPROGRAM LUMBAGO ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin av 10
Läs merRutindokument Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrine av 8 200-06-0 Arbetsterapeuter Länsgruppen ARBETSTERAPIPROGRAM HALVPLASTIK FRÄMRE SNITT ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merKursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.
Medicinska fakulteten ATPB52, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention, 10,5 högskolepoäng Occupational Therapy III, Intervention, Evaluation and Prevention, 10.5 credits Grundnivå /
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD. Demenssjukdomar
ARBETSTERAPIPROGRAM SPAS, LASARETTET I YSTAD Demenssjukdomar Arbetsterapiprogram demenssjukdomar SPAS, Lasarettet i Ystad Målgrupp: Personer med minnesproblem, misstänkta demenstillstånd hos yngre och
Läs merSammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Läs merINTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI
INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merMODELL FÖR IMPLEMENTERING inom arbetsterapi av de nationella riktlinjerna vid ohälsosamma levnadsvanor
MODELL FÖR IMPLEMENTERING inom arbetsterapi av de nationella riktlinjerna vid ohälsosamma levnadsvanor Innehåll Om modellen sid 3 Kartläggning, metoder som ger möjlighet att utreda levnadsvanor sid 6 Interventioner
Läs merATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention
KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G2F Allmänna uppgifter
Läs merATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention
KURSPLAN Dnr 1(5) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU ATPB33, Arbetsterapi I: Bedömning och intervention Occupational Therapy I: Assessment and intervention 9 högskolepoäng Nivå G1F Allmänna uppgifter
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån) för Strokepatienter
Samverkansdokument Östra länsdelen Fastställd av: OSÖ Giltig from: 2015-06-01 Revideras senast: 2018-12-31 Revideringsdatum: 160217 Rutinbeskrivning för rehabiliteringsunderlag inför återbesök (3 mån)
Läs merNPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014
NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider
Läs merKroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment
8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017
Läs merNeuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk
Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merKroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö
DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö Programkurs 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Gäller från:
Läs merArbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I
DNR DNR LIU 2015-02317 1(5) Arbetsterapi vid sjukdomar och hälsoproblem - I Programkurs 30.0 hp Occupational Therapy for Diseases and Health Problems - I 8ATG34 Gäller från: 2018 VT Fastställd av Utbildningsnämnden
Läs merADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11
ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-05-27 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 9 ARBETSTERAPIPROGRAM HÖFTFRAKTUR ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin
Läs merAtt samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Läs merUtforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig
Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merKurskod: AT1409 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Arbetsterapi Högskolepoäng: 22,5
1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2016 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapi B, Utredning, åtgärd och utvärdering I, 22,5
Läs merHur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete?
Hur påverkar lagar och förordningar Esther och det dagliga arbete? Flera lagar som styr Socialtjänstlagen - SoL Hälso- och sjukvårdslagen- HSL Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merKvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun
Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för
Läs merEn policy och modell för samverkan och samordning av insatser
Bilaga 2 En policy och modell för samverkan och samordning av insatser Med en gemensam policy och modell för strukturerad samverkan och samordning av den enskildes insatser vill Stockholms län landsting
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET
ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational
Läs merBASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (7) ARBETSTERAPIPROGRAM REUMATOID ARTRIT ARBETSTERAPIENHETEN SUNDERBY SJUKHUS Sida 2 (7) Inledning Detta arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden.
Läs merSUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun 2013-12-01. Landstinget Kronoberg.
Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Leg. psykolog Vuxenhabiliteringen SUF-nätverket i Växjö Landstinget Kronoberg Vuxenhabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringen
Läs merRutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merIntroduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP
Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients
Läs merBilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar
Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING
ÖVERENSKOMMELSE MELLAN JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER AVSEENDE HABILITERING 1 Innehåll Uppdraget... 4 Syfte... 4 Målgrupp... 4 Definitioner... 5 Habiliteringsbegreppet Som gemensam beskrivning
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs mer