Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Transkript

1 Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Ev diarienummer: Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk frågeställning

2 Vårdrutin 2 (9) PATIENTGRUPP 3 Behov 3 Diagnos/symptom 3 s målgrupp 4 Psykiatrins målgrupp 4 SYFTE 4 PROCESS 5 Mottagande av remiss (vårdbegäran) 5 Bedömning av remiss (vårdbegäran) 5 Bedömning av utredningsbehov och bedömningssamtal 5 Planering 6 Genomförande av utredning 6 Avslut, bedömning och återgivning 6

3 Vårdrutin 3 (9) Patientgrupp Behov Neuropsykologiska funktionsstörningar är inslag i många psykiatriska tillstånd och utgör i många fall en svårare belastning än de symptom som är i förgrunden. Om de neuropsykologiska funktionsstörningarna inte uppmärksammas korrekt medför de lägre livskvalitet, till exempel i form av svårigheter i arbete, studier och i umgänget med andra människor. Neuropsykologiska funktionsstörningar kan också försvåra behandling och rehabilitering. Personer med neuropsykologiska funktionsstörningar har en ökad sårbarhet för olika typer av påfrestningar/stress som i olyckliga fall kan leda till uppkomst eller vidmakthållande av psykiatriska symptom och syndrom. Funktionsstörningarna kan uppträda i form av medfödda eller mycket tidigt förvärvade begränsningar, som har påverkat personens utveckling från barndomen. Det kan också handla om nedsättningar i vuxen ålder, till följd av sjukdom eller skada. Många patienter inom psykiatrin har påtagliga neuropsykologiska störningar som inte utretts eller behandlats. Det finns därför ett stort behov av neuropsykologisk utredning och bedömning. Diagnos/symptom Psykologer med neuropsykologisk kompetens utreder och bedömer människors grundläggande kognitiva och högre psykologiska funktioner. Bland grundläggande kognitiva funktioner kan nämnas uppmärksamhet, perception, inlärning och minne. Högre psykologiska funktioner är till exempel förmåga till abstrakt tänkande, samt de aspekter som kallas exekutiva funktioner som samordnar, styr och kontrollerar vårt beteende i stort. Flera tillstånd som beskrivs i de diagnostiska systemen DSM IV och ICD 10 innehåller direkta referenser till kognitiva eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar. Här återfinns demens, minnesstörningar och andra kognitiva störningar, samt utvecklingsrelaterade funktionshinder som debuterar i barndomen men som ibland diagnosticeras först i vuxen ålder: ADHD, autism och Aspergers syndrom. Personer med psykotiska, förstämnings- eller ångestsyndrom, liksom personlighetsstörningar, har också påfallande ofta neuropsykologiska nedsättningar eller begränsningar som varaktigt begränsar livskvaliteten och hindrar effektiv behandling och rehabilitering. Uppmärksamhetsstörning, koncentrationsstörningar, inlärnings- och minnessvårigheter, perceptuella brister, samt övergripande svårigheter att initiera, planera och kontrollera beteende och inre processer är exempel på vanliga sådana svårigheter. Vissa av dessa störningar återfinns under samma eller andra beteckningar som symptom/kriterier för psykiatriska syndrom. För en korrekt bedömning behöver oftast en mer omfattande neuropsykologisk utredning göras.

4 Vårdrutin 4 (9) s målgrupp tillhör division Hälsa Habilitering och Rehabilitering och är en länsgemensam resurs för landstinget i Värmland. Enheten utför såväl interna som externa uppdrag. Målgruppen för aktuell vårdrutin är patienter med neuropsykiatrisk frågeställning som remitterats från de verksamheter har avtal med. har genom att teckna avtal med de olika Samordningsförbunden i Värmland (FINSAM) åtagit sig att bistå dessa med neuropsykologiska utredningar i den omfattning som begärs för deltagare i de projekt som förbundet finansierar. Under förutsättning att kan rekrytera erforderliga resurser ingår i detta uppdrag även, efter individuell bedömning, att kan bistå med efterstöd i form av vägledning, samtal och stöd, till den som utretts samt till befintliga stödfunktioner, efter att utredningen är klar. Då väntetiden till utredning inom psykiatrin är lång har emellertid en del av samordningsförbunden valt att remittera även patienter med psykiatrisk tilläggsproblematik till. Psykiatrins målgrupp Vuxenpsykiatrins resurs för neuropsykiatrisk utredning är en intern resurs för vuxenpsykiatrin och dess målgrupp. Det finns ett stort behov av ytterligare resurser för neuropsykiatriska utredningar som inte kan tillgodoses inom vuxenpsykiatrin Vuxenpsykiatrin erbjuder utredning, behandling och uppföljning till de patienter som utöver misstänkt neuropsykiatriskt funktionshinder också har en psykiatrisk tilläggsproblematik av den karaktär och svårighetsgrad som motiverar uppföljning inom specialistpsykiatrin. Syfte Syftet med s vårdrutin är att beskriva s arbetsprocess och insater för patienter i behov av neuropsykologisk utredning med neuropsykiatrisk frågeställning.

5 Vårdrutin 5 (9) Process Mottagande av remiss (vårdbegäran) Patienterna kommer via remiss kommer från de aktörer har tecknat avtal med. Många patienter är inne i en rehabiliteringsprocess och bedöms vara i behov av en neuropsykologisk utredning för att man skall komma vidare i denna process. En kvalificerad neuropsykologisk utredning ger en bra grund för planering av rätt insatser. Innan remiss skickas till är det viktigt att inremitterande bildar sig en uppfattning om patientens egen inställning till att bli utredd. har utarbetat en remissblankett som kan används av inremitterande. För att utredningsarbetet skall bli så effektivt som möjligt är det önskvärt att handlingar (journalkopior, elevjournaler etc) bifogas remissen. Patienten undertecknar fullmakt/tillåtelse att ansvarig psykolog på får ta del av uppgifter som är nödvändiga för utredningen. Bedömning av remiss (vårdbegäran) Det förekommer att remisser med begäran om neuropsykiatrisk utredning inkommer från verksamheter som inte har avtal med. Dessa remisser återsändes till remittenten. Remisser som kommer från verksamheter har avtal med registreras av verksamhetschefens sekreterare som också kallar patienten för bedömningssamtal till neuropsykolog. Bedömning av utredningsbehov och bedömningssamtal Efter bedömningssamtalet beslutar psykologen tillsammans med patienten om en utredning skall påbörjas eller om andra åtgärder kan vara aktuella. Vid beslut om utredning undertecknar patienten en fullmakt för att skall kunna ta del av andra utredningar och journaler. Bedömningssamtalet genomförs. Samtidigt får patienten formulär (WRASS, WURS, AQ, 5-15) och ett frankerat svarskuvert, samt en kort information om vad en neuropsykologisk utredning innebär, samt en individuell utredningsplan/tidplan (se bilaga). Kopia av bedömningssamtalet och eventuellt inkomna handlingar skickas till psykiaterkonsult.

6 Vårdrutin 6 (9) Planering Hur planeringen ser ut kan se olika ut beroende på frågeställningen, men också på hur stora svårigheter patienten har och om det finns komplicerande omständigheter. Var 14: e dag har team-möte då man tillsammans med psykiaterkonsult går igenom all information som framkommit under utredningen och i samråd kommer fram till om patienten uppfyller kriterier för neuropsykiatrisk diagnos. Genomförande av utredning De neuropsykologiska verktygen utgörs av intervjuer, test och observationer. Intervjun ger viktig information om hur personen fungerar i den komplexa verkligheten. Det också viktigt att intervjua anhöriga för att få en bild av patientens tidiga utveckling. Neuropsykologiska test används för att studera kognitiva förmågor som minne, språk, spatial förmåga, perception och exekutiva funktioner. Kvantitativa test ger data som sedan kan jämföras med normvärden. Normerna kan utgöras av hur en slumpmässigt utvald grupp presterar på testet eller hur en speciellt utvald grupp presterar. Utifrån dessa jämförelser kan man uttala sig om prestationen är inom normalområdet eller inte. Kvalitativa test används för att studera HUR en person går tillväga för att lösa en uppgift. Dessa är användbara för att kunna beskriva en enskild persons kognitiva förmågor och mer komplicerade processer vid problemlösning. Läkarbedömningen innehåller en medicinsk och en psykiatrisk del. Syftet är att läkaren skall bedöma om det finns underlag för neuropsykiatrisk diagnos, andra orsaker till patientens svårigheter eller om det finns ytterligare problematik samtidigt som en neuropsykiatrisk diagnos. Om det vid läkarbedömningen framkommer behov av ytterligare utredning exempelvis provtagning eller röntgen så hänvisas i första hand till vårdcentral. Läkarbedömningen bör vid behov även innehålla en somatisk undersökning. Tillsammans med utredande psykolog fastställs sedan diagnos/diagnoser. Avslut, bedömning och återgivning Efter avslutad utredning presenterar psykologen utredningsresultatet för patienten, som också får ett skriftligt utlåtande. Utlåtanden angående neuropsykologiska utredningar följer en struktur som ska underlätta för läsaren att ta del av innehållet. Det skriftliga utlåtandet är endast en del av feedbackprocessen. Återgivning kan ges antingen av både läkare och psykolog eller bara psykolog. Vid behov kan flera tillfällen ordnas då psykologen presenterar utredningen för patienten och till exempel inremitterande, anhöriga och

7 Vårdrutin 7 (9) arbetsgivare. Om psykiatrisk diagnos föreligger kan även psykiaterkonsult delta vid återgivningen. Vissa patienter har sådana begränsade funktioner att de har svårt att omfatta och använda den information som finns i utlåtandet. Man kan då framställa en speciell version som i korta och enkla ordalag sammanfattar utredningsresultaten.

8 Bilaga 1 Division Hälsa Habilitering Rehabilitering Information om neuropsykologisk utredning Vad är en neuropsykologisk utredning och varför görs en sådan? En neuropsykologisk utredning syftar bl a till att beskriva dina starka och svaga sidor och ge dig ökad förståelse kring hur du fungerar. En neuropsykologisk utredning kan också vara en del i en utredning vid misstanke om neuropsykiatriska funktionshinder (t ex ADHD, Autism/Asperger syndrom och liknande). Utredningen används även som underlag för bedömning av arbetsförmåga, skolförmåga, omskolning, behandlingsplanering, rehabilitering, m m. Hur går utredningen till? Du kommer först att kallas till en psykolog för ett samtal. Du och psykologen diskuterar då olika frågor som utredningen skulle kunna ge svar på. Därefter beslutar ni tillsammans om en utredning skall påbörjas. Om ni beslutar att genomföra en utredning kommer du och en psykolog att träffas några gånger. Ni kommer då att använda ett antal tester som mäter olika förmågor, t ex minnesförmåga, koncentrationsförmåga, problemlösningsförmåga m m. Under utredningens gång kommer du också att få träffa en läkare. Får jag reda på mina resultat? Efter avslutad utredning träffas du och psykologen för att gå igenom och diskutera utredningens resultat. Om så önskas kan ytterligare informationstillfällen ordnas, t ex till anhöriga och arbetsgivare. Du får även ett skriftligt utlåtande med alla viktiga resultat och rekommendationer. Vem mer än jag får veta resultaten? Resultaten kommer endast att meddelas de personer som är direkt inblandade i din rehabilitering. I övrigt råder sekretess och resultatet delges inte någon annan person eller myndighet utan ditt medgivande.

9 Bilaga 1 Individuell planering Läkare: Psykolog: Planerade testtider: Planerade läkartider: Återgivningssamtal: Avslutande samtal: