Höftledsplastik - arbetsterapiinsatser pre- och postoperativt

Transkript

1 Vårdprogram 1(7) Höftledsplastik arbetsterapiinsatser pre- och Division Hälsa, habilitering och rehabilitering (HHR) Torsby sjukhus Utgåva: 1 Godkänd av: Eva Stjernström Divisionschef HHR Karin Lundin Sjukhuschef Torsby Utarbetad av: Gun Fröman Sara Kringsberg Helena Lindh Revisionsansvarig: Maria Klässbo Forskningsledare Centrum för klinisk forskning Reviderad: Höftledsplastik - arbetsterapiinsatser pre- och

2 Vårdprogram 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 Målgrupp sid 3 Arbetsgrupp sid 3 Syfte sid 3 Bakgrund sid 3 Målsättning sid 4 Åtgärder sid 4 Metod sid 6 Resultat och utvärdering av arbetsterapeutisk behandling sid 6 Dokumentation sid 6 Utvärdering av arbetsterapiprogram sid 6 Referenser sid 7

3 Vårdprogram 3 (7) INLEDNING Arbetsterapiprogrammet beskriver arbetsterapeutiska mål och interventioner för personer som genomgår höftledsplastikoperation. MÅLGRUPP Personer som genomgår höftledsplastikoperation. ARBETSGRUPP En arbetsgrupp bestående av arbetsterapeuterna Gun Fröman, Torsby sjukhus, Sara Kringsberg, Centralsjukhuset Karlstad och Helena Lindh, Sunne kommun har sammanställt vårdprogrammet. Arbetsterapeuterna ingår i Nätverk ortopedi för arbetsterapeuter med representanter från landstinget och kommunerna i Värmland. Nätverket har fungerat som referensgrupp. Arbetsgruppen har träffats vid två tillfällen och dessutom haft kontakt via mail. Arbetsgruppens förslag till vårdprogram mailades ut till referensgruppens medlemmar. Utifrån synpunkter som kom in gjordes vissa ändringar. Programmet beskriver insatser från både landsting och kommuner. Vårdprogrammet är genomläst och godkänt av representanterna från de flesta av Värmlands kommuner. SYFTE Programmet riktar sig till arbetsterapeuter och arbetsterapistuderande inom landstinget och kommunerna i Värmland Arbetsterapiprogrammet syftar till att: Ge arbetsterapeuter i Värmland en enhetlig behandlingsstrategi och därmed öka kvaliteten på behandlingsinsatserna. Säkerställa att enskilda personer får en god och likartad arbetsterapiinsats i länet. Öka kunskapen hos nyanställda arbetsterapeuter och studenter. Ge övrig berörd personal kunskap om de behandlingsinsatser arbetsterapeuter gör för rubricerad patientgrupp. BAKGRUND De vanligaste diagnoserna vid höftledsplastik är idiopatisk artros, fraktur och inflammatoriska åkommor. Andra diagnoser kan vara idiopatisk nekros, tumörer eller följdtillstånd efter barnsjukdomar. Medelåldern alla diagnoser och båda könen ligger på 69 år (1). Operation utförs då personen har vilovärk framförallt nattetid, belastningssmärta och rörelseinskränkning som resulterar i nedsatt funktion och förändrad livssituation samt symtomen inte kan åtgärdas genom någon annan behandling. Vid total höftledsplas-

4 Vårdprogram 4 (7) tik byter man ut ledskål mot protes i plast och metall samt ledkulan mot en protes i metall (2). Vid halvprotes byts ledkulan ut mot en protes i metall. Indikation för halvprotes är i första hand lårbenshalsfrakturer (1). Restriktioner efter operation är att personen inte får korsa benen och inte företa kraftig framåtböjning i höften. Mer information finns i patientinformationsbroschyr till dig som ska opereras i din höft, Att få ny höftled (3). Det är speciellt viktigt att följa restriktionerna de första tre månaderna men rörelserna bör även undvikas fortsättningsvis. Detta medför att personen behöver hjälpmedel för att klä av och på sig griptång och strumppådragare. Eventuellt behövs också förhöjningshjälpmedel till toalett, säng och stolar. För dessa hjälpmedel görs en individuell bedömning. MÅLSÄTTNING Att ge personen förutsättningar att med eller utan hjälpmedel klara personlig ADL utifrån gällande restriktioner. Att personen inför operation eller vid hemgång skall ha fått de hjälpmedel han/hon behöver och kunskap om vikten av att använda dessa. Att personen skall ha kunskap om lämpliga respektive olämpliga ställningar och rörelser i höften i sitt dagliga liv. Att personen ges möjlighet att kunna återgå till eget boende samt återfå tidigare funktionsförmåga med hänsyn till gällande restriktioner. ÅTGÄRDER Preoperativt Sjuksköterska, läkare, arbetsterapeut och sjukgymnast inom landstinget träffar personen före operation för journalskrivning. Vid detta tillfälle får personen informationshäftet Att få ny höftled (3). Landstingets arbetsterapeut träffar personerna i grupp eller individuellt för information inför operationen. Genomgång/praktisk träning görs av hjälpmedel samt diskussion om praktiska lösningar i dagliga livet. Griptång och strumppådragare förskrivs av landstingets arbetsterapeut till person som inte har dessa sedan tidigare. Finns behov av ytterligare hjälpmedel tar personen i de flesta fall själv kontakt med arbetsterapeut i hemkommunen. Vid behov kan landstingets arbetsterapeut förmedla kontakten. Vid behov gör kommunens arbetsterapeut hembesök för bedömning av hjälpmedelsbehov.

5 Evidens för preoperativa åtgärder Vårdprogram 5 (7) En randomiserad studie för att utvärdera vilken roll postoperativa restriktioner spelar för att förhindra tidiga höftledsluxationer efter ocementerad total höftledsplastik genom ett anterolateralt snitt visar att borttagande av vissa restriktioner som till exempel att använda toalettstolsförhöjning, förhöjningsdynor och abduktionskuddar inte ökade prevalensen av luxationer (4). En svensk kvasiexperimentell, retrospektiv och komparativ studie med syfte att undersöka om postoperativa instruktioner och hjälpmedel hade någon inverkan på frekvensen av höftledsluxationer visar att det finns skäl för att reducera antalet hjälpmedel som lämnas ut till personer efter höftledsplastik. Indikationen för utskrivning av hjälpmedel ska vara personens individuella behov och inte förhindrandet av luxation (5). De personer som tidigare inte har griptång och strumppådragare får hjälpmedlen vid den preoperativa informationen. Informationen innehåller även praktiska moment. Enligt vår kliniska erfarenhet är det lättare för personen att lära sig använda hjälpmedlen före operation än direkt efter. Enligt en översiktsartikel om preoperativ utbildning för höftledsplastik så kan utbildning minska personens oro inför operation, men studierna visade att personer med eller utan utbildning hade ungefär samma smärta, började gå och klarade trappgång vid ungefär samma tid efter operation samt hade ungefär lika lång vårdtid (6). Postoperativt Bedömning av tidigare aktivitetsförmåga görs via journal och samtal med personen. Bedömning av nuvarande aktivitetsförmåga görs genom ADL-bedömning utifrån ADL-taxonomin. Detta sker genom intervju och/eller observation. Vid behov genomförs fortsatt träning i att använda utprovade hjälpmedel enligt gällande restriktioner. Bedömning av boende, närmiljö, fritidsaktiviteter och arbete görs genom intervju. Samtal förs om/träning av praktiska lösningar i dagliga aktiviteter. Bedömning av hjälpmedelsbehov görs och vid behov utprovas kompletterande hjälpmedel. Uppföljning av hjälpmedel utförs av kommunens arbetsterapeut. Evidens för postoperativa åtgärder ADL-taxonomin beskriver en persons aktivitetsförmåga. Taxonomin omfattar 12 dagliga aktiviteter som kan anses vara generella för de flesta och utgör en bas för det dagliga livet. Aktiviteterna är indelade i vardera 2-6 delaktiviteter. Bedömningen

6 Vårdprogram 6 (7) görs via intervju eller observation (7). Studier visar att bedömningsinstrumentet har hög validitet (8,9) och hög inter-bedömar reliabilitet (9). METOD Status ADL-taxonomin. Informationshäfte/träningsprogram Patientinformation: Att få ny höftled, reviderad Interventioner Praktisk träning av aktivitetsförmåga pre- och. Dialog rörande ADL (aktiviteter i dagligt liv). Uppföljning rörande hjälpmedelsbehovet. RESULTAT OCH UTVÄRDERING AV ARBETSTERAPEUTISK BEHAND- LING ADL-taxonomin används för utvärdering av personens aktivitetsförmåga. DOKUMENTATION Dokumentation görs i datajournal. UTVÄRDERING AV ARBETSTERAPIPROGRAMMET Arbetsterapiprogrammet revideras vart tredje år och informationshäftet revideras vid behov.

7 Vårdprogram 7 (7) REFERENSER 1. Nationalregistret för Höftledsplastiker i Sverige. Årsrapport Tillgänglig via ( ). 2. Höftprotesoperation, Patientinformation. Tillgänglig via ( ) 3. Patientinformationsbroschyr till dig som ska opereras i din höft. Tillgänglig via ( ) 4. Peak EL, Parvizi J, Ciminiello M, Purtill JJ, Sharkey PF, Hozack WJ, Rothman RH. The role of patient restrictions in reducing the prevalence of early dislocation following total hip arthroplasty. A randomized, prospective study. J Bone Joint Surge 2005; 87-Am(2): Holmström A, Matton E. Postoperativ regim och luxationsfrekvens efter total höftledsplastik. Nordisk Fysioterapi 2003;7: MacDonald S, Green SE, Hetrick S. Pre-operative education for hip or knee replacement. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2004 Issue 1. Art. No.: CD DOI: / CD pub2. 7. Törnquist K, Sonn U. ADL-Taxonomin. En bedömning av aktivitetsförmåga. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Nacka Säljes via FSA. 8. Sonn U, Törnquist K, Svensson E. The ADL-taxonomy from individual categorical data to ordinal categorical data. Scand J Occup Ther 1999;6: Lilja M, Nygård L, Borell L. The transfer of information about geriatric clients in the occupational therapy chain of care: An Intervention Study. Scand J Occup Ther 2000;7:51-59.