Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
|
|
- Roger Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 3: Vara väl förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 2. Utvärdera vanliga behandlingsmetoder och relatera till evidensbaserad medicin B: Professionellt förhållningssätt Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna förmåga att Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Anamnes vid känslomässigt laddade förhållanden 2. Kommunikation med patienter med neurologiska kommunikationsstörningar (afasi, begåvningshandikapp, minnesstörningar, autismspektrumstörning) 3. Samtal med barn, med föräldrar och med barn och föräldrar tillsammans 4. Anamnes inkl. anhöriganamnes vid medvetandepåverkad patient 5. Behandling och vård av patient med autonomiförlust, bemötande av patient vid tvångsvård 6. Meddela dödsfall till närstående 7. Informera om patient- och läkemedelsförsäkringen 8. Rådgivande samtal med par eller familj 9. Analys av etiska problem vid svår sjukdom 10. Arbetssätt med helhetssyn och multiprofessionellt omhändertagande 11. Enkel psykoterapi av typen stödjande pedagogiskt inriktat samtal 12. Självkännedom i en organisation, förståelse av gruppers dynamik och utveckling, självkännedom, förståelse för yrke och kompetens hos studenter från andra utbildningsprogram, förståelse för egen yrkesroll och kompetens i förhållande till andra yrkesgrupper, samverkan med studenter från andra utbildningsprogram 13. Agera som ledare/läkare i arbetslag 14. Epidemiologi avseende förekomst av narkotika- och läkemedelsmissbruk, strategier för att förebygga missbruk hos ungdomar och vuxna 15. Körkortsfrågor/författningar med tillämpning på sjukdom och läkemedel, läkares anmälningsskyldighet 16. Rehabilitering av patienter med kronisk sjukdom och samhällets stöd för dessa
2 2(6) 17. Samarbete med andra vårdgivare vid sjukdom (speciellt multisjuka äldre), och stöd till närstående 18. Den psykosociala uppväxtmiljöns betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa, begreppet "omsorgssvikt" 19. Enkelt ADL status 20. Förstå betydelsen av kommunikation och relation vid vård i livets slutskede Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 21. Integrera samtalsfärdigheter med medicinska kunskaper/färdigheter i patientmöten 22. Arbetssätt för att uppnå samsyn och tillsammans med patienten utforma en åtgärdsplan, uppnå en god följsamhet till behandling 23. Den psykosociala uppväxtmiljöns betydelse för barns utveckling och psykiska hälsa, begreppet "omsorgssvikt" 24. Möta patienters behov oavsett patientens sexuella läggning samt möta de särskilda behov som kan uppstå relaterat till individens sexuell läggning 25. Planera vård för patient med komplexa vårdbehov tillsammans med multiprofessionellt team och andra vårdgivare inklusive kommunal vård 26. Värdera psykisk störning enligt Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT), vårdintyg 27. Intyg för närståendepenning 28. Dödsbevis och dödsorsaksintyg 29. Godmanskap/förvaltare 30. Psykiatrins och neurologins vårdorganisation och arbetssätt 31. Anamnes inklusive närståendeanamnes hos patient med kognitiv nedsättning C. Medicinsk vetenskap och klinik Nivå 1: Följa en handläggning Symtom och fynd 1. Förvirring och medvetandepåverkan 2. Gångsvårigheter 3. Blås- och/eller tarmstörningar vid neurologisk sjukdom Sjukdomar och situationer 4. Begreppet hjärndöd 5. Tumörsjukdomar i hjärna och ryggmärg 7. Myopatier, myositer 8. Förhöjt intrakraniellt tryck 9. Avancerade degenerativa förändringar i ryggmärgen 10. Creutzfeld-Jakobs sjukdom 11. Narkolepsi, REM-sömns sjukdom 12. Rehabilitering vid ryggmärgsskada och hjärnskada 13. Locked-in syndrom, vegetativa tillstånd, coma
3 3(6) Nivå 2: Kunna handlägga med handledning Symtom och fynd 14. Förändrat ätbeteende 15. Tvångstankar och tvångsmässiga handlingar 16. Stämningsförhöjning och -sänkning, överaktivitet, suicidtankar och suicidförsök. Uttryck för affektiv problematik hos barn och unga. 17. Psykotiska symptom 18. Personlighetsförändring, aggressivitet 19. Äldre med komplex symptomatologi eller multisjukdom 20. Koncentrationsstörning, minnesstörning 21. Avvikelser i centrala nervsystemet som påverkar den normala psykiska utvecklingen hos barn och ungdomar 22. Förekomst, tecken på och betydelse av barnmisshandel (psykisk, fysisk, och sexuell) 23. Barnfamiljers situation i samhället och särskilt de speciella förhållanden som gäller för invandrarfamiljer i samhälle och sjukvård 24. Mental retardation 25. Rörelsestörning inkl. gångrubbningar och ataxi 26. Sexuell dysfunktion 27. Språk- och tal-rubbning, språkstörning hos barn 28. Nytillkomna fokalneurologiska bortfallssymptom 29. Motoriska och sensoriska symptom vid rotskador 30. Ansiktssmärta 31. Ljus- och ljudkänslighet Sjukdomar och situationer 32. Anorexia/bulemianervosa 33. Bipolär sjukdom, schizofreni 34. Vanföreställningssyndrom, personlighetsstörningar, tvångssyndrom 35. Neuropsykiatriska tillstånd (ADHD, Autismspektrumtillstånd, Gilles de la Tourette) 36. Somatiseringssyndrom, patient med icke relevant sjukvårdskonsumtion 37. Missbruk av narkotika 38. Samsjuklighet vid psykiska och somatiska sjukdomar 39. Hypersomnier och parasomnier 40. Insomnier och deras behandling 41. Parkinsons sjukdom och spinocerebellär ataxi (SCA) 42. Polyneuropatier 43. Multipel Skleros 44. Trigeminusneuralgi 45. Olika former av epilepsi, status epilepticus 46. Stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA) 47. Sinustrombos 48. Cerebrala kärlmissbildningar 49. Subarachnoidalblödning, intracerebrala hematom 50. Avflödeshinder i nedre urinvägarna 51. Ställningstagande till hjärtlungräddning hos svårt sjuka patienter 52. Brytpunktsbedömning och brytpunktssamtal i livets slutskede 53. Att avstå från möjlig behandling respektive att avsluta livsuppehållande behandling
4 4(6) Nivå 3: Kunna handlägga självständigt Symtom och fynd 54. Ångest och oro, sorg 55. Sömnstörningar 56. Nedstämdhet, livsleda 57. Ogrundad rädsla för kroppslig sjukdom 58. Hallucinationer 59. Missbruk (läkemedel, alkohol) 60. Motoriska och sensoriska bortfallssymptom 61. Olika typer av huvudvärk 62. Medvetandestörning 63. Krampanfall 64. Yrsel av olika slag 65. Minnesstörning 66. Trauma mot skalle och ryggmärg, resultat av likvorundersökning 67. Sjukdomssymtom hos äldre, smärta, trötthet, viktförändring, aptitlöshet, nutritionsproblem 68. Defekationsproblem särskilt förstoppning, miktionsproblem (inkontinens och urinretention) 69. Desorientering inkl. förvirringstillstånd hos äldre vid akut somatisk sjukdom Sjukdomar och situationer 70. Akuta psykotiska tillstånd 71. Akuta kristillstånd 72. Ångestsyndrom 73. Depressiva tillstånd, affektiv sjukdom 74. Borderlinetillstånd 75. Cerebrovaskulära sjukdomar, stroke 76. Hjärt-kärl sjukdom hos äldre 77. Farmakoterapi hos äldre 78. Lindra och förebygga vanliga symptom samt stödja patient i livets slutskede 79. Stöd till närstående vid vård i livets slutskede 80. Droppbehandling i livets slutskede 81. Symptom och tecken på snar förestående död 82. Demenssjukdom hos äldre Praktiska färdigheter Nivå 1: Vara med/assistera vid 83. ECT 84. Kognitiva funktionstest utförda av psykolog och arbetsterapeut 85. Neuromotorisk utvecklingsbedömning av barn 86. Neuroradiologiska utredningar (MR, DT, SPECT, PET)
5 5(6) 87. Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer och tydliga patologiska fynd i neuroradiologisk undersökning 88. Neurofysiologiska utredningar (EEG, EMG/elektroneurografi, magnetstimulering av motorisk hjärnbark, sensoriska evocerade potentialer) 89. Tapptest av likvor Nivå 2: Kunna utföra under handledning 90. Bedöma medvetandegrad enligt RLS 85-skalan, neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient med bedömning av anatomisk skadenivå 91. LP inkl. indikationer och kontraindikationer 92. Ögonbottenspegling med papillbedömning vid frågeställning intrakraniell tryckstegring Nivå 3: Kunna utföra självständigt 93. Vara föredragande i ronder 94. Neurologiskt status 95. Göra psykiatrisk bedömning efter tagande av psykiatriskt status 96. Bedöma suicidrisk 97. Enkel testning av kognitiva funktioner med Mini-Mental Test (MMT) och clock test 98. Konstatera dödsfall D. Samhälle och Folkhälsa Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna förmåga att 1. Förklara och förstå hur patienters olika livsvillkor t ex låg utbildning påverkar deras behov av hälso- och sjukvård. 2. Förklara och förstå skillnader i sjukdomspanorama och vårdtillgång i ett globalt perspektiv Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 3. Förekomst av och orsaker till socioekonomiska skillnader (utbildning, yrke, inkomst, arbetslöshet, etnicitet och födelseland) i hälsa (mortalitet, morbiditet och självskattad hälsa) och vårdtillgång. 4. Förekomst av och orsaker till köns- och genderskillnader i hälsa (mortalitet, morbiditet och självskattad hälsa)och vårdtillgång. 5. Invandrares och flyktingars vårdbehov, inkl sjukvårdens möjligheter att möta papperslösas särskilda behov 6. Ekonomiska och sociala rättigheter vid fysiskt handikapp
6 6(6) Nivå 3: Vara förtrogen med och kunna hantera situationer avseende 7. Då patienten inte mår bra men doktorn inte finner ingen sjukdom; begreppen psykosomatik, hypokondri resp. sårbar patient som kräver extra noggrann lyhördhet. 8. Körkortsfrågor/författningar med tillämpning på sjukdom och läkemedel, läkares anmälningsskyldighet 9. Det svåra intyget; läkarrollen vs doktorrollen; körkortsfrågor/författningar med tillämpning på sjukdom och läkemedel, läkares anmälningsskyldighet Justeringstabell Datum Revision Avsnitt samt principiellt vad som ändrats. Ansvarig
Förtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 10
1(5) för Stadium III, Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 3: Vara
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi
Dnr FAK1 2011/154 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merCore Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet
Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1 2 Institutionen för Klin Umeå Un Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen
Läs merKunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merRegional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Läs merUtbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska
Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merPsykologi 25 yh poäng
Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom
Läs merNATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI 2018-02-02 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merReumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merBegreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang
2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada
Läs merSjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå
Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program
Läs merfördjupa sin kompetens i problembearbetning av omvårdnad samt internalisera ett professionellt förhållningssätt, och
Kursplan Kurs 5. Omvårdnad vid komplexa tillstånd den äldre människan, grundnivå, 15 högskolepoäng Kurskategori Programkurs Kurskod 8SLG50 Kursen ingår i sjuksköterskeprogrammet i Linköping, termin 5.
Läs merRehabiliteringskliniken
2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merServiceproducentens årsrapport 2015
Rehabiliteringsgruppen Serviceproducentens årsrapport 2015 Skriv ut en blankett för varje linje Besvara frågorna för endast en linje på samma blankett Fyll i uppgifterna för varje linje på en separat blankett
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merVård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merINSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA OM7410 Avancerade vårdhandlingar vid psykiatriska tillstånd, 15 högskolepoäng Advanced nursing interventions in psychiatric conditions, 15 higher education credits
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor
Läs merRutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke
Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs merPrognos antal personer med demensrelaterad sjukdom pågotland
Vad är demens? Sjukdomsprocess som drabbar hjärnan. Progredierande. Påverkar högre kortikala funktioner minnet/intellektet, personligheten. Orsakar funktionsbortfall. Demenssjukdomar är vanliga och kommer
Läs merFLISA-Bedömningskoder ver 1.1 2004-10-15. Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text
Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text Andning A01 Andningsbesvär med pip, astma J459 Astma ospecificerad Andning A02 Andningsbesvär med främmande kropp T179 Främmande kropp i andningsvägarna med icke
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merVuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta?
Vuxenhabiliteringen och psykiatrin hur och varför samarbeta? SPK Stockholm 18 mars 2016 Lena Nylander, läkare, vuxenpsykiatri Helene Ahnlund, logoped, vuxenhabilitering Region Skåne Vuxenhabiliteringens
Läs merHur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.
Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män
Läs merProgramme in Nursing 180 higher education credits
Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merPsykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri
Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merPsykosociala behov och åtgärder
Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study programme in Physiotherapy, 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av linjenämnden för sjukgymnastutbildning vid Karolinska
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merBarnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning
Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs merHANDIKAPPFÖRENINGAR INOM
HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM HLS (Handikappades Lokala Samarbetskommitté) driver gemensamma frågor på kommunal nivå via KHR (Kommunala Handikapprådet) i Hudiksvall och Nordanstig. HLS (Handikappades Lokala
Läs merNationella mål för aktuell examen För FYSIOTERAPEUTEXAMEN skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som fysioterapeut.
Utbildningsplan Fysioterapeutprogrammet 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits Högskolepoäng: 180 hp Programkod: VYSJG/VYFYS Beslutad av: Medicinska fakultetens fakultetsnämnd Datum för fastställande:
Läs merSpecialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merBipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering
Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från
Läs merUtbildningsplan för psykoterapeutprogrammet
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merÄldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merUnderlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning
Kurs: Att möta människor med psykisk ohälsa 30 Kursort: Linköping/Karlstad/Örebro Placering: Psykiatrisk verksamhet Januari 2012 Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid
Läs merFysioterapeutprogrammet
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården
Läs merÅsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merHälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef
Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merKursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07
Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merLedarskap för vårdens utveckling, 7,5 hp, generell valbar kurs inom ledarskap
Ledarskap för vårdens utveckling, 7,5 hp, generell valbar kurs inom ledarskap Kursen är indelad i tre områden, det individuella ledarskapet, att leda grupper och organisation, struktur och kultur. Det
Läs merEpilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423
Epilepsiteam vid ett länssjukhus presentation vid barnveckan i Karlstad 130423 Johan Aronson, neuropediatriker Ulrika Krig, barnsjuksköterska Lena Pettersson, barnsjuksköterska Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)
Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merUppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peter Wahlberg 2012-01-10 LiÖ -3795 Hälso- och sjukvårdsnämnden Uppföljning av års behovsanalys avseende rehabilitering I verksamhetsplanen för fick beredningen för
Läs merUtbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Läs merSveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi
Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Välkommen till oss! Inom Neuroförbundet vet vi hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (5)
JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING
VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING Vård- och omsorgsutbildningen går att läsa på tre respektive fyra studieperioder och innehåller alltid arbetsplatsförlagt lärande (APL). Utbildningen innehåller grundkurser
Läs merKOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)
ECT-STUDIEN Första intervjun ANAMNESPROTOKOLL (CRF) innan ECT KOD # INITIALER DATUM INTERVJUARENS NAMN: DEMOGRAFISKA UPPGIFTER PÅ PATIENTEN Födelsedatum: - - (år-månad-dag) Pat är idag år gammal Kön: Man
Läs merTVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
Läs merBehöver Alma skickas till Akutmottagningen?
Behöver Alma skickas till Akutmottagningen? Bakgrund Det finns risker och problem förknippade med att äldre personer transporteras till sjukhus och vårdas inom slutenvården Sjuksköterskor i kommunal äldrevård
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga
Läs merTILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)
HSN 1409-1213 Sid 1 (10) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merLärandemål: NEURO-STROKE-enheten, våningsplan 4 Under placeringen ska varje student följa handläggning av en patient och aktivt medverka i vården.
AVDELNING NEUROLOGI Lärandemål: Studenten ska kunna: - Sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och
Läs merSPECIFK UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPFÖLJNING BEROENDECENTRUM STOCKHOLM SLUTEN OCH ÖPPENVÅRD 2013-2014 BILAGA 1
1 Inledning Uppdraget är att bedriva beroendevård på specialistnivå i öppenvård och heldygnsvård för att uppnå förbättrad psykisk hälsa och förebygga ohälsa. Med beroendevård avses stöd, insatser och behandling
Läs merKlinisk baskurs 1, inriktning medicin
Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine
Läs merSOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09
REGERINGSKANSL1ET Promemoria 2011-05-31 U2011/3579/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Frederique Lemery Ink Doss. Dnr Handl Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsju
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merKurator. I cancersjukvården
Kurator I cancersjukvården Fakta 1914 första kuratorstjänsten inom sinnesjukvården 1928 Sahlgrenska sjukhuset Nu ca 4000 kuratorer Socionomutbildningen Relevanta vidareutbildningar Organisation Klinikanslutna
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs mer