ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå

Transkript

1 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 1 (8) ARBETSTERAPIPROGRAM på generell nivå för primärvården i Boden och Luleå Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, intervention och utvärdering för en grupp patienter. Arbetsterapiprogram baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis. Detta generella program har utarbetats med stöd av Umeå sjukvård och Sunderby sjukhus arbetsterapiprogram på generell nivå, med teoretisk inspiration av modellen Occupational Intervention Process Model (OTIPM) (Fisher, 1998, 2001, 2007). Primärvården har förstahandsansvar för befolkningens behov av hälso- och sjukvård och svarar för bland annat förebyggande arbete och rehabilitering, som inte kräver sjukhusens resurser och kompetens. I Norrbotten är all verksamhet inom primärvården organiserad inom division primärvård (2004 landstingsplan, Norrbottens läns landsting). Enligt socialstyrelsens riktlinjer för yrkesverksamma arbetsterapeuter ingår i yrkesutövandet att följa Prioriteringsutredningens intentioner (Socialstyrelsen, 2001). Lagar som styr verksamheten är bl.a. Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763), Patientdatalagen (2008:355), Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531), Sekretesslagen (1980:100) och Lagen om medicintekniska produkter (1993:584), Ledningssystem för kvalitet och patentsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005: 12). Legitimerade arbetsterapeuter står i yrkesutövningen under tillsyn av Socialstyrelsen (2001) Syftet med tillsynen är att bevaka kvalitet och säkerhet i vården och förebygga risk för nedsatt aktivitetsförmåga. Socialstyrelsen har arbetat fram en kompetensbeskrivning för arbetsterapeuter som anger de arbetsuppgifter som arbetsterapeuter förutsätts behärska (Socialstyrelsen, 2001). Den etiska koden för Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005) fastslår att arbetsterapi ska utgå ifrån patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att närstående ska göras delaktiga i interventionen. Arbetsterapeuters etiska kod är förenlig med WHO: s klassifikation av hälsa och hälsotillstånd för professionella vårdgivare då båda betonar sambandet mellan aktivitet, delaktighet, hälsa och förebyggande åtgärder i aktivitet (FSA, 2005; WHO, 2002). Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten utför utredningar, interventioner och utvärderingar inom följande områden personlig vård, boende, arbete/studier samt fritid. Arbetsterapeuterna i Boden tillhör organisatoriskt vårdcentralerna. Primärvården i Boden består av fyra vårdcentraler, vilka i sin tur är indelade i vårdlag med områdesansvar, för ett geografiskt avgränsat område där vårdlaget träffas regelbundet. I vårdlaget ingår läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, distriktssköterska och vid behov kurator. Arbetsterapin i Primärvården Boden omfattar förutom distriktsarbetsterapi även arbetsterapi

2 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 2 (8) inom Hemrehabteamet. En basenhetsplan och verksamhetsplan ligger som grund för verksamheten. Arbetsterapiverksamheten i Luleå är organiserad inom Rehabenheten, som är en av Division Primärvårds basenheter inom länet. Arbetsterapin inom Rehabenheten innefattar distriktsarbetsterapi samt arbetsterapi inom RehabCentrum. En basenhetsplan och verksamhetsplan ligger till grund för verksamheten. För att upprätthålla en grundläggande kvalitet i den arbetsterapeutiska verksamheten har FSA utarbetat nationella kvalitetsindikatorer. En av de särskilt betydelsefulla indikatorerna är upprättandet av arbetsterapiprogram för de mest frekventa patientgrupperna inom verksamheten. Syftet med detta generella arbetsterapiprogram är att beskriva den generella verksamheten inom primärvårdens arbetsterapi i Boden och Luleå. Målsättningen är att programmet ska kvalitetssäkra arbetsterapiverksamheten och utgöra ett stöd vid upprättande av individuella program för patienter. Programmet syftar även till att skapa en ram och utgöra ett stöd vid framtagandet av specifika arbetsterapiprogram, för olika patientgrupper i verksamheten. Revidering sker en gång per år. Programmet färdigställdes Revideras årligen. Informationsansvariga för programmet: birgitta.fagervallyttling@nll.se. ann-charlotte.kassberg@nll.se Övriga programansvariga:, Viola Sandin- Jonsson, Carin Nilsson, Eva Englund. Inledning Inkommande ärende Prioritering Presentation av arbetsterapi Initieras av annan vårdgivare, socialtjänsten, patienten själv eller närstående kan vara muntlig eller skriftlig. Ej remisstvång. Sker med stöd av Socialstyrelsens prioriteringsutredning efter utförd datainsamling. Presentation sker muntligt till patient och/eller närstående. Arbetsterapi är till för dig, som följd av funktionsnedsättning har svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier. Det kan handla om svårigheter att förflytta sig, att sköta sin hygien och klä sig, att transportera föremål, sköta hushållet eller andra vardagsaktiviteter. Utredningar och interventioner kan vara såväl individ- som miljöinriktade.

3 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 3 (8) Terapeutisk relation skapas Genom samtal påbörjas inledningsvis utvecklingen av en terapeutisk relation/arbetsallians mellan arbetsterapeut och patient, denna relation fördjupas under processens gång. Effektiv problem- och målformulering samt intervention kräver ett väl utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. Patienter med nedsatt förmåga att göra autonoma beslut, kan företrädas av närstående. Denna definition följer sedan i de övriga stegen i arbetsterapiprogrammet. De olika stegen i processen dokumenteras enligt gällande författningar i patientdatajournalen. Utredning Identifiera vilka aktiviteter som är meningsfulla för patienten och där utförandet upplevs som ett problem. Definiera aspekter som stödjer respektive begränsar utförandet av dessa aktiviteter. Stödjande och begränsande aspekter återfinns inom den fysiska-, sociala- och kulturella miljön. De återfinns även inom aktiviteten, hos personen utifrån hans/hennes fysiska och psykiska kapaciteter samt utifrån hans/hennes vanor och roller.(otipm) Ta del av befintlig dokumentation, exempelvis arbetsterapijournal och information från andra vårdgivare eller annan instans. Intervju med patienten och/eller närstående. Med stöd av något/några av följande bedömningsinstrument/ arbetsmodell: - ADL-taxonomin (FSA, 2001; Törnqvist & Sonn, 1997). - Sunnås ADL-index (Olsson&Tervald, 2007). - Canadian Occupational Performens Mesaure (COPM) (FSA, 2006) - Checklista för Roller, Vanor, Intressen, Livstillfredsställelse (Fugl-Meyer, Bränholm & Fugl-Meyer, 1991). - NPS- Intressechecklista (Pettersson & Selander, 1996). - Arbetsterapeutisk arbetsmodell för utredning av kort-och långtidssjukskrivna ( FSA, 1996). - Min Mening (FSA, 2000) sv. övers. OSA (Baron, Kielhofner, Goldhammer, Wolenski, 2006). Med stöd av andra dokumenterade bedömningsinstrument/ arbetsmodeller.

4 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 4 (8) Analysera aktivitetsutförande samt Samtycker patienten till vidare utredning? Om svaret är nej, avslutas programmet även om problem finns. Observation av utförandet i aktiviteter där det framkommit att personen och/eller dennes närstående upplevt problem. Med stöd av: - Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) (Fisher, 2005). - ADL-taxonomin (FSA, 2001; Törnqvist & Sonn, 1997). - Sunnås ADL-index (Olsson & Tervald, 2007). identifiera resurser och begränsningar. Problemformulering. Tydliggöra och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet. Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation, Biomekanisk modell, Motorkontroll modell, Kognitivperceptuell modell (Kielhofner, 1997), AMPS (Fischer, 2001). Gör en sammanfattande beskrivning av aktivitetsutförandet. Använd begrepp från den referensram som valts ovan. Sammanfattning av aktivitetssutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger. Kompletterande utredningar utförs vid behov. Fördjupad kartläggning av miljön, aktiviteten och personen. Med stöd av dokumenterade funktionsbedömningar och metoder för aktivitetsanalys. Samtycker patienten till intervention? Om svaret är nej, avslutas programmet även om problem finns. Patienten informeras om möjligheten att återkomma.

5 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 5 (8) Mål Målformulering Målet formuleras tillsammans med patient och/eller närstående i de aktiviteter som definierats som problem. Målet skall vara mätbart och tidsbegränsat. Ange förväntad nivå på utförandet samt hur utvärderingen skall göras. Målet kan formuleras utifrån patientens upplevelse och/eller med stöd av COPM (patientens värdering av betydelse, utförande samt tillfredsställelse med aktiviteten) och AMPS (utifrån begreppen större självständighet, säkerhet, effektivitet samt mindre kraftansträngning). Intervention Välj modell. Planera och genomför intervention. En beskrivning av olika interventioner presenteras för patienten och/eller närstående. Välj interventioner utifrån följande modeller (OTIPM). Modell för kompensation Lär ut alternativa och kompensatoriska strategier i aktivitetsutförandet. Förändra i den fysiska miljön. Medverka till förändring i den sociala miljön. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och/eller rådgivning angående alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till anpassade aktiviteter. Modell för aktivitetsträning Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träning sker om möjligt direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att

6 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 6 (8) återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner Aktiviteten som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner. Pedagogisk modell Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram för större grupper. Patienten ges möjlighet att diskutera tänkbara strategier. Utvärdering Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, vidare planerade åtgärder och rekommendationer. Utvärdering utförs tillsammans med patienten och/eller närstående utifrån de mål som tidigare angivits. Om inte målet uppnåtts analysera möjliga orsaker. Samverkan Vid behov av uppföljning, fortsatt utredning eller fortsatta interventioner hos annan vårdgivare eller annan instans, ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Överrapportering till annan vårdgivare eller annan instans. Samverkan sker efter överenskommelse med patient och/ eller närstående. Syftet med överrapporteringen anges, överenskommelsen dokumenteras i patientjournalen. Rapporteringen sker muntligt och/eller skriftligt.

7 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 7 (8) Referenser Baron, K., Kielhofner, G., Goldhammer, V., Wolenski, J. (2006). Occupational Self Assessment. Sv övers. Min Mening ett självskattningsinstument med fokus aktivitetsförmåga, fysisk och social miljö, värderingar och prioriteringar. E-M. Hellsvik. (2000). Förlag: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational framework. American Journal of Occupational Therapy, 52, Fisher, A.G. (2005). Assessment of Motor and Process skills. (3 ed). Fort Collins, CO: Three Star Press. Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (1991). Happiness and domainspecific life satisfaction in adult northern Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Sverige: Globalt Företagstryck AB. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2007). FOU Rapport 07. OTIPM: En modell för ett professionellt resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. Globalt Företagstryck AB. Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy.(3 ed). Philadelphia: F A Davis. Larsson, M., Andersson, M. Bränholm, I. (1996). Arbetsterapeutisk modell för utredning av långtidssjukskrivna. Förlag: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Law, M., Baptiste, S., Carswel, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994). Canadian Occuaptional Performance Measure. Svensk version. (1998). Förlag: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Norrbottens läns landsting. ( ) , Landstingsplan.

8 Arbetsplats: Primärvården Boden - Luleå Sida 8 (8) Norrbottens läns landsting. Olsson, B-O., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan örebro, Institutionen för arbetsterapi. Pettersson, K., & Selander, K. (1997). Manual till NPS-Intressechecklista. Borås: Rehabiliteringscentrum & Kristiansstad: Arbetsterapicentrum, Rehabmed. sektionen. Socialstyrelsen.(2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Ale Tryckteam AB: Bohus. Socialstyrelsen. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Ale Tryckteam AB: Bohus. Socialstyrelsen. (2007). God vård och ledningssystem för kvalitet och patentsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB: Bohus. Socialstyrelsen. Törnquist, K., & Sonn, U. (1997). Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 1: Sv. övers. (2001). ADL-taxonomin en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.