I. Övergripande målbeskrivning

Transkript

1 NEUROLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurologi omfattar nervsystemets, musklernas och sinnesorganens sjukdomar. Neurologiska sjukdomar är vanligt förekommande i alla åldrar. Vid universitets- och regionsjukhusen ingår neurologin ofta i samarbetet inom ett neurocentrum, men på andra sjukhus företräds specialiteten av enstaka specialister verksamma inom andra kliniker. Nervsystemet är kroppens mest komplexa och vittomfattande organ. Sjukdomspanoramat är därför särskilt mångfasetterat och utmärkes av mycket stor variationsrikedom även mellan patienter med samma sjukdom. Kunskaper om åldrandets neurologiska sjukdomar har stor betydelse i dagens samhälle. Samverkan inom hälso-och sjukvårdssystemet Eftersom neurologin omfattar hjärnans sjukdomar har specialiteten från sjukvårdsoch forskningssynpunkt nära samband med psykiatri, klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neuroradiologi, men har också kontaktytor med internmedicin, ögonsjukdomar, rehabiliteringsmedicin, anestesi och intensivvård, ortopedi, öron-, näs- och halssjukdomar, röst- och talrubbningar, hörselrubbningar, onkologi med flera specialiteter. Neurologen har nära samarbete med andra yrkesgrupper som behandlar funktionshandikapp såsom sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och neuropsykologer. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Flertalet patienter kommer till neurologisk undersökning med okänd diagnos. Grundläggande är därför förmågan att kunna kliniskt analysera och bedöma symtombilder, särskilt huvudvärk, medvetandestörningar, olika anfallssymtom, störningar av intellekt och personlighet, störningar av muskelkraft, känsel, balans och koordination, rörelsestörningar och smärttillstånd. ST-läkaren skall även bibringas ett psykologiskt riktigt förhållningssätt att bemöta och stödja patienter med allvarliga kroppsliga och intellektuella handikapp, patienter och anhöriga inför livshotande sjukdomar och i samband med hjärndödsdiagnostik.

2 Specialisten i neurologi skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra diagnostik samt akut och långsiktig icke-kirurgisk behandling av de vanligaste neurologiska sjukdomsgrupperna: Epilepsi, cerebrovaskulära sjukdomar, Parkinsons sjukdom, migrän och annan kronisk huvudvärk, MS, hjärntumörer, ryggmärgssjukdomar, neuromuskulära sjukdomar, demenssjukdomar, traumatiska hjärn- och ryggmärgsskador och infektioner i nervsystemet behärska kompletterande undersökningsmetoder, särskilt lumbalpunktion, olika diagnostiska farmakologiska tester, hjärndödsdiagnostik, preliminärtolkning av EEG, CT- och MRT-bilder B. Ha god kännedom och erfarenhet av neurofysiologiska, neuroröntgenologiska, neuro-oftalmologiska, neuro-otologiska och neuro-urologiska undersökningstekniker indikationer, tillvägagångssätt och komplikationer vid neurokirurgiska ingrepp mindre vanliga neurologiska sjukdomar Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier.

3 Sidoutbildning För att uppnå kraven för specialistkompetens i neurologi är sidoutbildning inom såväl internmedicin som psykiatri nödvändig. Vidare krävs kunskaper och färdigheter inom klinisk neurofysiologi och neurokirurgi (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.

4 II. Preciserade delmål Inom neurologi A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra Symptombilder - störning av medvetandegraden och koma - nedsättning av högre centralnervösa funktioner inklusive kognitiva störningar - konfusionstillstånd - hypersomni t ex narkolepsi och sömnapnésyndrom - intrakraniell tryckstegring - tillstånd med upphävd cirkulation och respiration - anfallssymptom förenade med medvetandeförlust/medvetandegrumling t ex olika former av primär och sekundär epilepsi inklusive status epilepticus och cirkulationsstörningar - tillstånd med störd kranialnervsfunktion såsom ögonmotorikstörningar, visusstörningar av retrookulär genes och synfältsstörningar samt tal-, sväljnings- och hörselrubbningar - förlamningar - abnorm muskulär uttröttbarhet - spinala medullära symptombilder såsom medullär kompression, central medullär expansivitet och vaskulära spinala syndrom - blås- och tarmpares - hypokinesier - hyperkinesier (tremor, tics, korea, myoklonus, dystoni) - muskeltonusrubbningar - koordinationsrubbningar/ataxi - gångstörningar - rotatorisk yrsel och andra balansstörningar - neurogena smärttillstånd - huvudvärk - muskelsmärta - psykogena/funktionella symptombilder Sjukdomsentiteter

5 - cerebrovaskulära sjukdomstillstånd t ex transitorisk cerebral ischemi, hjärninfarkt (trombos, kärldissektion, emboli, lakunär infarkt inom carotis- och vertebrobasilarisområdet), central och lobär intracerebral blödning, subaraknoidalblödning, kraniella vaskuliter (t ex temporalisarterit, Tolosa-Hunts syndrom), sinustromboser med olika lokalisationer samt hypertensiv encephalopati - migränformer, Hortons huvudvärk, spänningshuvudvärk - skalltrauma med neurologiska komplikationer såsom commotio cerebri, contusio cerebri, subduralhematom, epiduralhematom, traumatisk subaraknoidalblödning, postkommotionellt syndrom, whiplash-skada. - epileptiska syndrom såsom kryptogen och symptomatisk partiell epilepsi, primärt generaliserad epilepsi såsom toniskklonisk epilepsi, absensepilepsi och juvenil myoklonisk epilepsi - basala gangliesjukdomar särskilt Parkinsons sjukdom och andra akinetiska/rigida syndrom t ex progressiv supranukleär pares, fokal, segmentell och generaliserad dystoni och koreoatetoser - demyeliniserande sjukdomar särskilt multipel skleros - neurologiska manifestationer av Borreliainfektioner, aids och lues - vanliga former av meningit och encefalit - cerebral abscess - primära och sekundära intrakraniella tumörer - cerebrala arteriovenösa missbildningar - vanligare missbildningar inom CNS, skalle och kotpelare - demenstillstånd innefattande särskilt Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, likvorcirkulationsstörningar - vanligare metabola, toxiska och bristtillstånds-encefalopatier - neurologiska alkoholsyndrom särskilt Wernicke-Korsakoff syndrom och delirium tremens - vanligare typer av kranialnervssjukdomar t ex trigeminusneuralgi, Bells pares, hemifacialisspasm - kompression av ryggmärg, cauda equina och nervrötter pga diskbråck, cervikal- och lumbal spinal stenos, epidural abscess och trauma - myeliter - degenerativa myelopatier särskilt B12-brist degeneration - motorneuronsjukdomar särskilt amyotrofisk lateral skleros (ALS)

6 - postpolio-syndrom - vaskulära spinala syndrom - hereditär spinal muskelatrofi - kompressioner av perifera nerver t ex karpaltunnelsyndrom - sjukdomar i plexus brachialis och lumbosacralis t ex traumatiska, toxiska och strålningsinducerade och skulderneurit - vanligare polyneuropatier och polyradikulit (akuta, subakuta och remitterande) samt multipel mononeuropati - hereditär motorisk-sensorisk polyneuropati särskilt Charcot- Marie-Tooths sjukdom - myastenia gravis - förvärvad myopati av inflammatorisk, endokrin och toxisk orsak särskilt polymyosit och dermatomyosit - hereditära muskelsjukdomar särskilt dystrofia myotonica, X-bunden muskeldystrofi, Welanders sjukdom - psykogena/funktionella neurologiska tillstånd Speciella undersökningsmetoder - kliniskt neurologiskt status - hjärnfunktionsdiagnostik med sikte på att avslöja total irreversibel hjärninfarkt och differentaldiagnostiskt viktiga hjärnskadetillstånd t ex locked in-syndrom, kroniskt vegetativt tillstånd, apalliskt syndrom, akinetiskt mutism - direkt oftalmoskopi - lumbalpunktion innefattande likvortryckmätning, diagnostisk och terapeutisk likvortappning - farmakologiska diagnostiska tester vid myastenia gravis och parkinsonism (L-dopa och apomorfin tester) - funktionskontroll av ventrikuloperitoneal och ventrikulovenös shunt - preliminärtolkning av encefalogram (EEG) - preliminärtolkning av bilder från CT- och MRT-undersökningar B. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggning/utförande av

7 - mindre vanliga former av vaskulär huvudvärk t ex ansträngningshuvudvärk, indometacin-känsliga huvudvärksformer såsom Valsalva-huvudvärk och Sjaastad-huvudvärk - botulinumtoxin-behandling vid dystonier - mindre vanliga demenssjukdomar bl a Creutzfeld-Jacobs sjukdom, frontallobsdemens, Picks sjukdom - mindre vanliga former av paramalign, metabol och toxisk encefalopati inkluderande cerebellopati och Wilsons sjukdom - porfyrisjukdomarna - tuberös skleros - spinala arteriovenösa missbildningar - syringomyeli - meningeal karcinomatos - cerebral sarkoidos - mindre vanliga tumörer i CNS såsom hypofystumörer och expansiva processer vid ponsvinkeln - dysautonoma syndrom innefattande multipel systematrofi (MSA) - heredoataxier t ex Friedreichs ataxi och familiär cerebellär atrofi - mindre vanliga former av spinal muskelatrofi och polyneuropati - kronisk behandling av myastenia gravis och andra ovanligare former av neuromuskulära transmissionsstörningar t ex Lambert-Eatons myastena syndrom - neurologiska komplikationer till inflammatoriska autoimmuna sjukdomar särskilt SLE, reumatoid artrit, polyarteritis nodosa, Wegeners granulomatos - svårbedömda och svårbehandlade kroniska smärttillstånd - mental utvecklingsstörning - kongenital cerebral pares (CP-skada) - organisk sexuell dysfunktion och neurosexologisk utredning C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggning/utförande av - sällsynta epilepsiformer - utredning inför epilepsikirurgi - sällsynta hereditära sjukdomar i CNS och/eller perifera nervsystemet t ex lysosomala inlagringssjukdomar och mitokondriella sjukdomar

8 - sällsynta former av demyeliniserande sjukdom - sällsynta former av polyneuropati - sällsynta former av myopati särskilt hereditära - pseudotumor cerebri - neurologiska komplikationer i samband med öppen hjärt-kärlkirurgi och carotis-tromendartärektomi - dopplerundersökning av halskärl och intrakraniella kärl - muskelbiopsi - nervbiopsi - cerebral och spinal angiografi Inom internmedicin Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - diagnostik och behandling av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna samt blodsjukdomarna - diagnostik och behandling av endokrina och metabola sjukdomar inklusive diabetes mellitus - diagnostik och behandling av reumatiska systemsjukdomar inklusive fördjupade kunskaper i immunosupressionsbehandling Inom psykiatri Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - diagnostik och behandling vid akut orostillstånd, psykasteni, organiska psykosyndrom, abstinenstillstånd, depressioner - diagnostik och förhållningssätt till patient med konversionshysteri och andra psykosomatiska tillstånd - farlighetsbedömning och bemötande av personer med farligt eller hotfullt beteende - handläggning av demens - diagnostik av rörelsestörningar vid psykiska sjukdomar - psykofarmakologisk behandling - behandling av åldersdepression - elektrokonvulsiv behandling - rehabilitering vid psykiska störningar särskilt sådana orsakade av hjärnskada

9 Inom neurokirurgi Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - handläggning av skallbens-, skallbas- och impressionsfrakturer - indikationer och tillvägagångssätt vid neurokirurgiska operationer av subduralhematom, epiduralhematom, subaraknoidalblödning, intracerebral blödning och hjärnkontusion, meningeom, gliom och cerebrala metastaser, cerebral abscess, cervikala och lumbala diskbråck, spinala tumörer, cervikal och lumbal spinal stenos samt shuntoperation - postoperativ vård vid neurokirurgiska ingrepp - komplikationer vid neurokirurgiska operationer Inom klinisk neurofysiologi Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av - preliminärtolkning av EEG - indikationer och tillvägagångssätt vid neurografi, EMG, F-response, single-fiber EMG, evoked response, sfenoida-avledning för EEG, multipel sömnlatens test, polygrafisk sömnregistrering och sömnapné-analys - indikationer, tillvägagångssätt och tolkning vid CBF-tekniker