Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra"

Ebba Ivarsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

2 I tidningarna och TV förekommer det i perioder en mängd artiklar och inslag kring diagnoser av bokstavskaraktär..adhd..damp..autism. bokstavsbarn och bokstavsvuxna. Ibland beskrivs det som att nästan alla som sitter på fängelser eller missbrukar egentligen lider av någon av dessa neurologiska skador som ligger till grund för dessa diagnoser. På ena sidan finns det dem som hävdar att allt detta bara är ett sätt att legitimera den sociala nedrustningen som pågått under 90-talet. Den andra sidan hävdar att människor plågats och förnedrats, drivits till missbruk etc. för att deras handikapp inte tagits på allvar. Den senare gruppen ser diagnostiseringen som ett sätt att bryta denna onda spiral. layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P Oktober 2005

På ena sidan finns det dem som hävdar att allt detta bara är ett sätt att legitimera den sociala nedrustningen som pågått under 90-talet.

3 Alla dessa bokstäver När det gäller förekomsten av dessa neurologiska tillstånd och dess behandling finns minst sagt olika uppfattningar om hur vanliga de är och hur de ska behandlas. När det gäller förekomsten bland befolkningen är dock de flesta överens om följande siffror: Autism och autismliknande tillstånd 0,1-0,4 %, ADHD 3-5 % samt mental retardation (begåvningshandikapp) 0,5-1%. En viss underdiagnosticering har tidigare varit aktuell framför allt när det gäller vuxna. Ett skäl till detta är att man inte har förstått grundproblematiken och enbart sett konsekvenserna i form av t ex ångest, depression och förvirringskänslor. Tillstånd som psykiatrin har erfarenhet av och vana att behandla. Det förefaller också rimligt att vissa av de som använder centralstimulerande droger, och har en relaterad kriminalitet till sitt drogmissbruk, i grunden kan ha dessa svårigheter.

0,5-1%. En viss underdiagnosticering har tidigare varit aktuell framför allt när det gäller vuxna.

4 Initiativet till en utredning Initiativet till en utredning kan komma från olika håll. En del personer kontaktar sin psykiatriska öppenvårdsmottagning på grund av en misstanke om att de kan ha en neurologisk störning. Exempelvis kan ett barn ha fått en neuropsykiatrisk diagnos och föräldern har känt igen symptomen och vill nu genomgå en utredning för egen del. Remisser kommer även från vårdgrannar, t ex primärvården och socialtjänsten. Utredningarna görs också genom initiativ från personal på de psykiatriska öppenvårdmottagningarna eller den psykiatriska heldygnsvården. Då gäller det i regel patienter som vårdats för annan psykiatrisk diagnos, t ex schizofreni eller personlighetsstörning och där man har märkt att patienten inte har blivit hjälpt av sedvanlig psykiatrisk behandling. Personalen kan även ha observerat att patienten har andra grundläggande funktionshinder som t ex koordinationssvårigheter, ett stereotypt rörelsemönster eller har svårt för sociala kontakter och att förstå andra personers agerande.

Exempelvis kan ett barn ha fått en neuropsykiatrisk diagnos och föräldern har känt igen symptomen och vill nu genomgå en utredning för egen del.

6 Vem utför utredningen? Inom Psykiatrin Södra finns en grupp av psykologer som genomför utredningar utifrån frågeställningar som rör neuropsykiatriska störningar. Hur går utredningen till? Den psykolog som ska utföra utredningen träffar patienten för inledande bedömningssamtal. Dessa samtal är viktiga för att psykologen ska kunna bilda sig en uppfattning om patientens symtom och behov av utredning. Därefter följer själva testningsförfarandet som tar mellan 4-6 gånger att genomföra. En viktig del av utredningen består i att intervjua en nära anhörig, i regel modern, för att få information om graviditetens och förlossningen förlopp. Neuropsykiatriska handikapp har ofta sin orsak i komplikationer under graviditet eller förlossning. Hela utredningen, bestående av intervjuer och testning resulterar i att diagnosen kan säkerställas, uteslutas eller anses osäker. Inom vår psykiatriska verksamhet genomfördes under år 2004 cirka 60 utredningar och nästan lika många väntade på utredning.

Dessa samtal är viktiga för att psykologen ska kunna bilda sig en uppfattning om patientens symtom och behov av utredning.

7 Vad händer sedan? Efter slutförd utredning är det viktigt att informera patienten och även dennes anhöriga om vilka rättigheter som patienten har i och med att diagnosen är ställd. Patienten kan omfattas av LSS lagen (Lagen om stöd och service) och tillhöra personkrets 1. Enligt denna lag har patienten rätt till stöd och hjälp vad gäller t ex utformandet av ett särskilt boende och boendestöd, hjälp till lämplig utbildning och/eller arbete/sysselsättning. Patienten informeras också om olika patientföreningar/intresseföreningar där patienten har möjlighet att träffa andra personer med liknande svårigheter. En del patienter, och anhöriga, har också fortsatt behov av stöd och hjälp från psykiatrin i form av stödsamtal eller medicinering.

Enligt denna lag har patienten rätt till stöd och hjälp vad gäller t ex utformandet av ett särskilt boende och boendestöd, hjälp till lämplig utbildning och/eller arbete/sysselsättning.

8 En fallbeskrivning Anna, 45 år Anna aktualiserades för en utredning angående ADHD på eget initiativ. Hon hade då en lång erfarenhet av psykiatrin och hade bland annat fått behandling för svåra sömnproblem. Under utredningens gång framkom att Anna under uppväxten haft stora svårigheter med samordning av sina kroppsrörelser och kunde till exempel lätt tappa saker. Anna överskattade ofta sin egen förmåga, var djärv, våghalsig och företagsam vilket gjorde att honofta försatte sig i riskfyllda situationer och skadade sig.

Under utredningens gång framkom att Anna under uppväxten haft stora svårigheter med samordning av sina kroppsrörelser och kunde

9 Anna hade också koncentrationssvårigheter och svårt att rikta sin uppmärksamhet, vilket resulterade i en ganska kaotisk tillvaro. Anna har vid flera tillfällen tappat bort och förlagt nycklar, ID-kort, bank- och betalkort, vilket ytterligare komplicerat hennes liv. Anna blev gravid för cirka fem år sedan. De sociala myndigheterna misstog Annas udda beteende för ett typiskt missbruksbeteende, barnet omhändertogs vid ett års ålder och kom till en fosterfamilj. Anna har sedan dess fört en lång och ansträngande kamp för att återfå vårdnaden om sitt barn. Det var viktigt för Anna att man skulle förstå hennes beteende och personlighet som uttryck för ett neuropsykologiskt handikapp och inte som ett missbruksbeteende. Anna fick diagnosen ADHD. Efter avslutad utredning påbörjade Anna ett samarbete med socialtjänsten med målet att på sikt helt återfå vårdnaden om sitt barn. Hon har fått information om vilka rättigheter hon har enligt LSS-lagen. Hon har gått med i föreningen Attention, som är en intresseförening för personer med ADHD. Där får hon fortsatt stöd och hjälp kring olika frågor som är relaterade till hennes handikapp och möjlighet att träffa andra med liknande problem. Anna får också hjälp med adekvat medicinering via sin psykiatriska mottagning.

De sociala myndigheterna misstog Annas udda beteende för ett typiskt missbruksbeteende, barnet omhändertogs vid ett års ålder och kom till en fosterfamilj.

10 Hit kan du vända dig: Psykiatrin Södra Jour- och öppenvårdsmottagningarna Jour och öppenvårdsmottagningarna är öppna vardagar från klockan till klockan Mottagningarna kan nås på olika telefonnummer, beroende på var inom vårt område du bor: Södermalm Gamla Stan: , Farsta Skarpnäck: , Årsta Vantör: Centrala jouren: Kvällar, nätter och helger kan den som behöver akut hjälp och bor inom vårt upptagningsområde kontakta Psykiatrin Södras Centrala jour:

Mottagningarna kan nås på olika telefonnummer, beroende på var inom vårt område du bor: Södermalm Gamla Stan: 08-616 64 10, 08-616 64

11 Organisationer och intresseföreningar Asperger Center Hjalmar Cederströms gata 3 Box Stockholm Tel Fax Riksförbundet Attention Svärdlångsvägen Årsta Tel Fax e-post: info@attention-riks.nu Riksföreningen för autism Bondegatan 1 D Stockholm Tel Fax Rffa.kansli@autism.se

08-690 56 34 Riksförbundet Attention Svärdlångsvägen 70 120 60 Årsta Tel. 08-709 22 60 Fax.

12 Psykiatrin Södra har ansvaret för att erbjuda vård till människor med psykiska problem som är bosatta inom Maria-Gamla stans, Katarina-Sofias, Enskede-Årstas, Vantörs, Skarpnäcks och Farstas stadsdelar. Utgångspunkten för våra insatser är att se människan i sitt sammanhang. Medicinska, sociala och psykologiska perspektiv förenas i vårt arbetssätt. Helhetssyn - att se människan både som kropp och själ och i ett socialt sammanhang är en viktig ledstjärna för vårt arbete.två andra ledstjärnor är: Tillgängligheten - du skall kunna nå kvalificerad personal utan dröjsmål. Kontinuitet - du skall inte behöva remitteras mellan olika instanser när du väl etablerat en kontakt med vår personal. Samtidigt utvecklar vi specialkompetens på en rad områden för att kunna erbjuda insatser av bästa kvalitet. Denna informationsbroschyr är sammanställd av det neuropsykiatriska teamet inom Psykiatrin Södra. Psykiatrin Södra

Helhetssyn - att se människan både som kropp och själ och i ett socialt sammanhang är en viktig ledstjärna för vårt arbete.

Relevanta dokument

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01