SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

Transkript

1 SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie

2 SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt.

3 Den svenska SATS-studien är unik i världen. Den visar att symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom har effekt. Patienterna kan bo hemma längre. Samhället kan spara pengar. Ett strukturerat behandlingsprogram ger trygghet. Neuropsykiatriska kliniken i Malmö är ett av bevisen. Tilliten är ovanligt hög hos patienter och anhöriga, visar en enkät. 100 enkäter har delats ut på Neuropsykiatriska kliniken i Malmö. Samtliga patienter och anhöriga som svarat på frågorna ingår i den nationella långtidsstudien SATS, Swedish Alzheimer Treatment Study. 95 procent av de som svarat på enkätundersökningen har skrivit att de upplever ökad trygghet. De är nöjda med antalet besök och de tester de får utföra vid utredningarna. 74 procent har inte tyckt att testerna känts påfrestande. Fotograf Anders Wejheden Docent Lennart Minthon har tagit initiativ till den uppmärksammade SATS-studien.

4 Antalet svar på enkäterna har varit stort. Vi fick tillbaka 83 enkäter. I 60 procent av dem, har patienten själv varit med och svarat, berättar skötaren Annacarin Björkman, som utfört enkätundersökningen tillsammans med kollegan Cecilia Dahl. Syftet med vår undersökning har varit att få en gradering av de anhörigas och sökandes upplevelse av vårt bemötande på kliniken. Anser de att intervallen mellan läkarbesöken är lagom långa? Har de känt att testerna varit belastande eller oviktiga? Skötarna Annacarin Björkman och Cecilia Dahl har fått positivt gensvar. Skillnaderna mellan svaren från män och kvinnor var i det närmaste obefintliga. Av patienterna var cirka 31 procent män och 69 procent kvinnor. 86 procent av de tillfrågade som lämnat in enkätsvar vänder sig i första hand till sin kontaktperson på Neuropsykiatriska kliniken när de behöver råd eller stöd. Ett fåtal ringer närmaste vårdcentral. Fotograf Anders Wejheden Skötarna Annacarin Björkman och Cecilia Dahl fick en ovanligt hög andel svar på sin enkätundersökning. Svaren var, till nästan samtliga frågor 95 procent positiva.

5 SATS-studien Tolv svenska kliniker från öst- till västkust, från Malmö i söder till Kalix i norr, deltar i SATS-studien. Den världsunika studien omfattar cirka patienter. Initiativtagaren till SATS är docent och chefsöverläkare Lennart Minthon, Neuropsykiatriska kliniken i Malmö. Han sitter i styrgruppen med docent Sture Eriksson, Geriatriskt Centrum Norrlands Universitetssjukhus och överläkare Niels Andreasen, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. SATS-studiens behandlingsprogram startar efter att patienten fått diagnosen Alzheimers sjukdom. När patienten kommer på återbesök efter undersökningarna får patienten frågan om de vill delta i SATS som innebär en uppföljning som sträcker sig över en period på 36 månader. Läkaren ger information om behandlingsprogrammet och studien och patienten ges tillfälle att tänka över saken i lugn och ro hemma. Om patientens svar blir ja, blir de kallade av en kontaktperson på t ex Neuropsykiatriska kliniken och behandlingsprogrammet tickar igång. Kontaktpersonen kan vara en skötare eller sjuksköterska. Vi följer upp både de intellektuella och praktiska förmågorna i det dagliga livet. Allt från hur det går med matlagning och toalettbesök. De får också ett recept på demensmedicin Aricept, Reminyl eller Exelon. Efter fyra veckor ringer kontaktpersonen upp patienten för att fråga om hur han eller hon mår och hur medicinen verkar om det uppstått några biverkningar, etcetera. I samband med det fasta handlingsprogrammet introducerades har de akuta och oroliga telefonsamtalen minskat drastiskt. Bara vetskapen om att det går bra att ringa sin kontaktperson, tycks inverka lugnande på anhöriga och personal, menar Annacarin Björkman. Eftersom de tolv minneskliniker som ingår i SATS-studien utför exakt samma behandlingsprogram, kan patienterna flytta till en annan ort, men ändå fortsätta i behandlingsprogrammet som förut. Intervallen mellan besöken följer samma schema, med ett möte hos läkare efter sex månader sedan en gång per år under 36-månadersperioden. Vidare bokas besök två gånger om året till kontaktperson.

6 Strukturen i behandlingsprogrammet ger både oss som personal och patienter en förutsägbar trygghet men ger också plats för flexibilitet när det behövs. Kontaktpersonen gör dessutom med regelbundna mellanrum en uppföljning via telefon eller bokar vid behov besök för patienten på kliniken. Det ökar möjligheterna för, så att säga mota Olle i grind. Vi får lättare att hantera akuta sjukdomstillstånd. Både vi som personal samt patienter och anhöriga blir mer förberedda på vad som kan inträffa på vägen under sjukdomstiden. Goda behandlingsresultat SATS-studien är en eftersökt och efterlängtad långtidsstudie samt en av de få undersökningar som har satts igång av kliniskt verksamma läkare. Upproriskt strider den mot resultaten från en tidigare hårt kritiserad brittisk studie AD2000-studien. Forskarna drog där slutsatsen att läkemedel inte visade tillräckligt god effekt, varken på sjukdomssymtom eller på samhällets ekonomi. Men vi ville se hur det verkligen ser ut i den verklighet vi arbetar i och hur läkemedlen för demens fungerar på vanliga svenska patienter. Många av patienterna i SATS-studien har till och med svarat mycket bra på läkemedelsbehandling, förklarar Lennart Minthon. En av de främsta poängerna med SATS-studien är att vårdgivarna varit noga med att börja behandlingsprogrammet tidigt i sjukdomsprocessen. Inte nog med det. En osedvanligt hög andel patienter har stannat kvar i den världsunika svenska studien procent av patienterna var kvar i behandling efter två år. Motsvarande siffra från andra studier är mellan procent, berättar Lennart Minthon, som hänför de goda resultaten med att det endast ställts ett krav på patienterna för att kunna ingå i SATS-studien, nämligen att de ska bo hemma.

7 Alla tjänar på medicinsk behandling av patienter med Alzheimers sjukdom. Patienterna kan bo hemma längre än de som inte får behandling. De vinner i livskvalitet. Samhället vinner i ekonomiskt hänseende. Lennart Minthon Det till skillnad från flertalet tidigare studier initierade av läkemedelsindustrin som haft önskemål om att patienten ska ha starkt nätverk eller vara i tillräcklig god form för undersökningen. Så småningom slutar det med att endast var tionde patient ingår i projektet. Sådana uteslutningskriterier har vi inte velat ha, säger Lennart Minthon. Alla tjänar på medicinsk behandling av patienter med Alzheimers sjukdom. Patienterna kan bo hemma längre än de som inte får behandling. De vinner i livskvalitet. Samhället vinner i ekonomiskt hänseende, hävdar Lennart Minthon. Vi har kunnat visa signifikant bättre resultat på minnesfunktioner och ADL hos patienter som fått demensmedicinen än om patienten varit utan läkemedel, redogjorde Lennart Minthon. Det var det få som hade trott, tillägger han. Det första resultaten från SATS är nu publicerade i en vetenskaplig tidskrift och flera följer.

8 Utdrag från artikel publicerad i Alzheimertidningen nr Med tillstånd av Alzheimerföreningen i Sverige och docent Lennart Minthon. Janssen-Cilag AB Tel Box 7073 Fax Sollentuna JC