Arbetsterapi hos personer med multipel skleros
|
|
- David Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut Misa AB, Liljeholmen Stockholm Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Handledare: Charlotte Ytterberg Med Dr., leg. Sjukgymnast Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för neurologi Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Anders Kottorp, Universitetslektor, Med. Dr., leg. Arbetsterapeut Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle Sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet Stockholm
2 Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi i Huddinge Titel: Arbetsterapi hos personer med multipel skleros Författare: Linda Torsell, leg arbetsterapeut Kurs: Magisteruppsats inom ramen för magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng HT Sammanfattning I dagsläget är evidensen gällande arbetsterapeutiska insatser för personer med multipel skleros (MS) mycket begränsad. Syftet med denna studie var därför att kartlägga användningen av arbetsterapi hos personer med MS tillhörande en specialistklinik under en 30-månadersperiod. I studien ingick 187 personer i åldrarna år. Insamlingen av information skedde via SLL:s databas, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges journalsystem samt via svar från frågeformulär. Resultatet visade att 45 % hade haft arbetsterapi under den aktuella perioden och att majoriteten hade haft sin kontakt inom primärvård och privat sektor. Vid en jämförelse mellan de som haft respektive inte haft arbetsterapi framkom att personerna som haft arbetsterapi också hade statistiskt signifikant fler funktionshinder och svårare grad av MS. Många personer fick arbetsterapi inom flera enheter. Fyrtio procent av åtgärderna var relaterade till hjälpmedel och i övrigt var konsultation/rådgivning, handträning samt energiplanering vanligt förekommande åtgärder. Anmärkningsvärt var att få aktivitetsbedömningar och ingen aktivitetsträning förekom under den aktuella perioden. Arbetsterapeutiska åtgärder för personer med MS bör studeras vidare i syfte att kunna erbjuda en mer individanpassad och kostnadseffektiv vård samt öka samarbetet mellan samtliga parter i vårdkedjan. Nyckelord: Multipel skleros, arbetsterapi, åtgärder. 2
3 Department of Clinical neuroscience Division of Neurology in Huddinge Title: Occupational Therapy and interventions for persons with Multiple Sclerosis Author: Linda Torsell, Occupational Therapist Abstract The evidence for occupational therapy for persons with Multiple Sclerosis (MS) is today very limited. Therefore the aim of this study was to explore the use of occupational therapy over a period of 30 month in persons with MS who had contact with specialist medical care. There were 187 people in the ages of included in the study. Data was collected from SLL:s database, the medical records at Karolinska University Hospital Huddinge and from a questionnaire. The result of the study revealed that 45% had received occupational therapy during the period and the majority had been to an occupational therapist in primary and private care. When comparing the persons who had occupational therapy with those who did not, it was revealed that people who had occupational therapy also had statistically more disabilities and more severe MS. Many persons had occupational therapy in several units. Forty percent of the interventions belonged to technical aids and other common interventions were counselling, training of hand function and instructions in energy conservation skills. It was remarkable that few assessments of activities and no activity training occurred during the period. Occupational therapy interventions for persons with MS should be further studied to enable more individualized, cost effective and coordinated care Keyword: Multiple sclerosis, Occupational therapy, interventions. 3
4 Innehållsförteckning 1. Inledning 5 2. Bakgrund 2.1 MS Arbetsterapi Arbetsterapeutiska enheter Arbetsterapi och MS Evidens för arbetsterapiintervention hos personer med MS Användning av arbetsterapi hos personer med MS 8 3. Teoretisk referensram 9 4. Syfte Metod Metod och material Design Urvalsförfarande Genomförande Statistik Etiskt övervägande Resultat Beskrivning av undersökningsgruppen Arbetsterapeutiska enheter Åtgärder som förekom Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Referenslista 21 Bilagor Tabell 1 24 Tabell 2 24 Tabell 3 25 Tabell 4 25 Tabell
5 32. Wade DT, Legh-Smith J, Langton Hewer R. Social activities after stroke: measurement and natural history using the Frenchay Activities Index. Int Rehabil Med 1985;7: Widén Holmqvist L, von Koch L, de Pedro-Cuesta J. Use of healthcare, impact on family caregivers and patient satisfaction of rehabilitation at home after stroke in southwest Stockholm. Scand J Rehabil Med. 2000;32: O'Brien AR, Chiaravalloti N, Goverover Y, Deluca J. Evidenced-based cognitive rehabilitation for persons with multiple sclerosis: a review of the literature. Arch Psys Med rehab. 2008;89: Mahiowetz V, Finlayson M, Matuska K, Chen H, Luo P. Randomiced controlled trial of an energy conservation course for persons with multiple sclerosis. The J of Mult Sclero. 2005; 11:
6 Tabell 1. Kriterier för identifiering av funktionshinder. Bedömningsinstrument The Symbol Digit Modalities Test Kriterier Åldersrelaterad norm. Skriftliga eller verbala instruktioner. 1.5 SD (28). The Nine-Hole Peg test Ålders- och könsrelaterad norm + 1 SD (29). The Fatigue Severity Scale 5 (30). The Katz ADL Index Extended Beroende av en eller flera uppgifter (31). The Frenchay Activities Index Ålder- och könsrelaterad norm < nedre kvartilen (32). Tabell 2. Beskrivning av undersökningsgruppen Totalt n (%) (n=187) Ej haft arbetsterapi n (%) (n =103) Kvinnor 126 (67) 73 (71) 53 (60) Ålder 47 (12, 20-75)* 44 (12) 20-75)* 50.5 (12, 21-74)* Svårighetsgrad av sjukdom enl EDSS Mild Moderat Svår Sjukdomstyp Skovvis förlöpande MS Sekundärprogressiv MS Primärprogressiv MS Inskränkning i sociala aktiviteter * Standarddeviation, range. n = 99 n= 82 n= (61) 32 (17) 41 (22) 112 (60) 67 (36) 8 86 (84) 15 (15) 2 82 (80) 18 (18) 3 Haft arbetsterapi n (%) (n = 84) 28 (33) 17 (20) 39 (46.5) 30 (36) 49 (59) 5 Nedsatt kognition 82 (44) 32 (32) 50 (61) Fatigue 94 (50) 44 (43) 50 (60) Nedsatt finmotorik 149 (80) 73 (80) 76 (91) Begränsning i aktivitet 77 (41) 18 (18) 59 (70) 84 (45) 27 (26) 57 (68) 24
7 Tabell 3. Antal personer som haft arbetsterapi (n=84) och antal arbetsterapitillfällen som förekommit inom respektive vårdnivå under den aktuella 30-månadersperioden. Några av dessa personer har haft arbetsterapi inom flera enheter varför det totala antalet överstiger 84. Arbetsterapi Antal personer n (%) Totalt antal arbetsterapitillfällen (Medelvärde per person, range) Slutenvård 9 (11) 23 (3, 1-6) Öppenvård 20 (24) 82 (4, 1-16) Råd- och stödenheten 20 (24) 140 (7, 1-31) Primärvård 62 (74) 529 (9, 1-63) Privat 69 (82) - Kommunal 10 (12) - Rehabilitering 57 (68) - Tabell 4. Presentation av de åtgärder som förekommit hos 39 personer som träffat arbetsterapeut inom Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges specialistvård, under den aktuella 30-månadersperioden. Åtgärder Totalt n (%) Slutenvård n (%) Öppenvård n (%) Råd och stödenheten n (%) Totalt Åtgärder via besök Bostadsanpassning Hembesök Energiplanering (15) 0 Kognitiv bedömning/träning Handfunktionsbedömning 32 6 (12) 26 (20) 0 /träning Anamnes/kartläggning 21 7 (14) 13 (10) 1 Aktivitetsbedömning Hjälpmedel 91 (23) 15 (29) 28 (22) 48 (23) Konsultation/rådgivning 22 6 (12) 5 11 Intyg personlig assistent Totalt åtgärder besök 236 (60) 40 (77) 103 (79) 93 (44) Åtgärder via telefon Bostadsanpassning Hjälpmedel 66 (17) (28) Konsultation/rådgivning (11) Hembesök Överrapportering/annan 21 9 (17) 7 5 instans Totalt åtgärder telefon 157 (40) 12 (23) 28 (21) 117 (56) 25
8 Tabell 5. Beskrivning av svårighetsgrad av MS, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning hos gruppen som har haft arbetsterapi inom Karolinska Universitetssjukhuset Huddinges specialistvård (n=39). Några av dessa personer har haft arbetsterapi inom flera enheter, varför den totala siffran överstiger 39. Totalt n (%) n=39 Slutenvård n (%) n=9 Öppenvård n (%) n=20 Råd- och stödenheten n (%) n =20 Mild MS 13 (33) Moderat MS 5 (13) 3 12 (60) 1 Svår MS 21 (54) 3 7 (35) 18 (90) Nedsatt kognition 22 (58)* 7 (78) 10 (50) 14 (74) Fatigue 21 (54) 6 (67) 18 (90) 20 (100) Nedsatt finmotorik 36 (92) 8 (89) 18 (90) 20 (100) Begränsning i aktivitet 31 (79) 7 (78) 13 (35) 17 (85) Inskränkning i sociala aktiviteter 25 (64) 6 (67) 9 (45) 11 (55) *n=38 n =19 26
Utvärdering av ADL-träning efter stroke
Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,
Läs merHEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?
HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Läs merArbetsterapi hos personer med multipel skleros
Inst. för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i klinisk neurologi, 60 högskolepoäng Examensarbete 15 högskolepoäng HT 2008 Författare: Linda Torsell Leg. arbetsterapeut
Läs merRehabilitering vid neurologiska funktionshinder
Rehabilitering vid neurologiska funktionshinder Charlotte Ytterberg Adjungerad professor vid Syddansk universitet/odense universitetshospital Lektor, docent i hälso- och sjukvårdsforskning vid Karolinska
Läs merMuskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Läs merNär pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013
När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping 2011-2013 EEer e'sk ansökan fick vi namn och personnummer på 844 mul'jsjuka äldre Socialstyrelsens
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merFalls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Läs merMultipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
Läs merFramtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin
Framtida behandlingsmöjligheter inom rehabiliteringsmedicin Katharina Stibrant Sunnerhagen MD, PhD Professor Rehabilitation Medicine Institute of Neuroscience and Physiology Gothenburg Uniervsity SWEDEN
Läs merEn studie av erhållna sjukgymnastiska insatser för personer med multipel skleros
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Sektionen för Neurologi Huddinge Magisterutbildning i Klinisk neurologi, 60 hp Examensarbete 15 hp Höstterminen 2008 En studie av erhållna sjukgymnastiska insatser
Läs merCancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Läs merStrokevårdkedjan i Stockholm
Strokevårdkedjan i Stockholm Lena Henricson Strokesamordnare lena.henricson@ds.se 08-123 568 35 070-737 30 43 Under rehabiliteringen var det som att gå på röda mattan men när den var slut ramlade jag
Läs merVÄLKOMMEN TILL MS FORUM NOVEMBER, STOCKHOLM
VÄLKOMMEN TILL MS FORUM 23-24 NOVEMBER, STOCKHOLM Huvudtemat för årets möte är MS mitt i livet www.msforum.se MSFORUM äger i år rum den 23-24 november i Stockholm. Temat är MS mitt i livet och återspeglar
Läs merÄldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma!
Äldre personer i riskzon Hälsofrämjande åtgärder för hemmaboende äldre personer är verksamma! Susanne Gustafsson 2013-09-09 Hälsofrämjande åtgärder syftar till att möjliggöra en förändring av ett beteende
Läs merARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Läs merForskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera
Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden
Läs merKognitiva funktionsnedsättningar hos personer med multipel skleros Rehabiliterande interventioner
Örebro universitet Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2010 Kognitiva funktionsnedsättningar hos personer med multipel skleros Rehabiliterande interventioner Cognitive impairment in persons
Läs merHandfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children
Läs merEn kartläggning av akutarbetsterapeuters erfarenheter av överrapportering till distriktsarbetsterapeut
1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete för kandidatexamen i arbetsterapi (15 hp) Vårterminen 2010 En kartläggning av akutarbetsterapeuters
Läs merIs it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance?
r Is it possible to protect prosthetic reconstructions in patients with a prefabricated intraoral appliance? - A pilot study Susan Sarwari and Mohammed Fazil Supervisors: Camilla Ahlgren Department of
Läs merÄr kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse?
Är kontexten för rehabilitering efter stroke av betydelse? Syddansk Universitet, 31 august,i 2017 Karolinska Institutet Sektionen för arbetsterapi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenkap och samhälle
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merHAGOS. Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem
HAGOS Frågeformulär om höft- och/eller ljumskproblem Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc DOI 10.1007/s00167-013-2721-7 H I P Cross-cultural adaptation to Swedish and validation of the Copenhagen Hip and
Läs merASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:
ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS: THE ROLE OF WORKING MEMORY, COMPLEX EXECUTIVE FUNCTION AND METACOGNITIVE STRATEGY TRAINING Avdelningen för psykologi Mittuniversitetet
Läs merAtt leva med knappa ekonomiska resurser
Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merNeuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Läs merINTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version
INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version 1.0 2017-12-06 The translation of the Swedish version of the International Spinal Cord Injury Data Set Quality
Läs merTeknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?
Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken
Läs merMULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?
MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR? Iréne Linddahl Hälsohögskolan Jönköping MULTIMODAL REHABILITERING Ett bio-psyko-socialt synsätt Ett antal välplanerade och synkroniserade åtgärder under
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merValidering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?
Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merIntroduktion i litteratursökning
Introduktion i litteratursökning Peter Hagell Leg. sjuksköt., Dr Med Vet Klinisk lektor, Division 4, UsiL Peter.Hagell@med.lu.se Hälso- och sjukvård skall enligt Socialstyrelsen baseras på vetenskap och
Läs merHänderna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Läs mer20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros
20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(23) Samrehabnämnden Sammanträdesdatum 2015-01-30
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(23) Tid Fredag 30 januari 2015, kl. 13.00 16:10 Plats Konferensrum plan 4 SÄS Skene lasarett Beslutande Claes Redberg, ersätts av Hanne Jensen, Västra Götalandsregionen Göran
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merAbout The Cochrane Collaboration (Cochrane Groups) Information om The Cochrane Collaboration och de olika forskargrupperna och kontaktpersoner.
TheCochraneLibrary Vad är The Cochrane Library? Cochrane-biblioteket är ett evidensbaserat beslutsstödsystem med syftet att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av
Läs merIntensiv rehabilitering erfarenheter och evidens. Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se
Intensiv rehabilitering erfarenheter och evidens Wolfram Antepohl, Rehabiliteringsmedicin US och LiU wolfram.antepohl@liu.se Intensiv rehabilitering - erfarenheter och evidens / Wolfram Antepohl 2015-11-06
Läs merINTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI
INTRODUKTION OCH KOPPLING TILL ARBETSTERAPI TEORI Arbetsterapeuten inriktar sig i första hand på personens aktivitetsförmåga och förmåga att vara delaktig i samhället, till skillnad från andra yrkesgrupper
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merMS och kognitiv påverkan
Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,
Läs merProcess. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Läs merArbetsmiljö för doktorander
Arbetsmiljö för doktorander Verksamhet för 2011 och handlingsplan för 2012 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2012-05- 02 Doktorander (170 doktorander) Sammanställning gjord av Olle Lindberg,
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merInstitutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin
Uppdaterad 2014-06-05 Sid 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Livssituation och återgång i arbete efter bröstcanceroperation en prospektiv kohortstudie Syftet
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merNationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014
Nationella riktlinjer för MS Quality Hotel Ekoxen, Linköping 1 oktober 2014 Magnus Vrethem, Docent, överläkare, MS-team ansvarig Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping Multipel skleros
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merVetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar
Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser
Läs merFörmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada
DOKTORSAVHANDLING Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete Ann-Charlotte Kassberg Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete
Läs merTiming it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation
Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap
Läs merMeasuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001
Measuring child participation in immunization registries: two national surveys, 2001 Diana Bartlett Immunization Registry Support Branch National Immunization Program Objectives Describe the progress of
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merUpplevelser av rehabilitering hos personer med multipel skleros
Institutionen för hälsa, vård och samhälle Arbetsterapi och aktivitetsvetenskap Upplevelser av rehabilitering hos personer med multipel skleros definition, påverkan på aktivitet och delaktighet och mötet
Läs merÄldre som beslutsfattare. Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet
Äldre som beslutsfattare Pär Bjälkebring Doktorand, Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Min forskning Lycka Hur förändras hur vi ser på lycka under våra liv? Beslutsfattande Hur skiljer sig
Läs merVardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
Läs merDet kommer en sommar nästa år igen!
Det kommer en sommar nästa år igen! Benmärgstransplantation; autolog, allogen/urd. Presentation av egen forskning. Half-time seminar 2009-06-10 Anncarin Svanberg, ssk, doktorand Institutionen för Medicinka
Läs merLånga sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral
Långa sjukskrivningar i Luleå, en studie av sjukskrivningar vid en vårdcentral tema Annika Andén 1,2 och Meta Wiborgh 1 1 Allmänläkare vid Bergnäsets Vårdcentral Box 80074 97223 Luleå, 2 Doktorand vid
Läs merLitteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp
Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merStudenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Läs merMILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv
INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH BYGGD MILJÖ MILJÖBEDÖMNING AV BOSTÄDER Kvarteret Nornan, Glumslöv Eva Lif Juni 2008 Examensarbete i Byggnadsteknik, 15 poäng (C-nivå) Handledare (intern): Mauritz Glaumann
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merRepetoaren av fritidsaktiviteter hos äldre: ålder- och könsskillnader
forskning teori Repetoaren av fritids hos : ålder- könsskillnader Ingeborg Nilsson Leg Arb ter, Med Dr. Umeå Universitet, Institutionen för Samhällsmedicin Rehabilitering, Vårdvetarhuset, Arbetsterapi,
Läs merSå ska prioriteringar leda till att sköra äldre får den vård de behöver. Nationella prioriteringskonferensen 2015
Så ska prioriteringar leda till att sköra äldre får den vård de behöver Nationella prioriteringskonferensen 2015 Geriatriker sedan -90 Verksamhetschef 92-07 först på Höglandssjukhuset sedan i Linköping
Läs merKognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merAtt vara delaktig på distans
Att vara delaktig på distans Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut, Dart Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merUtvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet
VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Utvärdering av arbetsminnesträning med Cogmed i hemmet Projektledare/coacher Ulrike Andersson, leg arbetsterapeut Kerstin Ohlsson, leg arbetsterapeut Handledare
Läs merUtvärderingars roll när politik omsätts i praktik
Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik Bo Burström, professor/överläkare i socialmedicin Karolinska institutet/centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Varför är det viktigt att utvärdera?
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merSömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merArbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som intervention
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2015 Arbetsterapeuters erfarenheter av att använda skapande aktiviteter i grupp som
Läs merNY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER
NY TEKNIK FÖR INDIVIDUELLT ANPASSAD, INTENSIV TRÄNING AV GÅNG EFTER STROKE - FAS III STUDIER ANNA DANIELSSON LEG FYSIOTERAPEUT MED DR Syfte SAHLGRENSKA AKADEMIN Utvärdera gångförmågan efter träning med
Läs merKonduktiv pedagogik för barn med cerebral pares
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merMultidisciplinär hemrehabilitering efter stroke
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examenarbete 15 hp Höstterminen 2013 Multidisciplinär hemrehabilitering efter stroke En litteraturstudie Författare: Andersson
Läs merKvalitativ design. Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna
Kvalitativ design Jenny Ericson Medicine doktor och barnsjuksköterska Centrum för klinisk forskning Dalarna Kvalitativ forskning Svara på frågor som hur och vad Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera
Läs merFritidsaktiviteter hos personer med multipel skleros en kvalitativ intervjustudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi, avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 högskolepoäng Vårterminen 2014 Fritidsaktiviteter hos personer med multipel skleros
Läs merTräning vid hjärtsvikt
Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merArbetsterapi för personer med MS
för personer med MS Introduktion Arbetsterapeutens roll är att kartlägga och åtgärda problem som kan uppkomma avseende en persons förmåga att vara aktiv och delaktig i dagliga aktiviteter, i de miljöer
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Tyresö kommun 135 81 Tyresö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 14 januari
Läs merAnne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland
Anne-Marie Landtblom Hälsouniversitetet Östergötland Svenska MS-registret Autoregistrering i väntrumsgränssnitt PROM Pilotprojektet i Motala Arbetsförmågeprojektet i Umeå/Linköping Planerad web-modul för
Läs merReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
Läs merRätt bedömning Rätt beslut
Rätt bedömning Rätt beslut Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II 2011-2012 Christina Andersson, Med dr, leg. Arbetsterapeut Eva Hellquist, Verksamhetssamordnare, leg.
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Läs mer