Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Transkript

1 Svensk Förening för klinisk Fysiologi Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk kompetens Den blivande specialisten skall under sin specialiseringtjänstgöring ha tillägnat sig: 1) kunskaper och färdigheter inom basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin vilka motsvarar basen till denna specialitet. 2) kunskaper och färdigheter inom klinisk fysiologi så att specialisten självständigt kan utvärdera och handlägga, och i viss mån utföra, fysiologiska enligt delmålen nedan. 3) kunskaper om betydelsen av det fysiologiska/ patofysiologiska kunnandet i den medicinska handläggningen vid samtliga sjukdomstillstånd i samtliga åldrar. Kommunikativ kompetens Ledarskapskompetens Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete 1

2 Utbildningsstruktur Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) För att bli specialistkompetent i basspecialiten Bild- och funktionsmedicin med inriktning på Klinisk fysiologi skall kunskaper enligt målbeskrivningen i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin med specifika delmål avseende inriktningen för klinisk fysiologi ha inhämtats. Ingen tvingande tidsföljd av kunskapsinhämtandet föreligger. Medicinsk kompetens: Den kliniska tjänstgöringen skall ske på klinisk fysiologisk avdelning och radiologiskavdelning men kan även ske på andra kliniker där vederbörlig kompetens finns. Snarast efter beslut om specialisering enligt ovan skall klinisk huvudhandledare utses och i samråd med denne och studierektor skall en personlig utbildningsplan upprättas. Utbildningsplanen inkluderar kurser, tjänstgöringsperioder på olika kliniker, auskultationer, och andra utbildningsmoment. Under basutbildningen i Bild- och funktionsmedicin skall sammanlagt 6 månaders tjänstgöring på vårdansvarig klinik ske. Detta på kliniker som i stor utsträckning är beställare av bild- och funktionsmedicinskt kunnande dvs på ex vårdansvariga kliniker, akutmottagningar etc. En klinisk handledare utses på varje klinik/arbetsplats. Den blivande specialisten skall ges tillfälle att under formell arbetstid i klinisk tjänst, 10 % av arbetstiden/vecka, ägna sig åt utbildningsaktiviteter såsom ex. litteraturstudier och fördjupningsstudier inom bild- och funktionsmedicin. Detta skall ske på ett strukturerat sätt och med god uppföljning i samråd med handledaren. Under utbildningens gång sker en kontinuerlig avstämning mot utbildningsplanen, 2 ggr/år. Avstämningen sker genom utvecklingssamtal med handledare och det skall fastställas att den blivande specialisten successivt avancerar från enklare till mer komplicerade ansvarsområden. Att kunskapsmässig utveckling sker kan göras genom att gå igenom, genomföra diagnostiska prov och slutligen frivillig specialistexamen. Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete För att uppfylla det av socialstyrelsen uppställda målet att förstärka det vetenskapliga förhållningssättet skall den blivande specialisten ha en central roll i verksamhet relaterad till forskning och utveckling. Sammanlagt minst 6 månader skall inte vara förenat med kliniskt arbete i rutinen, utan skall ske som ett begränsat vetenskapligt/ kvalitetsutveckingsprojekt. Den blivande specialisten skall avrapportera resultatet i form av vetenskaplig skrift eller rapport, helst i form av ett abstrakt som kan presenteras på ett internationellt eller nationellt veteskapligt möte. Har den blivande specialisten genomfört medicinskt vetenskapligt arbete, motsvarande upptill 12 månaders arbete, före påbörjandet av specialistutbildningen i bild- och funktionsmedicin, får personen tillgodoräkna sig 6 mån av denna tid. Den blivande specialisten skall delta i minst 4 st SK/IPULS-granskade kurser, eller motsvarande. Därutöver skall läkaren delta i minst 1-2 st nationella och 1-2 st internationella kurser/vetenskapligakonferenser. 2

3 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Klinisk kompetens II Delmål (inom parantes = enligt förra förslagetsrutor vg se nedanför) 1. (7) Att kunna generell anatomi och fysiologi. 2. (3, 8, 9,) Ha god teoretisk och praktisk kännedom om tillgängliga fysiologiska undersökningsmetoder, dess styrkor, svagheter, tekniska principer och därmed kunna avgöra vilken metod som är lämpad för att kunna besvara aktuell frågeställning. 3. (8,11, 12) Att kunna förekomst av biverkningar/risker, som ex. joniserande strålning och komplikationer för bild- och. 4. (1,2 ) Att kunna tolka EKG under vila och under arbete. 5. ( 1,2 ) Att kunna genomföra arbetsfysiologiskundersökning, uppnå basal kunskap om: a) normalfynd vs patologi b) akut ischemi c) allvarlig arytmi d) pulmonell begränsning e) arbetsfysiologi vid hjärtfel, förvärvade och medfödda 6. (1,2,9) Att kunna genomföra och tolka ultraljudsdiagnostik på hjärta- och/eller kärl, uppnå basal kunskap om: a) normalanatomi eller ej b) systolisk och diastolisk kammarfunktion c) förekomst av hjärttamponad, tumörer, tromber d) vitiediagnostik e) förekomst av flödesbegränsning f) särskilja venöst resp arteriellt flöde g) trombosdiagnostik i djupa vener 7. (1,2) Att kunna tolka spirometri och blodgasanalyser 8. (1,2,9) Att ha god metodkännedom avseende MR och viss erfarenhet av tolkning av MR-bilder. 9. ( 4) Att kunna ändamålsenligt och medicinskt korrekt dokumentera och kommunicera resultat och bedömning 10. (5, 6) Ha god kännedom om hur resultaten från bild- och funktionsundersökningar kan förändra och påverka den fortsatta medicinska handläggningen och vad den får för medicinsk konsekvens för den enskilde patienten, och agera därefter. 3

4 Klinisk kompetens (enligt ) Mål Metoder för lärande Uppföljning 1. Diagnostik. Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet självständigt värdera och besvara de vanligaste förekommande na inom bild- och funktionsmedicin Klinisk tjänstgöring med handledning på avdelning 2. Utförande. Att praktiskt kunna utföra de vanligaste bild- och na samt känna till det praktiska utförandet av andra undersökningar inom kompetensområdet 3. Indikation. Att kunna avgöra vilka metoder inom kompetensområdet bild- och funktionsmedicin som är lämpade att kunna besvara aktuella frågeställningar 4. Kommunikation. Att ändamålsenligt och medicinskt korrekt dokumentera och kommunicera resultat och bedömning 5. Perspektiv. Ha god kännedom om hur resultaten från bild- och funktionsundersökningar kan förändra och påverka den fortsatta medicinska handläggningen och vad den får för medicinsk konsekvens för den enskilde patienten, och agera därefter 6. Prioritering. Kunna prioritera patienter och undersökningar utifrån säkerhet och angelägenhetsgrad Klinisk tjänstgöring med handledning på avdelning. handledning, på vårdande/ behandlande avdelning. handledning, på vårdande/ behandlande avdelning. handledning på vårdande/ och presentationer Deltagande i rondarbete 4

5 7. Teori. Att ha fördjupad kunskap om fysiologiska och patofysiologiska skeenden med relevans för kompetensområdet bild- och funktionsmedicin 8. Metodologi. Kunna redogöra för de vanligaste metodernas fysiologiska och tekniska principer, styrkor och svagheter samt kritiskt analysera undersökningsfynden 9. Bildbearbetning. Att ha god kännedom om medicinsk bildbearbetning inom kompetensområdet 10. Statistik. Skall ha god kännedom om statistiska metoder, särskilt med avseende på bild- och funktionsmetodik 11. Teori. Skall ha god kännedom om radiofysik, strålskydd 12. Patientsäkerhet. Att ha god kännedom om risker för patienterna, som joniserande strålning och andra komplikationer vid genomförande av de vanligaste bild- och na behandlande avdelning med bil- och handledning, på vårdande/ behandlande avdelning. Intyg om godkänd kurs. 5

6 6