Bild- och Funktionsmedicin

Transkript

1 Bild- och Funktionsmedicin

2 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete...4 Kommunikativ kompetens...4 Ledarskapskompetens...5 Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete...5 Utbildningsstruktur...6 Medicinsk kompetens...7 Kommunikativ kompetens...9 Ledarskapskompetens...10 Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete

3 Övergripande kompetensdefinition Definition av kompetensområdet Bild och funktionsmedicin, BFM utgör basspecialitet för grenspecialiteterna klinisk fysiologi, neuroradiologi och nuklearmedicin. BFM är en klinisk specialitet som med hjälp av bildgivande morfologiska och funktionella metoder diagnostiserar, stadieindelar, prognostiserar, utvärderar terapi och behandlar eller utesluter sjukdom. Resultaten av detta komuniceras med inremitterande läkare och påverkar handläggning av patienten. Specialisterna inom BFM har huvudansvaret för hur i specialiteten ingående metoder används inom alla organsystem och är centralt rådgivande för hur utredning med dessa genomförs. Arbete sker i samarbete med i stort sett alla andra specialiteter. I BFM ingår att specialisten kan och förstår sjukdomars uppkomstsmekanismer och förlopp och att detta tillämpas med de i BFM ingående metoder och tekniker. Med ett vetenskapligt förhållningssätt beskriva och förstå i BFM ingående metoder och tekniker inom specialitetsområdet samt vara väl förtrogen med dess styrkor, begränsningar, risker och utveckling. Det finns också ett ansvar att utbilda specialister inom andra specialiteter i metodernas styrkor, begränsningar och risker Kompetenskrav Kompetenskrav för medicinsk kompetens Den blivande specialisten ska under sin specialiseringstjänstgöring ha inhämtat de kunskaper och färdigheter inom det bild och funktionsmedicinska området som är nödvändiga för att självständigt kunna praktisera specialiteten. Detta innebär breda teoretiska kunskaper inom många delområden och praktiska färdigheter i förekommande undersöknings- och behandlingsmetoder. I den medicinska kompetensen ingår dessutom förmågan att under ett helt yrkesliv behålla och vidareutveckla sin kompetens. Den blivande specialisten ska därför under sin specialiseringstjänstgöring utveckla ett förhållningssätt för att kontinuerligt kunna bedöma sin kompetens samt komplettera och utveckla denna. 3

4 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes anhöriga, som präglas av empati, förtroende och respekt för patientens rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten. Kontakten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens önskemål och rätt till självbestämmande samt stimulans av patientens engagemang och ansvar för den egna vården. Mångfaldsaspekter Kommunikationen med patienten och dennes anhöriga ska dessutom präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom språk, etnicitet, sexuell läggning, religion och jämställdhet. Interprofessionella relationer ST-läkaren ska utveckla kommunikationsförmåga, såväl skriftligt som muntligt, med andra läkare och medarbetare, utmärkt av respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för kontakter med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser. Pedagogisk förmåga ST-läkaren ska utveckla pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och anhöriga men också yngre läkare, andra medarbetare och studenter. Professionellt förhållningssätt och etik ST-läkaren ska utveckla förmåga till att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Egen kompetensutveckling ST-läkaren ska utveckla förmåga till att kontinuerligt pröva och identifiera, också utifrån verksamhetens krav, de egna behoven för den ständiga kompetensutvecklingen för att kunna motsvara kraven på bästa möjliga vård för patienterna. 4

5 Ledarskapskompetens Medarbetarskap ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla förmåga till att kunna ta ledarskapsansvar, samordna och delta i arbetsledning. Det kräver en grundläggande god självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen. Handledarskap ST-läkaren ska också utveckla förmåga till att handleda individer, såsom yngre läkare och andra medarbetare. Ledarskap ST-läkaren ska utveckla ledarskapsförmåga, som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna. Ledarskapet ska vidare präglas av verksamhetsutveckling, som är förändrings-, prioriterings- och förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande. Omvärldskunskap ST-läkaren ska också tillägna sig grundläggande kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt kunskap om dess styrning för bästa resursutnyttjande. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap ST-läkaren ska under specialiseringstjänstgöringen utveckla ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt genom deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete samt tillägna sig fördjupade kunskaper i forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, och evidensbaserad medicin. Förbättrings- och kvalitetsarbete ST-läkaren ska tillägna sig kunskap och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Folkhälsa och prevention ST-läkaren ska tillägna sig grundläggande kunskaper om hälsofrämjande faktorer, andra folkhälsoaspekter och prevention för att i det medicinskt vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetet kunna beakta denna kunskap. 5

6 Utbildningsstruktur Specialistutbildningen inom BFM bör genomföras på kvalitetsgranskade enheter med dokumenterade utbildningsprogram. Utbildningen ska ske vid såväl universitetssjukhus som hos andra vårdgivare. Placering vid universitetssjukhus ska inte understiga 6 månader. Sidoutbildning inom annan, för utbildningen relevant specialitet, bör genomföras. Forskningsoch utvecklingsarbete samt deltagande i undervisning ska ingå i utbildningen. Specialistutbildningen ska dokumenteras i en individuell utbildningsplan och i ett kontrakt med verksamhetschef, studierektor och handledare. Vid regelbundna utvecklingssamtal görs avstämning och justerinar mot denna plan. Personlig handledare som genomgått handledarutbildning och som har visat intresse för utbildning ska utses. En detaljerad beskrivning av utbildningens delmål finns i utbildningsbok för BFM. Specialiseringsutbildningen ska innebära en logiskt tydlig och kontinuerlig kompetensutveckling med tillräckligt långa sammanhängande utbildningsblock. ST-läkaren ska under utbildningen beredas deltagande i nationella och internationella kurser/konferenser av en omfattning motsvarande minst tio arbetsveckor. I det kliniska arbetet ingår teoretisk fördjupning i anslutning till det praktiska arbetet. ST-läkaren ska fortlöpande dokumentera sin utbildning i en personlig kompetensportfölj och har ett delansvar för att utbildningen genomförs enligt upprättad plan. Den individuella utbildningsplanen ska innehålla en genomtänkt tidsmässig styrning av delmål och inlärningsmoment, inklusive kurser, och bör leda till primärjourskompetens inom ett år. Uppföljning med handledaren bör ske i enlighet med läkarförbundets och Läkaresällskapets riktlinjer. I slutet av specialistutbildningen kan frivillig specialistexamen genomföras. Ansökan om specialistkompetens kan göras efter uppfyllande av målbeskrivning. 6

7 Delmål Medicinsk kompetens 1. Diagnostik Att utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet kunna bedöma och dokumentera undersökningsresultaten vid de vanligaste bild- och funktionsanalyserna Klinisk tjänstgöring med handledning på enhet med Intyg av handledare Dokumentation av genomförda utbildningsmoment 2. Behandling Att ha kunskap om behandling och intervention som förekommer inom kunskapsområdet Bild och funktionsmedicin. Klinisk tjänstgöring med handledning på enhet med Intyg av handledare Dokumentation av genomförda utbildningsmoment 3. Indikation Att kunna avgöra vilka metoder inom kunskapsområdet som är optimala för att besvara givna diagnostiska och terapeutiska frågeställningar handledning, på vårdande/ behandlande avdelning 4. Prioritering Att kunna prioritera patienter och undersökningar utifrån medicinsk nytta, säkerhet handledning, på vårdande/ 7

8 och angelägenhetsgrad, med hänsyn tagen till tillgängliga resurser. behandlande avdelning 5. Perspektiv Att ha kunskap om hur undersökningsresultat och terapi kan påverka den medicinska handläggningen och dess konsekvenser för den enskilde patienten och för samhället. handledning, på vårdande/ behandlande avdelning 6. Patientsäkerhet. Att ha kunskap om risker med de i kunskapsområdet ingående diagnostiska och terapeutiska metoderna. handledning, på vårdande/ behandlande avdelning 7. Utförande Att ha kunskap om hur vanliga, och ha kännedom om hur övriga undersökningar, och terapeutiska åtgärder inom kunskapsområdet utförs. 8. Bildbearbetning Att behärska medicinsk bildbearbetning inom kunskapsområdet samt ha kunskap om medicinsk och teknisk kvalitetssäkring av undersökningsdata. 8

9 9. Anatomi och Fysiologi Att ha kunskap om anatomiska, fysiologiska och patofysiologiska skeenden med relevans för kunskapsområdet. 10. Fysik Att ha kunskap om till kunskapsområdet relaterad fysik inkluderande strålningsfysik och strålskydd Att ha kännedom om relevant lagstiftning som berör verksamheten. 11. Metodologi Att ha kunskap om fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer avseende de vanligaste metoderna, samt deras styrkor och svagheter. 12. Kommunikation Att inom kunskapsområdet kunna dokumentera och kommunicera kunskap, resultat och bedömning på ett klart, koncist och ändamålsenligt sätt.. Ronder/konferenser under handledning. och presentationer Deltagande i rondarbete Kommunikativ kompetens Att på ett respektfullt och effektivt sätt kunna kommunicera med medarbetare, patienter och Patientnära arbete under handledning. Ronder/konferenser under Medsittning av specialistkompetent läkare. Deltagande i rondarbete. 9

10 deras anhöriga. handledning. Att på ett pedagogiskt sätt kunna komunicera kunskap till kollegor, medarbetare och studenter. Ronder/konferenser och patientnära arbete under handledning. Praktiskt arbete och medverka i undervisning. Deltagande i rondarbete. Signatur av handledare Signatur av handledare Att till patienter och omgivande samhälle kunna kommunicera BFMs betydelse och roll i hälso och sjukvården. Följa lokala chef och ledarskapsprogram för ST. Signatur av handledare Ledarskapskompetens Att öka sin självkännedom och att inhämta kunskap om gruppdynamik och konflikthantering. Handledning Aktivt deltaga i BFMenhetens utbildning. Praktiskt arbete och/eller kurs i radiologiskt ledarskap Signatur av handledare Att ha kännedom om ledarskap vid olika situationer; t.ex. under dagliga arbetet, jourtid och vid katastrofsituationer.. Medverka i lokala chef och ledarskapsprogram för ST. Signatur av handledare Att ha kännedom om hälso Följa lokala chef och Signatur av handledare 10

11 och sjukvårdens organisation och beslutsprocesser inom t.ex. ekonomi, resursutnyttjande, prioriteringsarbete, upphandling. och upphandlingsprocessen. ledarskapsprogram för ST. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och att ha kunskap om evidensbaserad medicin (EBM).. Deltagande i nationella/internationella vetenskapliga möten. Utbildning i forsknings-och vetenskaps-metodik samt EBM. Aktiv del i planering, genomförande och redovisning av ett FoUprojekt alternativt översiktsartikel kring teman Redovisning Redovisning, abstrakt/ uppsats alternativt översiktsartikel Redovisning, abstrakt/ uppsats alternativt översiktsartikel Att ha kunskap om kvalitetsarbete och förstå dess betydelse.. Bidra till kvalitetsarbete och delta i kvalitetsuppföljning. arbete 11