Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
|
|
- Vilhelm Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk undersökning 2 2. Lumbalpunktion 2 3. Klinisk neurofysiologi 2 4. Neuroradiologi 2 III. NEUROLOGISKA ÄMNESOMRÅDEN 1. Cerebrovaskulära sjukdomar 2 2. Huvudvärk 3 3. Epilepsi 3 4. Neurotrauma 3 5. Hydrocefalus 3 1
2 6. Vakenhetssänkning/koma 3 7. Sömnrubbningar 3 8. Rörelsestörningar 4 9. Multipel skleros Demens och konfusion Yrsel Tumörer Infektioner Ryggmärgssjukdomar och andra spinala tillstånd Neuromuskulära sjukdomar Neurorehabilitering, smärta och funktionella symtom 5 I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL Nationellt core curriculum omfattar vanliga och/eller viktiga neurologiska sjukdomstillstånd. Målsättningen är att den studerande skall förvärva kunskaper och färdigheter och förhållningssätt inom neurologi som en bas för AT-tjänstgöring och det framtida läkaryrket. Den studerande skall efter genomgången utbildning kunna handlägga patienter med symtom från nervsystemet och vara väl förtrogen med de vanligaste neurologiska sjukdomstillstånden. Ett respektfullt och empatiskt förhållningssätt till patienten krävs. Vi vill också betona att teamarbete och samarbete med andra yrkesgrupper är av stor vikt vid arbete inom neurologi. 2
3 Anamnes och status är hörnpelare i neurologisk diagnostik. Den kliniska träningen omfattande både akuta och kroniska neurologiska tillstånd bör därför ges stort utrymme och uppmärksamhet och även innefatta ett multidisciplinärt perspektiv. Grundläggande kunskaper krävs i neuroanatomi och de symtombilder som framträder vid skada i centrala och perifera nervsystemet och muskler. Kännedom om patofysiologiska mekanismer, farmakologiska principer och genetik är av stor betydelse för diagnostik och handläggning. Kunskaper om sjukdomars förekomst och långsiktiga konsekvenser för individen krävs för förståelse av deras betydelse i ett folkhälsoperspektiv. Livsstils- och miljöfaktorers betydelse liksom etiska, sociala och psykologiska aspekter på neurologiska sjukdomar skall beaktas inklusive genusperspektivet. Huruvida akuta skador i nervsystemet blir permanenta beror till stor del på tidsfaktorn. De ökande möjligheterna till tidig effektiv diagnostik och behandling gör att akut neurologi har en central roll. Områden markerade med ambulanstecken () har särskild relevans för akutsjukvård. Detta core curriculum omfattar fr a domänerna Kunskap respektive Färdighet. Som en syntes av dessa domäner anges i detta dokument den högre nivån Kunna (Kunna 3
4 redogöra för, Kunna utföra) respektive den lägre nivån Känna till (Känna till kunskap, veta hur): Tabell. Kunskapsdomänen Färdighetsdomänen Dessa två nivåer har också beskrivits som: tillåta självständig handläggning bas för fortsatt kunskapsinhämtning, t.ex. underlag för diskussion med bakjour och planering av egen utredning efter kunskapsinhämtning II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER Kunna Kunna redogöra för Kunna utföra Känna till Känna till Veta hur 1. Neurologisk undersökning Ta upp neurologisk anamnes Genomföra statusundersökning som identifierar relevanta neurologiska sjukdomstecken 4
5 Med kunskap om neurologiska diagnostiska undersökningar genomföra en basutredning av patienter med neurologiska besvär Ögonbottenspegling med papillbedömning Neurologisk undersökning av vakenhetssänkt patient Att utifrån anamnes och status föra ett resonemang om anatomiska skadenivåer, diskutera differentialdiagnostik och ange en sannolik diagnos Kommentar: Studenten bör ha genomfört minst 10 undersökningar av patienter med såväl akuta som kroniska neurologiska tillstånd 2. Lumbalpunktion Indikationer och kontraindikationer för lumbalpunktion och genomförandet Beställa relevanta analyser av cerebrospinalvätska och tolka resultaten Handläggning av huvudvärk efter lumbalpunktion Tapptest, tryckmätning 5
6 3. Klinisk neurofysiologi Indikationer för elektroneurografi (ENeG), elektromyografi (EMG) och elektroencefalografi (EEG) 4. Neuroradiologi Indikationer för datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) av hjärna samt ryggmärg Identifiera relevanta neuroanatomiska strukturer samt tydliga patologiska fynd Användning av intravenös kontrastförstärkning (DT och MR) Metoder för undersökning av nervsystemets blodkärl Single photon emission computed tomography (SPECT), positron emission tomography (PET) och funktionell MR samt diffusions MR och perfusions MR/DT 6
7 III NEUROLOGISKA ÄMNESOMRÅDEN 1. Cerebrovaskulära sjukdomar Diagnostik och initial handläggning av transitorisk ischemisk attack (TIA) och stroke inklusive hjärninfarkt, intracerebral blödning och subaraknoidalblödning Utredning, riskfaktorer, behandling inklusive sekundärprofylax vid TIA/hjärninfarkt och intracerebral blödning Rehabilitering efter stroke. Stroke-enhetens arbetssätt Diagnostik av sinustrombos, arteriell dissektion och kärlmissbildning Behandlingsmetoder vid subaraknoidalblödning 2. Huvudvärk 7
8 Diagnostik och initial handläggning av akut huvudvärk Diagnostik och handläggning av migrän, huvudvärk av spänningstyp och läkemedelsutlöst huvudvärk Kliniska kännetecken på sekundär (symtomatisk) huvudvärk Diagnostik och initial handläggning av patienter med temporalisarterit, Hortons huvudvärk och trigeminusneuralgi 3. Epilepsi Akut handläggning av epileptiskt anfall Initial handläggning av status epilepticus Diagnostik och initial handläggning av nydiagnostiserad epilepsi Uppföljning av okomplicerad epilepsi Speciella problem vid epilepsi: hos fertila kvinnor, körkortsinnehav och psykosociala konsekvenser 8
9 Åtgärder vid ökad anfallsfrekvens. Antiepileptiska läkemedel. Epilepsikirurgisk behandling 4. Neurotrauma Diagnostik och initial handläggning av skalltrauma / spinalt trauma. Åtgärder inför transport Symtom vid intrakraniell tryckstegring. Intrakraniella tryckvolymkurvan Diagnostik av kroniskt subduralhematom Neurokirurgisk behandling vid traumatisk skada på hjärna och ryggmärg Principer för neuro-intensivvård Vanliga symtom efter skalltrauma 5. Hydrocefalus Symtomutveckling och diagnostik av kommunicerande och icke-kommunicerande hydrocefalus 9
10 Handläggning av akut icke-kommunicerande hydrocefalus Likvorshunt och shuntkomplikation 6. Vakenhetssänkning/koma Diagnostik och initial handläggning av vakenhetssänkning/ koma Vanliga orsaker till metabolt respektive strukturellt betingad vakenhetssänkning Principer och legala kriterier för fastställande av total hjärninfarkt 7. Sömnstörningar Diagnostik och handläggning av hypersomni inklusive narkolepsi 8. Rörelsestörningar Diagnostik och handläggning av okomplicerad Parkinsons sjukdom och läkemedelsutlöst parkinsonism 10
11 Diagnostik och handläggning av essentiell tremor Diagnostik och handläggning av restless legs Vanliga orsaker till ataxi och tremor Problem vid avancerad Parkinsons sjukdom. Differentialdiagnoser till Parkinsons sjukdom Neurokirurgisk behandling vid rörelserubbningar Fokala dystonier Huntingtons sjukdom 9. Multipel skleros Symtom och sjukdomsutveckling vid multipel skleros (MS) Omhändertagande av patienter med MS vid akut försämring Diagnostik och långsiktig behandling av MS Differentialdiagnoser till MS 10.Demens och konfusion Initial diagnostik och handläggning av demensliknande tillstånd 11
12 Diagnostik och handläggning av akuta konfusionstillstånd Vidare utredning och behandling av demensliknande tillstånd Diagnostik och handläggning av transitorisk global amnesi 11.Yrsel Diagnostik och handläggning av akut central och perifer yrsel Diagnostik och handläggning av kronisk yrsel 12.Tumörer Initial diagnostik och handläggning av primära och sekundära tumörer som engagerar nervsystemet Tillväxtsätt, prognos och behandlingsprinciper för vanliga primära och sekundära tumörer som engagerar nervsystemet 12
13 13.Infektioner Initial diagnostik och handläggning av encefalit, bakteriell och serös meningit, samt cerebral abscess Diagnostik och handläggning av neuroborrelios Neurologiska symtom vid CNS-infektioner ur ett globalt perspektiv 14. Ryggmärgssjukdomar och andra spinala tillstånd Initial diagnostik och handläggning av akut respektive långsamt debuterande ryggmärgssjukdom, särskilt ryggmärgskompression Orsaker till ryggmärgspåverkan Diagnostik och handläggning vid rizopati 15.Neuromuskulära sjukdomar och perifera neuropatier Diagnostik och handläggning av polyneuropati 13
14 Initial diagnostik och handläggning av Guillain-Barrés syndrom och myastenia gravis inklusive andningssvikt vid neuromuskulär sjukdom Initial diagnostik och handläggning av perifer facialispares och vanliga mononeuropatier Principer för fortsatt handläggning vid Guillain-Barrés syndrom och myastenia gravis Orsaker till kranialnervspåverkan Symtombild vid förvärvade och hereditära myopatier och polymyosit Diagnostik och handläggning vid amyotrofisk lateralskleros Diagnostik och handläggning vid plexusskada 16. Neurorehabilitering, smärta och funktionella tillstånd Diagnostik och handläggningsprinciper för neurogen och nociceptiv smärta Betydelse av neurologisk rehabilitering Psykosocialt omhändertagande och teamarbete vid neurologisk sjukdom Diagnostik och betydelse av spasticitet och neurogen blåsrubbning 14
15 Principer för diagnostik och handläggning av funktionella tillstånd Dokumentet är reviderat av deltagarna på undervisningsmötet för svenska neurologlärare 2014 (kursorter angivna i parentes): Lou Brundin (Karolinska Solna), Sten Fredrikson (Karolinska Huddinge), Martin Gunnarsson (Örebro), Björn Hedström (Lund/Helsingborg), Kristina Källén (Lund/ Helsingborg), Anne-Marie Landtblom (Linköping/Uppsala), Katarina Laurell (Umeå/Östersund), Arne Lindgren (Lund), Jan Malm (Umeå), Katarina Jood (Göteborg), Paul de Roos (Uppsala). Denna version fastställdes Den baseras på första nationella curriculum i neurologi (Lindgren et al., Läkartidningen 2004). 15
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2011 01 28 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Läs merNATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLA LÄRANDEMÅL I NEUROLOGI 2018-02-02 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk
Läs merFrån neurofobi. Nationella lärandemål i neurologi. Utbildning
Utbildning Nationella lärandemål i neurologi Från neurofobi Stora framsteg har gjorts inom neuro login. Det ställer ökade krav på grundläggande neurologisk kompetens hos alla kliniskt verksamma läkare
Läs merMedicin V, NEUROSPECIALITETER.
Medicin V, NEUROSPECIALITETER. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring - Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I. Integreringsperiod
Läs merI. Integreringsperiod. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter. III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker
Lärandemål Klinisk medicin IV, Neurospecialiteter. I. Integreringsperiod II. Klinisk tjänstgöring Neurospecialiteter III. Core curriculum, Kunskapsmål, Praktiska färdigheter och Undersökningstekniker I.
Läs merCore Curriculum. Neurologi. Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet
Core Curriculum Neurologi Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Umeå Universitet 1 2 Institutionen för Klin Umeå Un Omslaget. Patient med subaraknoidal blödning pga tre högersidiga aneurysm i carotissifonen
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik, utredning och handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 25-28 november 2019 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 9-12 november 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-16 april 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 18-21 april 2016 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 april 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 26-29 november 2018 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-16 maj 2019 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 23-26 april 2018 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 27-30 november 2017 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar med trombolysskola Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 7-10 november 2016 i Uppsala Neurologiska
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 18-21 april 2016 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merBARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING
BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter
Läs merRehabiliteringskliniken
2019-05-23 Rehabiliteringskliniken Sena effekter/sena besvär Det finns ett antal kategorier i ICD-10-SE för sena effekter. Dessa koder kan användas för att ange ett tillstånd som inte längre är aktuellt
Läs merNy termin T7 Studieguide
Innehåll Ny termin T7 Studieguide Bidrag från respektive momentansvariga 15 september 2010 1 Infektionsmedicin 3 2 Dermatologi och venereologi 5 3 Reumatologi 7 4 Oftalmologi 9 5 Oto-rhino-laryngologi
Läs merVT11 Kurs 3 T7 II Neurologi 10,5hp Kurstid 7/4-27/5 2011 = obligatoriskt moment Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310
Kursvecka 1 GRUNDSCHEMA version 110310 2011-04-04 2011-04-05 2011-04-06 2011-04-07 2011-04-08 Lokal Förmaket Förmaket 08:15-9:15 Intro Neuro/NKK/Rehab (CW, BR, KSS, Amanuens) 08:15-10:00 Cerebral funktion/topisk
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merINSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV206 Perspektiv på neurosjukvård, 7,5 högskolepoäng Perspectives on Neurological Care and Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för
Läs merStroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merFörtydligande av lärandemål för Stadium III, Termin 10
1(5) för Stadium III, Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper Nivå 3: Vara
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. LÄA072, Neurologi, 10,5 högskolepoäng. Avancerad nivå. Kursen ingår i läkarprogrammet HT 2016 SAHLGRENSKA AKADEMIN
SAHLGRENSKA AKADEMIN STUDIEHANDLEDNING LÄA072, Neurologi, 10,5 högskolepoäng Avancerad nivå Kursen ingår i läkarprogrammet HT 2016 160824 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 1 (10) Sektionen
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar
Läs merTentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen
Läs merTor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI?
Tor Ansved, Sara Vive & Anna Salander Neurology Clinic; Neurocampus; Camp Pro NEUROLOGIPATIENTEN HUR GÖR VI? Agenda 1. Neurologiska sjukdomar en översikt 2. Neurologens roll 3. Fysioterapeutens roll 4.
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och
Läs merMOMENTINTRODUKTION 09:00 Neuroanatomitest Motoriska systemet (SF) Sensoriska systemet (SF) 10:00 "Perifer neurologi" Facialispares (SF)
08:00 Neurologi Fredag 30 september A B C D E F R64 Föreläsningssal 8.15-12.00 MOMENTINTRODUKTION 09:00 Neuroanatomitest Motoriska systemet (SF) Sensoriska systemet (SF) 10:00 "Perifer neurologi" Facialispares
Läs merDiagnossättning inom specialiserad smärtvård
2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merVästerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS
Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges
Läs merMRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.
BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att
Läs merMålbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8
Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Urologins särart
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
NEUROLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurologi omfattar nervsystemets, musklernas och sinnesorganens sjukdomar. Neurologiska sjukdomar är vanligt förekommande
Läs mer12:00 Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch
Måndag 8 oktober Tisdag 9 oktober Onsdag 10 oktober Torsdag 11 oktober Fredag 12 oktober NOVUM NOVUM NOVUM NOVUM Föreläsningssal 16:04/Lissma Föreläsningssal 16:04/Lissma Föreläsningssal 16:04/Lissma Föreläsningssal
Läs merHerniering vid supratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet. Herniering vid infratentoriell expansivitet
Neuroradiologi - repetition Birgitte Berthelsen Överläkare neuroradiologi Expansivitet Inklämning Generellt ödem Hjärndöd Huvudvärk Yrsel Kramper DT eller MR? Tecken på expansivitet Stort kroniskt subduralhematom
Läs merMedicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng
Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,
Läs merIII SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem
III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma
Läs merAnvändbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering
Användbara Diagnos- och KVÅ- koder Rehabilitering För Neurorehab inom Rehab Finspång, Rehab Väst, Rehab Öst samt Rörelse & Hälsa Kodningslathund för Neurorehab Denna översikt är ett urval och innefattar
Läs merNeurorapporten Avsnitt 1 Diagnosresan
Neurorapporten 2019 Avsnitt 1 Diagnosresan I AVSNITT 1 Diagnosresan 1 8 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Bild 1:1 Vilken eller vilka diagnoser har du? 6 56,5% 5 4 1,8% 2,2% 1,8% 2,6% 0,1% 0,2% 0,8% 3, ALS
Läs merAlgoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada
Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska
Läs merSveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi
Sveriges första intresseorganisation speicaliserad på neurologi Välkommen till oss! Inom Neuroförbundet vet vi hur det är att leva med en neurologisk sjukdom eller funktionsnedsättning i familjen. Våra
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merSchema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2
Schema för Neurologi A T7 Lund VT 2012-16/1-19/2 V 3 kursv 1 16/1 08.15 09.15 NL/NK Ögon/ÖNH Inf/Derma/Reuma Gemensamt UPPROP * Introduktion 09.15 OBL studentfotografering 10.00 10.55 L Bjartmar Kognitiv
Läs merÄrftliga sjukdomar i perifera nerver-klinik och konsekvenser Barbro Westerberg 10 05 10 Tylösand HMSN - CMT CMT Charcot-Marie och Tooth HMSN hereditär motorisk-sensorisk sensorisk neuropati CMT används
Läs merNEURORADIOLOGI medicinakuten
NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet
Läs merTor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Läs merNeuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet
Neuropatisk smärta Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet Neuropatisk smärta (nervsmärta) har ersatt begreppet neurogen smärta Prevalens i befolkningen ca 2-4
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 16 september 2011 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 4 oktober Kursledare:
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp
Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurskod: MC1034 Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2016-10-01 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Neurologi, 24p Psykiatri, 15p Geriatrik, 7p Totalpoäng:
Läs merNeuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås
Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.
Läs merÅRSRAPPORT Barnriksstroke 2016
ÅRSRAPPORT Barnriksstroke 2016 Web-version utgiven 2017-10-27 Sida 2 av 11 Förord Det nationella kvalitetsregistret Barnriksstroke startade den 1 januari 2016 och är ett delregister till Riksstroke. Inrapportering
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merUndersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Läs merTIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten
Läs merÖversiktsföreläsning Sjukdomar i CNS
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa
Läs mer88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper
88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning
Läs merAkut internmedicin Behandlingsprogram 2012
Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI - HUVUDVÄRK 2 177B Huvudvärk 2 178B Hortons huvudvärk 3 179B Huvudvärk utlöst av ansträngning eller orgasm 3 180B Migrän 4 Huvudvärk vid reversibelt
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs merRehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng
Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska
Läs merTryck-Volym Kurva. Disposition. Skalltrauma. Per Enblad. Uppsala. Traumatisk hjärnskada. Traumatisk hjärnskada
Skalltrauma Per Enblad Uppsala Disposition Inledning Sekundära insulter/avoidable factors Primär och sekundär hjärnskada Intrakraniell dynamik Initial handläggning ABCD Anamnes Status Medvetandegrad och
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merSTROKE I BAKRE CIRKULATIONEN
STROKE I BAKRE CIRKULATIONEN KATARINA JOOD, MD, PHD Inst. för neurovetenskap och fysiologi/ Sektionen för klinisk neurovetenskap, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet NO DISCLOSURES Stroke i
Läs merBROSCHYREN. NEURO-Klinmed V, start VT 2011
BROSCHYREN NEURO-Klinmed V, start VT 2011 Välkommen till neuroplaceringen! Gruppindelning Allmän information Information om kandidatmott sid Schema Dermatom och perifera nerver RLS-85 med definitioner
Läs merVirala CNS-infektioner
Godkänt den: 2018-02-10 Ansvarig: Fredrik Sund Gäller för: Infektionssjukdomar Definitioner...2 Sannolik encefalit...2 Sannolik aseptisk meningit...2 Sannolik myelit...2 Initial handläggning vid misstanke
Läs merNär och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning
Läs merMån Introduktion Föreläsningssal S203 Lotta Ytterberg. Seminarierum 2. Mitt emot
01-01-07 SCHEMA Fysioterapi vid neurologiska funktionshinder, 1 högskolepoäng, avancerad nivå, VT 01 Kurstillfälle 1 6 6 Mån 9.00-1.00 Introduktion Mån.00-.00 Neuropatologi: centralt och perifert nervsystem,
Läs merTentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006
Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Läs merServiceproducentens årsrapport 2015
Rehabiliteringsgruppen Serviceproducentens årsrapport 2015 Skriv ut en blankett för varje linje Besvara frågorna för endast en linje på samma blankett Fyll i uppgifterna för varje linje på en separat blankett
Läs merÅrsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse
Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under
Läs merHUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104
HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig
Läs merBlockinformation Neurospecialiteter 7 hp
7 hp Neurologi, neurokirurgi, rehabiliteringsmedicin, klinisk neurofysiologi. Läkarprogrammet, Klinisk Medicin IV, 3NR015. Varmt välkommen till en spännande och lärorik placering hos oss i neurospecialiteterna!
Läs merMuskeldag. 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden. Falkenberg 20131111
Muskeldag 2013-11-11 NHR (Neuroförbundet...) Muskelfonden Schema förmiddag Vad är detta för sjukdomar, vilka symptom och hur kommer man till korrekt diagnos? 10.00 10.05 Välkomna (EdC, CL) 10.05 10.20
Läs merLÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle
Medicinska fakulteten LÄKO14, Särskilt kompletterande kurs (KUL4), 15 högskolepoäng Special Complementary Course (KUL4), 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merSCHEMA FÖR Höstterminen -16 Vecka 36
SCHEMA FÖR Höstterminen -16 Vecka 36 Lokal 5/9: Akademiska sjukhuset, Kammaren ing. 70, bv. Lokal 6/9: Akademiska sjukhuset, Kammaren ing. 70, bv. TID Måndag 5/9 Tisdag 6/9 8.15-9.00 Sjukdomslära 09.00
Läs merSpecialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi.
Delmål version 101015, rev 101029 Specialitetens rekommendationer samt krav för uppfyllande av målbeskrivningen inom Klinisk Neurofysiologi. Allmänna rekommendationer Vid tillträdandet av och genom hela
Läs merVälkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling. Karolinska Universitetssjukhuset, 1-3 februari 2012
1 (5) Välkommen till Ryggsjukdomar- handläggning och behandling Universitetssjukhuset, 1-3 2012 Handläggning av ryggsjukdomar utgör en stor del av vardagen för läkare inom ortopedi. Denna kurs riktas i
Läs merAvancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan
DNR LIU-2017-00744 1(5) Avancerad kurs i magnetresonanstomografi (MRT), inriktning mot undersökningar av hjärnan Fristående kurs 7.5 hp Advanced Course in Magnetic Resonance Imaging (MRI), Focusing at
Läs merÅrsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015
1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015
Läs merSvenska EpilepsiSällskapet. llskapet. RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI
Svenska EpilepsiSällskapet llskapet RIKTLINJER för HANDLÄGGNING och BEHANDLING av EPILEPSI 2010 November Beslut vid SES årsmötet i Umeå 2011 Januari SES styrelse inbjuder en arbetsgrupp med uppgift att
Läs merNEURORADIOLOGI. Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge
NEURORADIOLOGI Susanne Müller MD, PhD. Spec i diagnostisk radiologi, neuroradiologi och nukleärmedicin Röntgenkliniken KS, Huddinge METODER: 1.Ultraljud 2. Slätröntgen 3. Datortomografi 4. MRT 5. Myelografi
Läs merVårdplatser är delade mellan teamen: A. RÖD-GULT TEAM sängplatser: 5:1, 9:1, 19:1, 23:1, 23:2, 31:1, 31:2, 39:1, 39:2, 39:3, 39:4
Lärandemål avdelningstjänstgöring: - Kunna sammanfatta och presentera den neurologiskt sjuke patient för vårdlaget på rond. - Under handledning diktera remiss och daganteckning, epikris och utskrivningsinformation
Läs merBORRELIA. En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod. Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS
BORRELIA En uppföljande studie efter byte av serologisk analysmetod Johanna Karlsson ST-läkare Infektionskliniken Uddevalla Klinisk Mikrobiologi SÄS Bakgrund Borrelia en av de mest frekventa serologierna
Läs merNeurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar
Neurorapporten 2019 Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar I AVSNITT 2 Forskning om hjärnans sjukdomar 2 16 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Vi lever i en tid då mycket går framåt. Forskningen har hjälpt
Läs merHuvudvärk. Fredrik Schön, Neurologmottagningen, Centrallasarettet, Växjö
Huvudvärk Fredrik Schön, Neurologmottagningen, Centrallasarettet, Växjö Mirjam, 44 år Mirjam arbetar på ett bemanningsföretag sedan några månader. Hennes arbetsuppgifter består mest i kundkontakter som
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016
Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 110206 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets tillhörande region: Barnets
Läs mer