Nationell konferens i Logopedi november 2010

Transkript

1 Nationell konferens i Logopedi november 2010 Kan personer över 65 års ålder med afasi i postakut fas Eva Sandin

2 Landstinget i Uppsala län ville emotse behovet av insatser efter akuttiden efter stroke (/neurologisk sjukdom)

3 När äldre strokepatienter eller patienter med progredierande neurologisk sjukdom (t ex Parkinson, MS, ALS eller Huntingtons sjukdom) lämnar sjukhuset och är färdigbehandlade i medicinskt hänseende upphör, i stort sett, den logopediska rehabiliteringen......målet är att fortsätta utveckla den nya modell med logopeder i öppna vårdformer för att skapa fungerande vårdkedjor så att dessa patienters rehabilitering fortsätter och fullföljs. ur Landstinget i Uppsala läns ansökan till Socialstyrelsen

4 Förstärka med 4,0 logopeder varav två i Uppsala kommun, en i östra delen och den andra i en annan del av Uppsala kommun, den tredje i södra länsdelen, dvs i Enköping och Håbo kommuner och den fjärde i norra länsdelen. Samverkan ska ske mellan Akademiska sjukhuset, primärvården och länets kommuner. Med fyra logopeder i projektet ges möjlighet att prova olika sätt att använda logopedresurser i olika delar av länet. Det ger bra underlag för planering av framtida omhändertagande av den åldrande befolkningens behov. Det förefaller som om det behövs en mix av insatser för patienter, personal och närstående. Logopeden ska kartlägga patientens kommunikationssituation i hemmet och stötta nya kommunikationsstrategier och ett säkrare ätande. ur Landstinget i Uppsala läns ansökan till Socialstyrelsen

5 Mål: Att insatser fullföljs baserat på fungerande organisation och en vårdkedja med tydligt personligt ansvar med patientens livskvalitet i centrum

6 Modell - för att uppnå målet - att insatser fullföljs - nya former länkade till redan givna Teammedlemsskap i akutskede Insatser på rehabiliteringsenhet Förstärkta resurser på länsdelsjukhus Möjlighet till intensiv rehab Hemrehabilitering i team samt via Hemvårdsenheten Insatser i boende oavsett boendeform - (OrdBo, vård- o omsorgsb) Insatser såsom handledning/utbildning (>500) - kommuner Närståendestöd, samverkan med anhörigstödjare Stöd till ideella sektorn - skapa rum för det offentliga samtalet

7 Organisation - landsting - kommun - nya samverkansformer behövs mellan kommun och landsting

8 Organisation - landsting - kommun Lokalt i Uppsala: Kommunerna anser att insatser behövs även inom kommunal verksamhet Diskussioner är inledda kring hur den samverkan som finns mellan landsting och kommun i projektet ska övergå i en permanent organisation med förebyggande insatser samt fortsatt rehabilitering efter stroke

9 Vårdkedja - hållas obruten Logopeder behövs genom hela vårdkedjan för att minimera risken för att enskilda personers behov inte emotses fullt ut - så länge insatserna behövs - insatser på nya platser - vårdboende, eget hem, offentliga platser Antal totalt Inremmitent Andel (n) 232 Logoped 44% (101) Sjuksköterska kommun 24% (56) (efter kontakt) Paramedicin 14% (32) Läkare primärvård 10% (24) (Hemvårdsenhet) Annan 8% (19)

10 Arbetssätt - vad gör bäst nytta för personen med afasi Intensiv rehabilitering 1 Samtalsstöd - en strategi för att restaurera samtal i realtid (5 insatser) 2 Hälsofrämjande insatser (stöd till par och närstående) - Insatser i det egna hemmet oavsett boendeform Referens: 1 Allen 1990; Bakheit et al, 2007; Basso 2005; Bhogal et al 2003; Meinzer, Dundja, Barthel, Elbert & Rockstroh, 2005; Pulvermüller et al, Kagan, Black, Duncan, Simmons Mackie & Square, 2001 men även Boles & Lewis, 2003

11 EVIDENS översikten indikerade effekt av träning (SLT) av personer med afasi efter stroke. resultat som stöttade intensiv träning i stället för konventionell träning. Träning av logoped jämfört med träning av en volontär under handledning visade på samma träningsutfall Otillräcklig evidens för att dra slutsatser gällande effektivitet utifrån olika behandlingsformer (effectiveness of one SLT approach over another.) (Kelly, Brady & Enderby, & Whurr, 2009 Cochrane Database Syst Rev ). Man har dock funnit ett antal studier som varit randomiserade där någon av ovanstående kriterier saknades, prospektiva gruppmatchade kohortstudier med ovanstående kriterier samt kontrollerade behandlingsstudier av lägre evidensgrad som tillika med ett antal single-case studier visat sig ha kliniskt värde och som ligger till grund för nationella riktlinjer kring afasirehabilitering (England) (Cappa, Benke, Clarke, Rossi, Stemmer, & van Heugten, 2005). Motsvarande riktlinjer saknas i Sverige. Man har visat via randomiserade, prospektiva och kontrollerade studier att för att få en signifikant förbättrad kommunikation behöver insatserna vara täta, där varje träningstillfälle omfattar flera timmar (Allen 1990; Bakheit et al, 2007; Meinzer, Djundja, Barthel, Elbert & Rockstroh, 2005; Pulvermüller et al, 2001).

12 En kontrollerad prospektiv studie med insatser för ökad interpersonell kommunikation via samtalsstöd (supported conversation, SCA); en samtalsform där lyssnaren anpassar sig personen med afasi samt använder ett flertal språkliga modaliteter som skrivna stödord, gester, skrivna val och successiv återkoppling och förstärkning, visar ökad språklig interaktion (Kagan, Black, Duchan, Simmons-Mackie, & Square, 2001 men även i Boles & Lewis, 2003). Stödinsatser till volontärer med målsättning att understödja ökad kommunikativ förmåga hos personer med afasi dels ger ökad kommunikativ delaktighet dels är kostnadseffektivt (Vicker, Parr, Pound, & Duchan, 2009). En svensk studie visar goda effekter av rehabiliteringsinsatser i hemmiljö i postakut fas efter stroke (Widén Holmqvist et al, 1998). Via en randomiserad, prospektiv och kontrollerad svensk studie kring insatser/rehabilitering till personer med lätt till moderat grad av stroke, efter insatser i hemmet, har man visat kvarvarande god ADL-förmåga fem år efter utskrivning från akut strokeenhet (Thorsén, Holmqvist, de Pedro-Cuesta & von Koch, 2005).

13 1 A-Kommunikatör; basal kommunikationsförmåga (Emerging communicator) 2 B-Kommunikatör; viss förmåga i kontrollerade situationer (Contextual choice communicator) 3 C-Kommunikatör; förenklad och fluktuerande förmåga (Transitional communicator) 4 D-Kommunikatör; viss förmåga (Stored message communicator) 5 E-Kommunikatör; förbättrad förmåga (Generative communicator) 6 F-Kommunikatör; god kommunikationsförmåga, stödberoende (Specific need communictor)

14 Resultat - vad har projektet visat - signifikanta resultat för ökad kommunikation oavsett boendeform, ordinärt eller vård- och omsorgsboende

15 Signifikant ökad kommunikativ förmåga enligt Wilcoxons test (z = 4,95, p < 0,001) (median) Personer med afasi enbart (n=75)

16 Signifikant ökad kommunikativ förmåga enligt Wilcoxons test (z = 1,96, p < 0,05) (median) Personer med både afasi och ätproblem (n=34)

17 Vård- och omsorgsboende (n=32) A = 6 B = 15 C = 5 D = Kommunikatörsnivå innan insats vård- och omsorgsboende Medelvärde 2,5 (C) E = F = 2 0 A B C D E F A = 4 B = Kommunikatörsnivå efter insats vård- och omsorgsboende C = Medelvärde 3,1 (C) D = E = F = 4 0 A B C D E F Z= -3,18; p= 0,00147.

18 Ordinärt boende (n=31) A = 0 B = 7 C = 5 D = Kommunikatörsnivå innan insats OrdBo Medelvärde 4 (D) E = F = 6 0 A B C D E F A = 0 B = Kommunikatörsnivå efter insats OrdBo C = Medelvärde 4,6 (E) D = E = F = 10 0 A B C D E F Z= -3,41; p<0,001 (0,00064)

19 Under samma tidsperiod 232 insatser i vård- och omsorgsboende 243 insatser i ordinärt boende - vilket visar på lika stort behov av insatser oavsett boendeform - stöd på plats - stöd till omgivningen

20 Prognos remisser = 287 (2010) Prognos insatser = 713 (2010)

21 Slutsatser Vi har tagit fram modeller för att kunna fullfölja rehabiliteringsinsatser baserat på: att återta sin plats som kommunikativ person med ökad självständighet via samtalsstöd och vi ser att personer som återerövrar det friska efterfrågar mindre afasivård

22 Togs fram en fotokarta på hela personalgruppen. Vårdtagaren pekade ut två som han sedan träffade och förmedlade via bildillustrationer och genom att peka och visa - hur han ville ha det vid påklädning. Problemområde toalett identifierades. Vårdtagaren fick hjälp på toaletten, men blev sedan ofta sittande långa stunder för att man glömt honom. Personalen informerades av vårdtagaren tillsammans med logoped. Genom att peka i tidningar och på olika bildmaterial presenterat av logopeden, skapades en ny planering för aktiviteter. kgl

23 Kommunikatörsnivå E Kommunikatörsnivå D Kommunikatörsnivå B Leg. Logoped Kjerstin Greve-Löberg

24 JA! - och det finns mer intressant läsning i slutrapporten Logopedi i öppna vårdformer Landstinget i Uppsala län statliga stimulansmedel Se till höger Logopedi i öppen vård aspx