Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen
|
|
- Kerstin Emma Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003
2 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka skall bo kvar hemma längre. Förbättrade möjligheter till medicinering och stöd, i form av dagverksamhet, hjälper till, men innebär också att än större ansvar läggs på anhöriga. En uppluckring av kärnfamiljer och splittrade familjeförhållanden ändrar påtagligt anhörigas situation och kommer att ytterligare öka påfrestningarna i framtiden. Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland sina medlemmar. Enkäten riktade sig till anhöriga som vårdar hemma och till dem som har sina sjuka på ett särskilt boende. Syftet har bland annat varit att ta reda på hur mycket tid och pengar de avsätter för att vårda eller besöka en demenssjuk anförvant. Enkäten tar också upp frågor som berör användandet av bromsmediciner och om de anhöriga är nöjda med det stöd de får. De flesta av dem som svarat på enkäten har reagerat mycket positivt och är glada över att man lyssnar på deras synpunkter. Många har lämnat omfattande tilläggssynpunkter. Dessa synpunkter kommer att analyseras i en senare rapport. Den bild enkätsvaren ger av anhörigas utsatta situation får i stort sett anses gälla för de flesta anhöriga till demenssjuka. När det gäller enkätsvar som berör diagnos och medicinering och stöd från samhället utgår vi ifrån att de som är medlemmar i Demensförbundet haft större möjligheter att påverka sin situation än andra anhöriggrupper genom att de fått del av Demensförbundets och de lokala föreningarnas information. Det är viktigt att framhålla att många anhöriga vill ställa upp för sina demenssjuka. 2
3 9 500 enkäter Enkäten har skickats ut Demensförbundets medlemmar. Fram till 20 mars 2003 hade 2568 svar inkommit. Av dem som som besvarat enkäten är 71% kvinnor och 27% män. Enkäten var utformad i två versioner. Den ena versionen, Enkät A, riktade sig till anhöriga/närstående till en demenssjuk som bor hemma. Den andra versionen, Enkät B, riktade sig till dem som har sina sjuka på ett särskilt boende. 894 av svaren avser enkätaltenativ A, och 1674 avser enkätalternativ B. Övervikten för alternativ B hänger samman med att det är lättare att nå anhöriga till demenssjuka som finns på särskilt boende. Svarsfrekvensen är något högre än den som här redovisas. Medlemmar i förbundet som har haft anhöriga som avlidit har ringt och sagt att de önskar avstå från att lämna in enkäten. 3
4 Enkät A Anhöriga/närstående till demenssjuka som bor hemma Av 894 registrerade enkätsvar hade 73% skickats in av kvinnor och 26% av män. Av de demenssjuka är motsvarande andel 46% kvinnor och 53% män. Av de anhöriga utgjorde 47% maka/sambo och 21% make/sambo. Döttrar utgjorde 23% och söner 4%. Av de anhöriga var 41% under 65 år, 26% år, 27% år och 3% över 85 år. Bland de demenssjuka finns de flesta i kategorin år. Det är få som var under 65 år. 71% av de anhöriga avsatte mer än 10 timmar per vecka för att vårda den demenssjuke.av dessa 71% avsatte 19% timmar per vecka, 14% timmar per vecka, 8% timmar per vecka, 9% timmar per vecka och 21% mer än 100 timmar per vecka. 9% har inte svarat på frågan. När det gäller pengar har 39% av de anhöriga merkostnader på mindre än 500 kr per månad, 21% på ca 1000 kr per månad, 10% på ca kr/månad, 8% på ca 3000 kr eller mer per månad. 22% har inte svarat på frågan. Döttrar ägnar mer tid åt sina föräldrar än söner. Döttrar har också större utgifter än söner. Söner förekommer inte alls bland dem som har kostnader från 2000 kr och uppåt. Endast 12% av de anhöriga får anhörigersättning från kommunen eller är anställda av kommunen som anhörigvårdare (5%). ( Ca 5% har inte svarat på frågan.) 74% av de anhöriga får någon form av hjälp, i huvudsak från kommunen. De vanligaste hjälpformerna är dagverksamhet och hemtjänst. Maka/make får den mesta hjälpen. 4
5 Samhället sparar stora summor på anhörigas insatser Eftersom de anhöriga avsätter mycket tid på att vårda den demenssjuka sparar samhället pengar. För att ta reda på hur mycket pengar som sparas har vi beräknat ett medelvärde på antalet timmar inom varje kategori. Antalet timmar multipliceras med antalet personer som svarat inom respektive kategori. För att få fram en kostnad har vi använt oss av en timpenning på 100 kr som multiplicerats med antalet timmar. Resultatet visar att totalt sparar samhället ca 3,9 miljoner kr per vecka på de 888 personer som lägger mellan 5 och 100 timmar per vecka på att vårda den demnssjuka. På ett helt år blir det över 200 miljoner kr. Särskilda kommentarer från anhöriga 60% lämnade särskilda synpunkter. Synpunkterna fördelade sig enligt följande. Andel % 13 Den hjälp anhörig får fungerar mycket bra 49 Den anhörige vill ha mer eller annan form av stöd 19 Brister i information från kommun/landsting 7 Den anhörige känner sig bunden till hemmet 7 Den hjälp anhörig får fungerar dåligt 4 Ekonomiska svårigheter 34 Övrigt Dålig information om hjälpmedel vid demens Av de anhöriga som svarat på denna fråga i enkäten har 39% fått information medan 53% inte har fått sådan information. Mycket stora skillnader noteras mellan olika kommuner. 5
6 Enkät B Anhöriga/närstående till demenssjuka som bor på ett särskilt boende Av 1674 registrerade enkätsvar utgjordes 70% av kvinnor och 28% av män. Andelen döttrar är 40% och andelen söner 12%. 23% är maka och 15% make. De demenssjuka utgjordes av 65% kvinnor och 33% män. 56% av de anhöriga är upp till 65 år gamla. Bland de demenssjuka är 47% inom åldersgrupp år och 35% över 85 år. 18% av de anhöriga besöker den demenssjuke varje dag. Av dem är största andelen make/maka. 67% besöker den demenssjuka minst en gång i veckan. Av dem är största andelen döttrar. 41% avsätter mindre än 5 timmar per vecka, 34% ca 10 timmar per vecka och 12% ca 20 timmar per vecka för att besöka den demenssjuka. 7 % har ej svarat. När det gäller merkostnader för att vårda/hjälpa/besöka den demenssjuka har 70% kostnader på mindre än 500 kr per månad och 16% merkostnader på ca 1000 kr per månad. 5% har kostnader på 2000 kr per månad eller mer. 9% har ej svarat. Maka/sambo svarar för en något större andel av kostnaderna än make. Döttrarna svarar för en stor andel fram till och med 1000 kr per månad, Sönernas andel är liten. Är du nöjd med den demenssjukas boende? Detta var en av frågorna i enkäten. 83% av de tillfrågade har svarat ja på frågan om de är nöjda med den demenssjukas boende. 3% har svarat Nej och 4% har inte svarat alls. Men med tanke på de kommentarer som gjorts i enkäten tycks många ha feltolkat frågan. Syftet med denna fråga var att ta reda på vad den anhöriga tycker om vården på den demenssjukas boende. I flera fall verkar frågan ha tolkats som att den syftar på det fysiska boendet eftersom man kryssat för Ja, men sedan på den öppna frågan kommenterat att man inte är nöjd med vården, personalen o.s.v. 6
7 Särskilda kommentarer från anhöriga 48% lämnade särskilda synpunkter. Synpunkterna fördelade sig enligt följande. Andel % 20 Bra boende och bra personal 32 Brist på sysselsättning och promenader för de dementa 22 Brist på personal 10 Personalen dåligt utbildad inom demensvård 5 Brist i information och kommunikation mellan anhörig/läkare och personal/läkare 5 Brist på sjukgymnastik och arbetsterapi 5 Brist i omvårdnad, olämplig personal 4 Dålig kontakt med vårdpersonal 4 Försämrad ekonomi 4 Stor personalomsättning 36 Övrigt En vanlig kommentar är att den anhöriga tycker att den demenssjukas boende verkar mer som förvaring än rehabilitering. Demensundersökning/medicinering 85% av de demenssjuka som bor hemma har genomgått en demensundersökning och 90% av dem som bor på ett särskilt boende. (Inget svar 5 resp. 2 procent). 54% av dem som bor kvar hemma får behandling mot symptom vid Alzheimers sjukdom (bromsmedicin). Motsvarande siffra för de demenssjuka som bor på särskilt boende är 26%. Siffrorna för andelen utredda och de som får behandling är relativt höga och talar för att den grupp som svarat på enkäten är medvetna och har påverkat för att få bästa möjliga medicinska behandling. Det är troligt att medlemskapet i Demensförbundet har gett ökad kunskap om möjligheter till utredning och behandling. Vårdplanering Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen förutsätter samråd med den sjuke eller anhörig vid vård, behandling och omvårdnad. Detta förefaller inte ha trängt igenom på alla håll. Anhöriga vittnar om att de ibland har fått kräva att få vara med vid vårdplanering. Det finns också exempel på att anhöriga känt sig i underläge vid vårdplanering där det varit 8 st. från vårdgivaren mot 1 anhörig. 7
8 66% av anhöriga till demenssjuka som bor på särskilt boende har blivit kallade till vårdplanering. 37% av anhöriga till demenssjuka som bor hemma har blivit kallade till vårdplanering. Här finns stora skillnader mellan kommunerna. Sammanfattning med förslag till åtgärder Anhöriga till demenssjuka gör stora insatser. Stödet från samhället är otillräckligt. Anhöriga avsätter både tid och pengar för att hjälpa sina demenssjuka, därför att många vill göra en sådan insats. Men ett skäl är säkerligen också otillräckliga samhälleliga insatser. Anhörigvård av demenssjuka är också en viktig kvinnofråga. Mer än två tredjedelar av dem som svarat på enkäten är kvinnor. Det finns skäl att anta att situationen är liknande för övriga anhörigvårdare. Av de anhöriga till hemmaboende demenssjuka som besvarat enkäten utgjorde 47% maka/sambo och 21% make/sambo. Döttrar utgjorde 23% och söner 4%. Av de anhöriga till demenssjuka på särskilt boende (1674 registrerade enkätsvar) utgjordes 70% av kvinnor och 28% av män. Andelen döttrar är 40% och andelen söner 12%. 23% är maka och 15% make. När det gäller att avsätta tid och pengar för att vårda/hjälpa den hemmaboende demenssjuka dominerar döttrar och maka/sambo. Sönerna svarar för en liten andel. När det gäller besök hos demenssjuka som bor på särskilt boende utgör döttrar den största gruppen vid besök upp till 10 timmar per vecka medan make/maka utgör den största gruppen i gruppen 20 timmar/vecka. Söner har en förhållandevis stor andel när det gäller besök mindre än 5 timmar per vecka. När det gäller merkostnader utgör dotter den största enskilda kategorin, därefter maka. Make och son har ungefär lika stor del. Det handlar om miljarder Anhöriga till demenssjuka får göra stora insatser både vad gäller tid som ekonomi. Särskilt gäller detta anhöriga till hemmaboende demenssjuka. Utan de anhörigas insatser skulle svensk demensomsorg kollapsa. Samhället sparar mycket stora belopp genom de anhörigas insatser, samtidigt som samhällets stöd till de anhöriga är svagt. Vi har gjort ett räkneexempel för att visa vad anhörigas insatser blir i pengar. Genom att sätta ett timpris på 100 kr för 888 personer som lägger mellan 5 och 100 timmar per vecka på att vårda den 8
9 demenssjuka har vi räknat fram att samhället sparar ca 3,9 miljoner per vecka eller 200 miljoner kr per år. Gör man motsvarande beräkningar för alla andra anhöriga till demenssjuka kommer man upp i miljardbelopp. Inemot demenssjuka bor hemma enligt Kommunföprbundets skrift Demensvård för nästa sekel. Dessa kan beräknas vårdas/stöjas av anhöriga. Räknar man upp ovannämnda belopp på 200 miljoner kr till denna nivå handlar det om flera miljarder kr. Hjälpmedel Informationen om hjälpmedel till demenssjuka är dålig i många kommuner. Vårdplanering Att anhöriga har laglig rätt att delta i vårdplaneringen tycks inte ha trängt fram till flera kommuner och landsting. Läkemedel Användningen av bromsmediciner skiljer sig avsevärt mellan hemmaboende demenssjuka och dem som bor på särskilt boende. Medicinerna används mer bland hemmaboende än bland dem som bor på särskilt boende vilket kan vara naturligt med tanke på att indikationen är lätt till måttlig Alzheimers sjukdom. Ny kunskap visar dock att dessa läkemedel är effektiva också senare i sjukdomen och man kan misstänka att många på särskilda boenden kunde få en högre livskvalitet och bättre funktionsförmåga om de fick sådan behandling. Framför allt skulle detta kunna påverka beteendesymptom hos de dementa. De förekommande läkemedlen är Aricept, Exelon och Reminyl. Ebixa som endast funnits att tillgå några månader finns också med i enkätsvaren. Det handlar om kvinnor I denna enkätundersökning står helt klart att anhörigvård handlar om kvinnor. Döttrarna tar större del av vårdansvaret än sönerna. När döttrarna gift sig och är hustrur är det återigen de som vårdar sina demensjuka män. Anmärkningsvärt är också att döttrarna lägger mera pengar på att vårda sina demenssjuka föräldrar trots att kvinnor oftast har sämre löner än männen. I undersökningen förekommer inte sönerna när kostnaden överstiger 2000 kr. Undersökningen täcker endast en del av alla anhöriga i landet men pekar ändå på den stora kvinnogfråga som anhörigvård är. Kommer framtidens döttrar och hustrur att ställa upp som tidigare generationer gjort? 9
10 Demensförbundets slutsatser och förslag till åtgärder: Förståelsen för anhörigas situation måste bli bättre bland beslutsfattare och vårdpersonal. För detta fordras riktade utbildningsinsatser och politiska beslut. Socialtjänstlagens bestämmelser om stöd till anhöriga måste skärpas och preciseras. Ett bättre ekonomiskt stöd till anhöriga bör utformas där föräldraförsäkringen kan utgöra modell. Det är viktigt att läkemedelsbehandlingen av personer med demens beaktas eftersom läkemedel både kan förbättra eller försämra dementas funktionsförmåga. Här behövs utbildningsinsatser till läkare/sköterskor/apotekare för att läkemedelsanvändningen så längt möjligt är skall förbättra såväl intellekt, känsloliv som rörelseförmåga. Det behövs en samverkan mellan kommuner och landsting vad avser kostnaderna för mediciner till personer med demens. Samrådsskyldigheten med patienter och deras anhöriga i Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen gäller även vårdplanering, men det vore önskvärt om detta uttryckligen angavs i lagtexten. Informationen om hjälpmedel för demenssjuka och deras anhöriga måste förbättras. En striktare tillämpning eller skärpning av gällande lagstiftning. Lagstadgad rätt för personal till utbildning och handledning. Riktlinjer för bemanning inom demensvården. Premiera kommuner som månar om sin personal och kan behålla den. Avsätta resurser till aktivering och stimulans för demenssjuka. För att bryta den nedåtgående spiralen inom demensvården måste det till öronmärkta pengar från Riksdag och Regering. Annars riskerar politikernas tal om satsningar på äldrevården att bli tomma ord. 10
Demensförbundets anhörigenkät
Sammanställning av Demensförbundets anhörigenkät Mars 2003 Demensförbundets anhörigenkät sammanställning Mars 2003 Sammanfattning Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland medlemmarna med syftet
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merÖversyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun
Umeå Pensionärsråd 216-11-1 Översyn av ansvarsfördelningen inom den ideella och arvoderade anhörigvården i Umeå kommun Beslutad 216-1-27 av äldrenämnden Umeå Pensionärsråd 216-11-1 Äldrenämndens uppdragsplan
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser
Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merHandlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds
1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merKARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN
Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering
Läs merRedovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun
Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning
Läs merAvancerad sjukvård i hemmet (ASIH)
Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Resultat från patient- och närståendeenkät 2010 Utvecklingsavdelningen 08-123 132 00 Datum: 2011-08-31 Riitta Sorsa Sammanfattning Patienter inom avancerad sjuvård i
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merDiskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merIntroduktion till Äldre
Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller
Läs merRedovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
Läs merSATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie
SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merJag får det stöd och den hjälp jag behöver i min vardag (fr 1) del. Jag vet vart jag ska vända mig om min närståendes hjälpbehov förändras (fr2) del
Jag får det stöd och den hjälp jag behöver i min vardag (fr 1) 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Instämmer helt Instämmer i stort sett Instämmer till viss del Instämmer inte alls Saknar uppfattning Jag vet vart
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merRapport. Medlemsundersökning om LSS-insatser. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om LSS-insatser Autism- och Aspergerförbundet 21-5- Inledande ord Dessa enkätresultat bekräftar i hög grad den bild vi har av hur LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter
Läs merStöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Vårdbidrag Assistansersättning Bilstöd TFP för allvarligt sjukt barn Förlängd TFP Kontaktdagar TFP förhandsbesked Presentationstitel Månad 200X Sida
Läs merStöd till anhörigvårdare
Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Finspångs kommun Augusti 2010 Inger Kullberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund...5 2 Sammanfattning och revisionell bedömning...7 3
Läs merNeurorapporten Avsnitt 6 Anhöriga och närstående
Neurorapporten 2019 Avsnitt 6 Anhöriga och närstående I AVSNITT 6 Anhöriga och närstående 6 52 Många av våra medlemmar vittnar om vikten av stöd och hjälp från anhöriga och närstående. I flera medlemsberättelser
Läs merInsatser enligt Socialtjänstlagen
SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merBrukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006
Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merMeddelandeblad. Högkostnadsskyddsbelopp för vård, läkemedel och viss kommunal omvårdnad år 2015
Meddelandeblad Mottagare: Chefer och handläggare i landstingen med ansvar för hälso- och sjukvård eller tandvård Chefer och handläggare i kommunerna med ansvar för långtidssjukvård, hemtjänst, dagverksamhet
Läs merMerkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \
r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara
Läs merNätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken
Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.
Läs merÖvertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och
Läs merAvdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)
ASH Uppsala Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH) finns för dig som bor i Uppsala och Knivsta kommun och är i behov av vård och symtomlindring genom
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merAVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2012-03-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN
AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2012-03-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN Avgifterna gäller fr.o.m. 1 januari 2012 Inledning I denna broschyr får Du information om kommunens avgifter
Läs merHemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.
Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,
Läs merA B C D E. Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning. Förbättrat stöd till dementa- svar på remiss av motion av Anna Starbrink (fp)
A B C D E Äldreomsorgen Östermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande sid 1 (4) 2005-10-07 Dnr 2005-626-537 Handläggare: Stina Bergfalk Tfn: 08 508 10 647 Östermalms stadsdelsnämnd Förbättrat stöd till
Läs merMotioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen
Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merAvgifter Vård och omsorg i Malmö stad 2015.
Avgifter Vård och omsorg i Malmö stad 2015. MS_nya_avgifter_fördjupning_16-sid.indd 1 2015-01-08 17:17:42 MS_nya_avgifter_fördjupning_16-sid.indd 2 2015-01-08 17:17:43 Illustration: Helena Halvarsson I
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merDnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013
Läs merVad tycker du om bemanningen i demensvården?
Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merUngas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv
Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merStatens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015
Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merHemvårdsbidraget Enkät till hemvårdsbidragstagare vintern 2010/2011
RAPPORT 1(8) 2011-02-10 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Hemvårdsbidraget Enkät till hemvårdsbidragstagare vintern 2010/2011 1. Bakgrund Hemvårdsbidraget infördes 2002 i Staffanstorps Kommun. Från och
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merLivet efter diagnos. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI
Livet efter diagnos Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI Vården flyttas/r hem... Hemma Institution TID Andel ensamboende i den äldre befolkningen, relaterat till kön och
Läs mer1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Läs merInformation om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010
2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda
Läs merfastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning
2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga
Läs merSvårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?
Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen
Läs merAvgifter. Vård och omsorg i Malmö stad 2016
Avgifter Vård och omsorg i Malmö stad 2016 Illustration: Helena Halvarsson I den här broschyren kan du läsa om de avgifter som Malmö stad tar ut för kommunal vård och omsorg. Kommuner har rätt att ta ut
Läs merVård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård
e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merINFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012
1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merKartläggning och utveckling av stödet till personer som vårdar eller stödjer närstående
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVÄRDERING OCH ANAL YS SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Lotta Burenius Telefon: 08-508 36 210 Till Äldrenämnden Kartläggning och utveckling av stödet till personer som vårdar eller
Läs merPressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde
2011-03-24 Äldrenämnden Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71 84
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare: Pia Modin tfn 08-508 25 618 Lotta Burenius tfn 08-508 36 202 Till Socialnämnden Äldrenämnden GEMENSAMT TJÄNSTEUTLÅTANDE SON DNR 3.1-098/2012 ÄN DNR 070303-159/2012
Läs merTips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende
Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merVärdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018
Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merÄldreplan för Härjedalens kommun. år
Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merAllt effektstinnare - Honda civic 2015
1 Allt effektstinnare - Honda civic 2015 2 Vill du stödja forskningen kring demens och Alzheimers sjukdom? Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras anhöriga. Sms:a demens200 till 72901 3 Utan
Läs merNeurologisk rehabilitering
Neurologisk rehabilitering I den här rapporten finner du svar på hur Neuroförbundets medlemmar ser på möjligheten att få rehabilitering i ert landsting. Vi jämför svaren på de enkäter vi gjort åren 7 och
Läs merAtt skotta framför dörren. SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare
Att skotta framför dörren SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 2 SKTFs snabbenkät till enhetschefer och biståndshandläggare Mars 2005 Inledning Under de senaste åren har
Läs merOm du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
Läs merHÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning
HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter för hemtjänst,
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merEn anhörigvänligare värld, helt enkelt
2008-12-24 En anhörigvänligare värld, helt enkelt 1 Anhöriga en viktig partner i utveckling av stöd till anhöriga Drygt 1,3 miljoner människors erfarenheter och kunskaper. Minst 900 000 av dessa förvärvsarbetar.
Läs merSymptom, diagnos och läkemedelsbehandling
Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merBo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Läs merAVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2015-01-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN
AVGIFTER INOM VÅRD OCH OMSORG SAMT SOCIALPSYKIATRIN fr.o.m. 2015-01-01. SAMT SOCIALPSYKIATRIN Avgifterna gäller fr.o.m. 1 januari 2012 Inledning I denna broschyr får Du information om kommunens avgifter
Läs merÄldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)
Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt
Läs merTestversion. Ej för ifyllnad. Hemtjänst för personer under 65 år. 1. Inflytande Nej, 2. Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer?
Hemtjänst för personer under 65 år 1. Inflytande, Sällan Ibland Oftast, alltid a. Brukar personalen ta hänsyn till dina er och önskemål om hur hjälpen ska utföras? b. Brukar du kunna påverka vid vilka
Läs merledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs merEnkätundersökning i hemtjänsten november 2013. 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat
Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 212 enkäter är utskickade 154 personer har svarat Enkätundersökning i hemtjänsten november 2013 Totalt ligger svarsfrekvensen på 73% Svarsfrekvensen på fråga
Läs merVåra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006
Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Läs merNär du behöver HJÄLP & STÖD. i vardagen
När du behöver HJÄLP & STÖD i vardagen OMSORG & VÅRD - Landskrona stad Människor kan i livets olika faser behöva omsorg eller socialt stöd för att klara vardagen och leva ett gott liv. Vi föds och lever
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merBiståndshandläggaren i fokus. Gothia fortbildning i samarbete med Katarina Lindblad, Lindblad Juristbyrå AB
Biståndshandläggaren i fokus Gothia fortbildning i samarbete med Katarina Lindblad, Lindblad Juristbyrå AB Lex Maja 10 kap. 20 a OSL Ändring OSL som innebär att personal inom hälso och sjukvård samt socialtjänst
Läs merYttrande över remiss angående revidering av Äldreplan
1 KUNGSÄNGEN och BRO Yttrande över remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020 PRO lämnar följande synpunkter på remiss angående revidering av Äldreplan 2014 2020. Remissvaret har disponerats enligt
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs mer