10. Diskussion KAPITEL 10 DISKUSSION

Transkript

1 10. Diskussion Vår huvudfråga i rapporten har varit om avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering enligt den vetenskapliga litteraturen är bättre eller billigare än alternativa vårdformer. Ett allmänt formulerat svar blir att hemsjukvård och alternativen visar sig ge ganska likartade resultat och kostnader. Rapporten är indelad i områden som behandlar verksamheter med mycket olika karaktär såsom vård i livets slutskede, hemrehabilitering efter höftledsoperationer och vård av barn. Naturligtvis kan såväl effekter som kostnader skilja sig starkt mellan dessa typer av sjukvård. Skillnader mellan olika länder kan också vara uttalade. Dessutom finns inom de olika områdena varierande mängder av forskningsresultat och framför allt olika kvalitet på dessa. Det beror i hög grad på att rent experimentell uppläggning för urval av studiegrupper kan vara svår i vissa situationer och att man därför studerat grupper som inte varit representativa. I andra fall har studiegrupp och kontrollgrupp ej varit väl jämförbara. Inom några områden finns å andra sidan många väl kontrollerade studier, dock få svenska. Slutsatserna inom de olika delarna har därför graderats efter säkerheten i den vetenskapliga bevisningen. Generellt sett har de ekonomiska studierna varit färre och haft en lägre kvalitet. Särskilt studier gjorda i USA bygger dessutom på priser som olika sjukvårdsorganisationer debiterar för åtgärderna. Slutsatserna kan därför vara särskilt svåra att överföra till svenska förhållanden. Vi har vid bedömning av studierna försökt att kvalitetsgradera dem enligt olika modeller. Alla studier har uppfyllt minimumkriteriet att ha kontrollgrupper. Därutöver har vi graderat kvaliteten i tre klasser allt efter styrkan i den vetenskapliga bevisningen. Således har vi lagt minst tyngd vid slutsatserna i studier där man förstår att kontrollgrupperna är speciellt utvalda med åtföljande systematiska skillnader mellan grupperna. Studier av en mer pålitlig design såsom randomiserade kontrollerade studier har å andra sidan någon gång bedömts ej ha högsta bevisvärde om det funnits påtagliga brister i patienturval och genomförande eller om studien endast delvis kunnat besvara våra frågeställningar. Vi har 175

2 försökt att hålla en balans mellan en övergripande expertbedömning och en mer studiedesigns-orienterad värdering. De studier som för våra frågor bedömts ha lägst bevisvärde har kommit i andra hand när det gäller slutsatser men kan ha tillfört andra väsentliga aspekter. Effekter Huruvida hemsjukvård och hemrehabilitering har varit bättre än alternativen har i studierna vägts samman med hjälp av olika mått och skalor. Det har därför inte varit möjligt att väga samman resultaten från olika studier med statistiska metoder av typen metaanalys. Ett återkommande fynd när det gäller palliativ vård, den dominerande delen av avancerad hemsjukvård, har varit att man kunnat uppmäta ökad tillfredsställelse hos såväl patienter som anhöriga i jämförelse med andra vårdformer. Detta gäller också i de få studier som finns angående hemsjukvård av barn. Beträffande övriga effekter har resultaten varit förvånande lika mellan hemsjukvårds- och kontrollgrupper. Detta gäller dödlighet, symtomkontroll, ADL-funktion och hälsorelaterad livskvalitet. Här har det inte framkommit att hemsjukvård skulle vara vare sig bättre eller sämre än alternativen. Denna brist på skillnad kan förefalla egendomlig. Man hade kanske hoppats på mer positiva resultat i hemsjukvård eftersom teamen oftast blivit ledda av pionjärer och eldsjälar med stark optimism. Det kan naturligtvis vara fråga om att studierna inte lagts upp och genomförts på tillräckligt bra sätt eller att mätinstrumenten är för okänsliga. Mot detta talar dock att man med samma mätinstrument kunnat säkerställa effekter av t ex vård på stroke-enhet och när det gäller vissa arbetsterapeutiska specialinsatser [1,3]. Ytterligare en möjlig förklaring och kanske den mest sannolika skulle vara att sjukdomsförlopp och allmäntillstånd blir relativt lika i olika vårdformer om man tillgodoser basala medicinska och psykologiska behov på ett acceptabelt sätt. Sjukdomen och allt den medför fysiskt och psykiskt har ett så dominerande inflytande att yttre olikheter såsom variationer i vårdtyp har mindre påtaglig betydelse. 176 AVANCERAD HEMSJUKVÅ RD OCH HEMREHABILITERING

3 Kostnader När det gäller utvärdering av de ekonomiska aspekterna är underlaget bräckligare och slutsatserna mer osäkra. Totalt kommer vi fram till att det inte finns några stöd för att hemsjukvård skulle vara dyrare än konventionella vårdformer, vanligen på sjukhus. Definitivt kan man ersätta viss vård på sjukhus helt och även förkorta vårdtider med hjälp av hemsjukvård. Det rör sig dock om små skillnader för de flesta grupper och totalt sett står den avancerade hemsjukvården för en relativt liten del av sjukvården i landet. Med den ökande andelen gamla och sjuka, som kan förväntas i samhället, kan detta sätt att frigöra sjukhussängar ändå få en växande betydelse. Patienter som vårdas hemma kräver större omvårdnadsinsatser från kommun och anhöriga. Det är därför inte säkert att hemsjukvård innebär totalt lägre kostnader för samhället men troligen tämligen likartade som för sluten vård. Att anhöriga övertar viss del av vården, och sjukhuslokalen ersätts med hemmet tycker man skulle innebära lägre kostnader. Dock måste det till ytterligare en vårdorganisation, med sin utrustning, transporter och administration. Detta kan verka i kostnadshöjande riktning. Dessutom kan vårdtiderna förlängas så att vinsten av en lägre kostnad per vårddag plånas ut. Om man kräver tomma reservplatser på sjukhus skulle vidare hemsjukvården fördyras kraftigt pga denna kostnad. Variationer i kostnad för hemsjukvård finns mellan olika patientgrupper och också beroende på lokala förutsättningar. Vid fortsatt utbyggnad bör därför kontinuerliga uppföljningar göras av de totala kostnaderna. Inte minst gäller det insatserna från anhöriga och andra utgifter i hemmet som för sänglinne, tvätt, rengöring, specialkost och liknande. Hemsjukvården bygger i allmänhet på att anhöriga gör frivilliga insatser. Dessa ingår sällan i de hälsoekonomiska studier som gjorts. Härigenom sker generellt en underskattning av samhällets kostnader för anhöriginsatsen. Denna är emellertid svår att värdera i pengar då kostnaden dvs tidsuppoffringen sannolikt värderas olika beroende på hur länge den varar. Flera studier pekar på att anhöriga tillbringar åtminstone upp emot fem timmar per dygn med patienten om han/hon ligger på sjukhus vid vård i livets slutskede. Dessa insatser ökar till minst tio timmar 177

4 vid hemsjukvård [2]. Trots detta är anhöriga nöjdare i efterhand. Det kan bero på att man känt sig tillfreds med att ha gjort en insats och att man samtidigt haft tid att delta och bearbeta upplevelserna av en nära anhörigs sjukdom och död. Den samhällsekonomiska kostnaden för anhörigas tidsinsatser ska inte blandas ihop med anhörigas faktiska inkomster och utgifter. Dessa kan dock ha betydelse för viljan att medverka i vården. Under en period om 60 dagar har anhöriga ersättning (transferering) från Försäkringskassan för vård av svårt sjuk närstående. Den anhörige är ibland en yrkesarbetande maka/make till medelålders patienter eller en yngre person, barn till en sjuk förälder, varför ett inkomstbortfall är en realitet för den enskilde under den första tiden. Samhällets kostnader är utbetald ersättning samt värdet på den arbetsprestation som bortfallit pga frånvaron från arbetet. I ett längre tidsperspektiv blir inkomstbortfallet betydande för yrkesarbetande anhöriga. Vidare yrkesarbetar en högre andel kvinnor i Sverige än i andra länder och gratis arbetskraft finns därför inte tillgänglig på samma sätt som utomlands. Om det gäller längre tider än cirka två månader kan man mycket väl tänka sig att anhöriga också är mer negativa till hemsjukvård. Den stress och arbetsbelastning som hemsjukvård visat sig medföra klaras kanske inte under en lång period. Inte heller kan de ekonomiska frågorna längre lösas med försäkringskassemedel. Ersättningskrav och försörjningsbehov måste komma att se annorlunda ut. Detta fordrar studier och förslag till lösningar. Om hemsjukvård tillämpas under långa perioder kan det också utvecklas till en dyr verksamhet. Man kan börja överanvända metoden och glida iväg från omprövning av lägsta acceptabla omhändertagandenivå vilket medför högre kostnader. Detta är en sannolik förklaring till att man i USA bland tre miljoner personer med Medicare fann att hemsjukvård och andra insatser i hemmet svällt ut till mycket höga kostnader. Trots det kunde man inte se någon minskning av vården på sjukhus i de områden som hade mycket hemsjukvård jämfört med sådana där denna var dåligt utbyggd [4]. Vår slutsats blir således att avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering är jämbördiga alternativ till andra vårdformer för kortare perioder 178 AVANCERAD HEMSJUKVÅ RD OCH HEMREHABILITERING

5 såväl beträffande effekter som kostnader. Med ökad valfrihet, särskilt inom den palliativa vården och vid vård av barn, blir patienter och anhöriga mer tillfreds med hemsjukvård än med andra vårdformer. Antalet svenska studier är mycket lågt. Det är därför viktigt att en fortsatt utbyggnad av avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering sker med utvärdering som naturligt inslag i verksamheten. Det återstår en rad frågor att besvara rörande optimal omfattning och effektivitet hos olika organisationsformer samt kostnader för hela vårdinsatsen. Referenser 1. Stroke Unit Trialists Collaboration. Collaborative systematic review of the randomised trials of organised inpatient (stroke unit) care after stroke. BMJ 1997;314: Muurinen J. The economics of informal care. Labour market effects in the National Hospice Study. Med Care 1986;24: Walker MF, Gladman JRF, Lincoln NB. A randomised controlled trial of occupational therapy for stroke patients not admitted to hospital. Abstract, 8th European Stroke Conference. Cerebrovasc Dis 1999;9 (suppl 1): Welch HG, Wennberg DE, Welch WP. The use of medicare home health care services. N Engl J Med 1996;335: