Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar

Transkript

1 EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation SKYDDANDE AV PATIENTEN ÄR EN FÖRPLIKTELSE Vaccination av de anställda inom hälso- och sjukvården har tre viktiga aspekter: patientsäkerheten, arbetsgivarens ansvar för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet och skydd för den som vaccineras och dennes närmaste krets. Influensavaccination av en anställd är en rekommendation men det är en förpliktelse att skydda patienter mot att utsättas för influensa. Influensa är ett årligen återkommande gissel som testar hälso- och sjukvårdens funktion. Patientmängderna ökar, mottagningarna överbelastas och anställda blir sjukskrivna. De anställda inom hälso- och socialvården får ett gratis säsonginfluensavaccin, men vaccinationstäckningarna särskilt på långvårdsanstalterna är låga. Det finns starka vetenskapliga bevis på att influensavaccination av personalen skyddar patienterna. Vaccinationerna utgör även en fördel för de anställda och för arbetsgivaren. Det är möjligt att göra de anställda mer positivt inställda till att bli vaccinerade genom att ge tillräckligt med information om vaccinet och betona att patienterna skyddas mot smitta. Det ska vara enkelt för de anställda att bli vaccinerade. Internationella erfarenheter visar dock att en hög vaccinationstäckning av de anställda, över 8 %, inte uppnås enbart genom nationella rekommendationer. En ovaccinerad person ska inte arbeta i närheten av patienter som är mottagliga för allvarliga influensakomplikationer. Om en arbetstagare inte har skyddats genom vaccination bör han eller hon använda en mask, det vill säga ett kirurgiskt mun- och nässkydd i arbetet i närkontakt med en patient. Vaccinet förhindrar dödsfall på grund av influensa Finland drabbas varje vinter av en influensaepidemi. Under epidemin insjuknar uppskattningsvis 3 8 personer av befolkningen och 5 2 dör (Ruutu et al. 29). För en frisk person i arbetsför ålder är influensa i allmänhet en ofarlig men obehaglig sjukdom. För långtidssjuka och ålderstigna är influensa dock en allvarlig sjukdom. Vaccinationer är det viktigaste sättet att förebygga influensa och följdsjukdomar, exempelvis lunginflammation. En nyligen utförd kanadensisk undersökning visar att influensavaccination minskar avsevärt hjärtinfarkter och strokefall samt hjärtdöd (Udell et al. 213). Trots detta har influensavaccinationstäckningen bland befolkningen och de anställda inom hälso- och socialvården inte blivit bättre i tillräckligt hög grad. På sjukhusen och långvårdsanstalterna konstateras varje år influensaepidemier som även omfattar dödsfall bland patienterna. Starka motiveringar för att vaccinera de anställda mot influensa För de anställda inom hälso- och socialvården rekommenderas årligen influensavaccinet som är avgiftsfritt 62 LÄÄKETIETOA FIMEASTA 3/214

2 Vacciner och mikrobläkemedel En ovaccinerad person ska inte arbeta i närheten av patienter som är mottagliga för allvarliga influensakomplikationer. FOTO: KAI WIDELL LÄÄKETIETOA FIMEASTA 3/214 63

3 och frivilligt (Institutet för hälsa och välfärd 213). Inom hälso- och sjukvården är personalen en betydande källa till influensasmitta. Risken för en influensasmitta är nästan dubbelt större på ett sjukhus än i det övriga samhället vid samma tidpunkt. Omkring 3 % av de anställda inom hälso- och sjukvården insjuknar i influensa utan symtom, med andra ord sprider de smitta utan att vara medvetna om det. En person som har insjuknat i influensa sprider dock smittan redan innan de eventuella symtomen bryter ut. Ett återkommande diskussionsämne är frågan om huruvida influensavaccinationer av de anställda är till nytta för patienterna, de anställda eller för båda parterna. Influensavaccinets effekt varierar från år till år, men i bästa fall förhindrar vaccination av en frisk person i arbetsför ålder cirka sju influensafall av tio. Hos långtidssjuka och ålderstigna personer är influensavaccinets skyddande effekt dock betydligt svagare. Influensavaccinationer av de anställda inom hälsooch sjukvården minskar avsevärt influensafall bland patienterna (Salgado et al. 22). På sjukhusen minskar epidemierna och patientdödligheten sjunker avsevärt. Detta sker särskilt på långvårdsanstalter och åldringshem. I en undersökning om långvårdsanstalter uppskattas att man genom att vaccinera åtta anställda i bästa fall kan förhindra att en patient dör och genom att vaccinera fem anställda förhindrar man att en patient insjuknar i en sjukdom som motsvarar influensa (Hayward et al. 26). En metaanalys som utgavs 214 ger den senaste bekräftelsen på nyttan av att vaccinera personalen mot influensa: genom att vaccinera personalen mot influensa sjönk patienternas insjuknande i sjukdomar som motsvarar influensa med 42 % och dödligheten sjönk med 29 % (Ahmed et al. 214). Mer precisa uppgifter har erhållits inte bara om vaccinationer utan även om förebyggande och bekämpning av influensasmitta. Användning av ett kirurgiskt munoch nässkydd i kombination med god handhygien förhindrar effektivt spridningen av influensa (Cowling et al. 29). Influensavaccinationerna är en viktig del av patientsäkerheten Det är en etisk uppgift för de anställda inom hälso- och sjukvården att förebygga sjukdomar hos patienterna. Patienterna på sjukhus kan inte välja sjukdomsalstrarna i omgivningen och därför bör deras sjukdomsrisk minimeras. Det utgör en del av patientsäkerheten att sjukhusen och anstalterna är förpliktade att skydda patienterna mot smitta med alla tillgängliga medel. Hälso- och sjukvårdslagen förpliktar enheterna inom den offentliga hälso- och sjukvården att uppgöra en plan för kvalitetskontroll av arbetet och verkställandet av patientsäkerheten. Sjukvårdsdistrikten och kommunerna bör beakta dessa mål genom att satsa stort på att öka influensavaccinationstäckningen av personalen inom hälso- och socialvården: både på den offentliga och privata sidan på sjukhusen, hälsovårdscentralerna, långvårdsanstalterna och åldringshemmen samt inom hemsjukvården och hemtjänsten. Gemensam fördel för anställda och arbetsgivare Enligt arbetarskyddslagen är det arbetsgivarens uppgift att sörja för de anställdas säkerhet och hälsa i arbetet. Influensavaccinet skyddar en anställd mot influensasmitta och från att insjukna. Det förhindrar samtidigt indirekt smittorisken även i arbetstagarens egen närmaste krets i vilken det kan finnas en person, exempelvis någon som är över 65 år, långtidssjuk, gravid eller ett spädbarn, som är mottaglig för allvarlig influensa. Anställda som har fått en influensavaccination är i genomsnitt sjuka två arbetsdagar mindre än de som inte är vaccinerade och frånvaron från arbetet minskar med en fjärdedels dag per person (Saxén och Virtanen 1999). På detta sätt behåller sjukhusen sin funktionsförmåga och det blir lättare att ordna med vikarier. Det är både en rekommendation och en förpliktelse att ta influensavaccin Över 9 % av länderna i Europa, inklusive Finland, rekommenderar att personalen ska ta säsonginfluensavaccinet, men i Danmark är vaccinet obligatoriskt. Vaccinationstäckningen av personalen har med enbart en rekommendation förblivit på varierande låga nivåer mellan 6 och 54 %. Vaccinationstäckningen har stigit till och med till 8 % om informationskampanjer om vaccinationer har ordnats och det har varit lätt och enkelt att få vaccinet på arbetsplatsen. I flera delstater i USA är säsonginfluensavaccinationer av de anställda inom hälso- och sjukvården obligatoriska varvid vaccinationstäckningen har stigit till nästan 1 %. Det har varit möjligt att tacka nej till vaccinationen endast av medicinska, religiösa eller filosofiska orsaker. Det andra alternativet genom vilket man har eftersträvat att öka vaccinationstäckningen i USA och Kanada är en så kallad stark rekommendation. Det innebär att arbetstagarna måste underteckna en blankett på vilken de meddelar att de är medvetna om riskerna förknippa- 64 LÄÄKETIETOA FIMEASTA 3/214

4 de med att patienterna som de vårdar insjuknar i influensa och att de under influensasäsongen förbinder sig att använda en ansiktsmask i patientarbetet. Vad kan vi göra för att förbättra vaccinationstäckningen? I Finland har den nationella anvisningen som baserar sig på en rekommendation lett till att influensavaccinationstäckningarna i de flesta fall har stannat klart under 6 % i likhet med övriga Europa. Under de senaste åren har infektionsenheterna vid sjukhusen och aktörerna inom primärhälsovården i kommunerna tillsammans med företagshälsovården aktivt arbetat på fältet bland de anställda i syfte att höja vaccinationstäckningen. När Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) inledde sitt influensavaccinationsprogram 21 stod personalen inte i kö för att bli vaccinerade. De anställda vid HNS har dock för varje år i allt större omfattning gått in för att ta vaccinet såväl för att skydda sig själva och patienterna. Mycket arbete har gjorts för att åstadkomma detta. Infektionsläkarna och hygienvårdarna vid HNS berättar varje år på avdelningarna om nyttan med att låta vaccinera sig och betonar vikten av att vaccinera samtliga Figur 1. Influensavaccinationstäckningen för de anställda vid HNS på 2-talet Vaccinerade av de anställda vid HNS (antal) Vaccinerade av de anställda vid HNS (%) Antal %-andel Pandemia Figur 2. Influensavaccinationstäckningen för de anställda vid HNS enligt yrkesgrupp. %-andel Läkare Specialmedarbetare Vårdpersonal Övrig personal yrkesgrupper, inklusive lokalvårdare, kontorspersonal, specialmedarbetare, vårdpersonal och läkare. Stödet från ledningen och cheferna för HNS har varit ytterst viktigt. Synlig information om vaccinering i början av och under influensaperioden. De anställda vaccineras på avdelningarna, men man har även ordnat massvaccinationsställen till exempel i anslutning till personalmatsalarna i syfte att göra det lättare för alla att låta vaccinera sig. Under influensasäsongen stannade vaccinationstäckningen för hela personalen vid HNS fortfarande under målet men var dock 54 %, det vill säga den högsta under 2-talet (figur 1). Omkring 12 anställda tog vaccinet vilket är 2 4 fler än säsongen innan. Flera avdelningar på vilka vårdas patienter mottagliga för allvarlig influensa, till exempel intensiv- och övervakningsenheterna, enheterna som vårdar ålderstigna och cancerpatienter samt enheterna för nyfödda och förlossningsenheterna, uppnådde målet med en vaccinationstäckning över 8 %. När man betraktar de olika yrkesgrupperna har läkarna en tydligt högre vaccinationstäckning än de övriga (213: 71 %) medan vårdpersonalens vaccinationstäckning däremot har varit låg redan i flera år (213: 49 %) (figur 2). LÄÄKETIETOA FIMEASTA 3/214 65

5 Det måste vara möjligt att få en influensavaccination enkelt och smidigt på arbetsplatsen. FOTO: KAI WIDELL Ansiktsmask eller vaccin, det viktigaste är ändå att skydda patienten mot influensasmitta Säsongsinfluensan är ett årligen återkommande gissel som inte uppfattas som en dödlig sjukdom. Det är inte möjligt att inverka på attityderna eller att nå målet med en hög vaccinationstäckning endast genom en rekommendation om influensavaccination. Det måste vara möjligt för de anställda inom hälso- och socialvården att få en influensavaccination enkelt och smidigt på arbetsplatsen. Tiden är inne att fatta ett nationellt beslut: en ovaccinerad person ska inte få arbeta i närheten av patienter som är mottagliga för allvarlig influensa. Om en anställd inte tar vaccinet, bör hon eller han under influensasäsongen i patientarbetet använda en mask för att skydda sig själv och patienten. Inom hälso- och sjukvården är användning av en mask samt handhygien en del av den normala bekämpningen av infektioner. Litteratur Ahmed F, et al. Effect of influenza vaccination of healthcare personnel on morbidity and mortality among patients: systematic review and grading of evidence. Clin Infect Dis 214; 58: 5 7. Cowling BJ, et al. Facemasks and hand hygiene to prevent influenza transmission in households, a cluster randomized trial. Ann Intern Med 29; 151: Mera svensks pråkiga artiklar på sic.fimea.fi Hayward AC, et al. Effectiveness of an influenza vaccine programme for care home staff to prevent death, morbidity, and health service use among residents: cluster randomised controlled trial. BMJ 26; 333: Institutet för hälsa och välfärd. Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern Publikationer av Institutet för hälsa och välfärd 17/213. www. julkari.fi/handle/124/ Ruutu P, ym. Uusi influenssa A(H1N1) mitä Suomessa tehdään juuri nyt? Suom Lääkäril 29; 64: Salgado CD, et al. Influenza in the acute hospital setting. Lancet Infect Dis 22; 2: Saxén H, Virtanen M. Randomized placebo-controlled double blind study on the efficacy of influenza vaccination and treatment: a survey of healthcare workers. Infect Control Hosp Epidemiol 22; 23: Udell JA, et al. Association between influenza vaccination and cardiovascular outcomes in high-risk patients, a metaanalysis. JAMA 213; 31: LÄÄKETIETOA FIMEASTA 3/214