Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY

Transkript

1 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag blir gammal? Vem kommer att bry sig om mig? Kommer jag att vara frisk? Hur vill jag leva? Var vill jag bo och vad vill jag kunna göra?

2 Utmaningen Allt fler av oss lever länge och är förhållandevis friska långt upp i åldrarna. Och de sjukdomar vi så småningom kanske får ser annorlunda ut än de gjorde när medellivslängden var betydligt kortare. Hela det nuvarande systemet med boendeformer, rehabilitering, vård, omsorg, hemtjänst mm bygger på idéer och behov från 1950, 60- och 70-talen. Men de som blir pensionärer om 10 år och är glada 75-åringar år 2025 har andra behov. Dessutom har det samhälle vi lever i då antagligen inte samma ekonomiska möjligheter eller samma tillgång till utbildad arbetskraft. Det behövs utveckling av alla länkar i den kedja som vi vill kunna lita på den dagen vi behöver hjälp. Eftersom tiden som gammal har blivit längre och de flesta är mycket mer aktiva även efter pensioneringen så behöver också kedjan utökas med fler länkar som inte bara tar hand om, utan som möjliggör för oss att ta hand om oss själva och leva ett rikt liv. Vi behöver frigöra tankarna från dagens lösningar och försöka tänka fritt och nytt. Det försöker vi bidra till i projektet Our life as elderly, eller på svenska: Våra liv som gamla.

3 Befria tankarna Ett sätt att frigöra tanken är att ta del av idéer från andra länder, därför är Our Life as Elderly, ett transnationellt projekt mellan Luleå Kommun i Sverige, Lieksa kommun i Finland, Bodö Kommun i Norge, 28 kommuner på Färöarna samt universitetet i Aberdeen, Skottland. Uleåborg i Finland är observationspartner. I projektet deltar också flera andra organisationer. Our Life as Elderly kommer att drivas i tre år och är delvis finansierat av Europeiska Unionen. Mål Projektets mål är att utveckla nya och effektivare idéer och modeller för service, personalrekrytering, boende och omsorg. Vi arbetar samtidigt för ett bredare samhälls- och generationssamarbete. Genom ett antal delprojekt kommer vi att utveckla dialoger med allmänheten och med kommunerna och producera verktyg för att möta våra gemensamma utmaningar. FÖRVÄNTADE RESULTAT NÄR PROJEKTET AVSLUTAS Organisationsmodellerna för ledning och drift inom äldreomsorgen har utvecklats. Det finns etablerade modeller för nationellt och transnationellt samarbete och dialog, mellan berörda grupper och medverkande regioner. Det finns nya tekniska lösningar inom äldreomsorgen. Nya arbetssätt för äldreomsorgen i små samhällen och på den extrema landsbygden har utvecklats. Våra kommuner har ökat attraktionskraften i relation till andra regioner och kommuner i en internationell jämförelse. Vision Ett nytänkande inför våra liv som gamla och en tidsanpassad, bättre äldreomsorg kommer inte bara att höja levnadsstandarden för äldre människor, utan även höja regionernas konkurrenskraft, stimulera ekonomin och den allmänna välfärden.

4 Delprojekt Kompetensutveckling och personalrekrytering Redan nu är det svårt att rekrytera utbildad personal till delar av vårdkedjan. Hur ska det bli i framtiden? Behövs det andra typer av kompetens när de gamlas behov förändras? Vilken kompetens kan det vara? Befolkningspyramiden är omvänd med allt fler äldre och allt färre unga, arbetsföra hur ska vi möta den utmaningen? höja statusen för en karriär inom äldreomsorgen program för personalutveckling och personalutbildning bättre personalplanering för nöjdare personal bättre kvalitet och maximal kostnadseffektivitet realisera nya tekniker Boende Trenden går mot att gamla bor hemma allt längre och får hjälp med tillsyn, medicinering, städning mm. Vilka nya idéer kan utvecklas för att förbättra boendet och livskvaliteten för äldre? Vilket ansvar har vi själva för att planera vårt boende i god tid, innan vi blir hjälpbehövande? önskemål om att bo kvar i egna hemmet olika boendelösningar/alternativa boendeformer nya koncept för boende, både privat och offentligt hur ska framtidens äldreboende planeras?

5 Service för äldre Vilken service kommer vi att vilja ha som gamla? Vad kräver vi av samhället och vilket ansvar ska vi själva ha? Ska samma service självklart finnas överallt i regionen? förbättra servicen för äldre utveckla nya organisationsmodeller skapa bättre förutsättningar för att kunna bo kvar i det egna hemmet förbättra tillgång till shopping, post, lokaltrafik osv upprätthålla servicen på landsbygden Anhöriga, närstående Många familjer har barn som är hel-, och halvsyskon. Många väljer att inte skaffa barn alls. I dag är det inte lika självklart att ta hand om sina släktingar som det kanske var för ett par generationer sedan. Vilket ansvar kan man förvänta sig att anhöriga ska ta i framtiden när man blir gammal? Hur kan det förberedas? Vilket stöd behöver anhöriga, och vem kan ge det stödet? utveckla system och lösningar så att anhöriga kan bidra mer familjebanden och samarbetet över generationsgränserna lära oss av varandras likheter och skillnader mellan länderna förbättra stödet, finansiellt och professionellt till anhöriga alternativ för landsbygden användning av nya tillvägagångssätt och tekniker

6 Hälsovård Vi är förhållandevis friska allt längre upp i åldrarna och dessutom välinformerade och internetuppkopplade. Vad kommer framtidens gamla att behöva för friskvård och vem kan erbjuda det? Hur kommer vi att vilja ha det om vi behöver sjukvård och rehabilitering? Hur ska vi få ihop klyftan mellan behov och resurser? Och hur vill vi ha det i livets slutskede? personalkompetens för en positiv utveckling utveckla vården genom nya arbetssätt utveckla metoder för att garantera den medicinska säkerheten utveckla samarbetet och nätverken mellan grupperna i vårdkedjan Nätverk Det är i mötet med andra människor i samspel som vi finner harmoni i tillvaron. Nätverk är mötesplatser där man känner sig innesluten av gemenskap. De finns där om man vill, och det finns möjlighet att träffas utan att vara formellt inbjuden. Vi behöver skapa former och kanaler för dessa. skapa fungerande nätverk mellan alla berörda parter lära oss av andra regioner använda äldres kunskaper

7 Organisation I mötet mellan olika människor och mellan flera länders system och seder föds det stimulerande diskussioner och nya idéer. Our life as elderly har en projektchef på transnationell nivå som finns i Luleå. I varje samarbetsland finns en projektledare som ansvarar för den nationella verksamheten. En styrgrupp, med medlemmar från varje land, stöder projektchefen och ledningsgruppen. Styrgruppen är ansvarig för projektet, projektets ekonomi, mål och utvärdering. Varje land har också en nationell styrgrupp för arbetet med de lokala delprojekten och som stöd till den nationella projektledaren. Nationella referensgrupper kommer också att bildas i regionerna, som stöd för de lokala delprojekten.

8 Kontakt PLAN SJU AB TRYCK : LULEÅ ALLTRYCK AB 2005 FOTO: s.8 ERIK HOLMSTEDT Om du har några frågor eller förslag är du välkommen att kontakta oss. Mer information hittar du också på Projektchef Marianne Pedersen Socialförvaltningen Box 212, Luleå Tel: E-post: marianne.pedersen@soc.lulea.se PROJEKTDELTAGARE Bodø kommun, NORGE Centre for Rural Health Research and Policy, SKOT TLAND Føroya kommunfelag, FÄRÖARNA Lieksa kommun, FINLAND Luleå kommun, SVERIGE SAMARBETSPARTER Länsstyrelsen i Norrbottens län Arbetsförmedlingen, Luleå Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet Kommunförbundet, Norrbotten Norrbottens Läns Landsting