Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Transkript

1 Klinisk fysiologi

2 Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter allmänna råd om de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar). I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. I målbeskrivningarna finns specialitetsövergripande delmål (a b) specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialiteter. Vad gäller rättsmedicin är de dock delvis annorlunda utformade. Delmålen b gäller inte för de bild- funktionsmedicinska laboratoriemedicinska specialiteterna. De gäller inte heller för klinisk genetik, klinisk neurofysiologi, nuklearmedicin, socialmedicin vårdhygien. Delmålet b5 gäller inte för arbets- miljömedicin, arbetsmedicin skolhälsovård (medicinska insatser i elevhälsan). Delmålen c är specifika för respektive specialitet. I delmålen c används behärska för att uttrycka det mest omfattande kompetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskaper, färdigheter förhållningssätt som krävs för att fullständigt självständigt kunna utföra de arbetsuppgifter som förekommer inom det område som delmålet avser. Det kan t.ex. vara att läkaren fullständigt självständigt kan bedöma, utreda, diagnostisera, behandla följa upp en patient använda de tekniker som är relevanta för området. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur 2

3 Följande utbildningsaktiviteter ska ingå i specialiseringstjänstgöringen när de anges i målbeskrivningen: klinisk tjänstgöring under handledning ST-läkarens yrkesutövning under eget ansvar med stöd av handledare auskultation (endast när intyg krävs) att direkt studera en medarbetares yrkesutövning i utbildningssyfte kurs strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål kvalitets- utvecklingsarbete arbete som ST-läkaren genomför som är en del i hälso- sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete självständigt skriftligt arbete studie som genomförs under handledning i vilken ST-läkaren självständigt behandlar ett medicinskt vetenskapligt problem 3

4 Kompetensbeskrivning Specialiteten klinisk fysiologi karaktäriseras av mätning, analys, bedömning av fysiologiska patofysiologiska förlopp i patientens sjukdomsbild, med funktions- bildgivande undersökningsmetoder i diagnostiskt, prognostiskt behandlande syfte. Detta sker utifrån ett integrativt vetenskapligt synsätt. Kärnan i en klinisk fysiologisk bedömning är beaktande av dynamik tidsförlopp utifrån patientens anamnes status. Arbetet är problemlösande till sin karaktär sker i nära samarbete med andra specialiteter. Kompetensområdet innefattar kunskap om mätutrustning dess bakomliggande fysikaliska, tekniska, matematiska statistiska principer. Specialiteten klinisk fysiologi omfattar även kompetens inom andra specialiteters metoder med vilka man kan uppnå samma information som inom klinisk fysiologi, eller information som kompletterar denna. Denna kompetens är på sådan nivå att en läkare med specialistkompetens i klinisk fysiologi kan fungera rådgivande gentemot remitterande enheter för att bidra till handläggningen av patienten. Specialiteten har ett ansvar att bedriva vetenskap, metodutveckling, kvalitetsutveckling utbildning inom kompetensområdet. Centralt för kompetensområdet är multidisciplinär samverkan med remitterande enheter andra enheter som använder funktionella morfologiska metoder. 4

5 Kompetenskrav Delmål a b Delmål a1 Medarbetarskap ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska - kunna bidra till det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen - kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam - kunna ta ett ansvar för utvecklingen av samarbetet mellan medarbetare ur olika yrkesgrupper - kunna samverka i individanpassade vårdprocesser - kunna samverka med aktörer utanför hälso- sjukvården, t ex socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola Försäkringskassan under eller handlägger sådana Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp 5

6 Delmål a2 Pedagogik - kunna presentera förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt, med hjälp av olika kommunikationstekniker - kunna planera genomföra undervisning - kunna handleda instruera medarbetare studenter under eller handlägger sådana Undervisning under handledning Handledning under handledning Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Etik - uppvisa kunskap om medicinsketiska principer - kunna identifiera hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet - uppvisa ett medicinsk-etiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Deltagande i seminarium uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp 6

7 Delmål a4 Mångfald jämlikhet - kunna bemöta människor med förståelse respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning ålder - uppvisa medvetenhet om egna normer, värderingar perspektiv i möten med patienter närstående under eller handlägger sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Delmål a5 Vårdhygien smittskydd - kunna genomföra arbetsuppgifterna på ett sådant sätt att vårdrelaterade infektioner smittspridning förebyggs under uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare 7

8 Delmål a6 Systematiskt kvalitets- patientsäkerhetsarbete - kunna kritiskt granska den egna verksamheten föreslå initiera förbättrande åtgärder, processer rutiner för patientnytta under bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana Kvalitets- utvecklingsarbete under handledning uppfyllda kompetenskrav utfärdat av aktuell handledare Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Delmål a7 Medicinsk vetenskap - uppvisa kunskap om medicinskt vetenskapliga metoder etiska principer - kunna kritiskt granska värdera medicinsk vetenskaplig information - uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner arbetssätt i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Självständigt skriftligt arbete Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst 8

9 Delmål a8 Hälso- sjukvårdens organisation - uppvisa kunskap om hälso- sjukvårdens organisation administration - uppvisa kunskap om hälso- sjukvårdens ekonomiska styrsystem samt deras betydelse för prioriteringar avvägningar i det dagliga arbetet under eller handlägger sådana Delmål a9 Lagar andra föreskrifter - uppvisa kunskap om lagar andra föreskrifter som gäller för hälso- sjukvården dess personal - kunna tillämpa lagar andra föreskrifter som gäller för den egna specialiteten under 9

10 Delmål c Specialistkompetens i klinisk fysiologi kräver att läkaren har uppnått målen inom den gemensamma kunskapsbasen för medicinsk radiologi klinisk fysiologi. Det innebär att den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om fördelar nackdelar med olika modaliteter inom medicinsk radiologi klinisk fysiologi, undersökningsresultatens betydelse deras påverkan på vidare handläggning vid de vanligaste frågeställningarna inom det gemensamma kompetensområdet, anatomi, fysiologi patofysiologi, fysikaliska, tekniska, matematiska statistiska principer, bildbearbetning, strålningsfysik strålskydd, nuklearmedicinska undersökningar som har relevans för den egna specialiteten. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren ha en helhetssyn på patientens situation, med utgångspunkt från denna vägleda en remitterande enhet i bedömningen av vilka metoder inom kompetensområdet som är bäst lämpade för fortsatt handläggning. Utöver detta ska läkaren för specialistkompetens i klinisk fysiologi ha kunskap om prevalens, symtom statusfynd vid olika sjukdomstillstånd som är relevanta för klinisk fysiologi, ha kännedom om den medicinska handläggningen, vården behandlingen av de patienter som genomgår undersökningar inom klinisk fysiologi, därmed ett perspektiv på vad undersökningsresultaten får för konsekvenser för patienten, behärska att på ett ändamålsenligt medicinskt korrekt sätt, dokumentera kommunicera resultat från undersökningar sätta resultaten i ett fysiologiskt patofysiologiskt sammanhang, behärska de vanligaste kunna handlägga övriga undersökningar inom o elektrofysiologi, o arbetsfysiologi hemodynamik, o hjärtfunktionsdiagnostik, o myokardperfusionsdiagnostik, o lungfunktionsdiagnostik, o fysiologisk kärldiagnostik, i- ologisk njur- urinvägsdiagnostik, ha kunskap om de vanligaste undersökningarna inom fysiologisk gastrointestinal diagnostik, muskelfysiologi pediatrisk klinisk fysiologi. 10

11 Delmål c1-c4 är gemensamma i princip lika utformade för de bild- funktionsmedicinska specialiteterna medicinsk radiologi klinisk fysiologi. Delmål c2 är dock delvis olika utformat för specialiteterna. Delmål c1 - ha kunskap om undersökningsresultatens betydelse för samt påverkan på vidare handläggning - ha kunskap om undersökningsmetodernas styrkor, svagheter risker alternativt Auskultation under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller hand-lägger sådana Deltagande i diagnostik behandlingskonferens 11

12 Delmål c2 - behärska anatomi, fysiologi patofysiologi som har relevans för klinisk fysiologi - ha kunskap om anatomi, fysiologi patofysiologi som har relevans för medicinsk radiologi alternativt Auskultation under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller hand-lägger sådana Delmål c3 - behärska fysikaliska, tekniska, matematiska statistiska principer, ha kunskap om deras styrkor, svagheter risker - behärska bildbearbetning för undersökningsmodaliteter inom kompetensområdet, ha kunskap om deras styrkor, svagheter risker - behärska strålningsfysik strålskydd - behärska lagar andra föreskrifter som gäller för strålningsfysik strålskydd 12

13 Delmål c4 - ha kunskap om nuklearmedicin som har relevans för den egna specialiteten Deltagande i diagnostik behandlingskonferens Delmål c5 - behärska de vanligaste undersökningarna inom elektrofysiologi - kunna handlägga övriga undersökningar inom elektrofysiologi Delmål c6 - b n- - fysiologi hemodynamik - kunna handlägga övriga unologi hemodynamik 13

14 Delmål c7 - b r- sökningarna inom hjärtfunktionsdiagnostik - n- t- ionsdiagnostik Delmål c8 - b n- na inom myokardperfusionsdiagnostik - k n- myokardperfusionsdiagnostik Delmål c9 - b n- g- funktionsdiagnostik - kunna n- t- ionsdiagnostik 14

15 Delmål c10 - b n- fysiologisk kärldiagnostik - k n- kärl-diagnostik Delmål c11 - behärska de vanligaste unogisk njur- urinvägsdiagnostik - k n- njur- urinvägsdiagnostik Delmål c12 - ha kunskap om de vanligaste undersökningarna inom fysiologisk gastrointestinal diagnostik, muskelfysiologi pediatrisk klinisk fysiologi Auskultation under handledning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana 15

16 Utbildningsstruktur Specialiseringstjänstgöringen bör huvudsakligen genomföras genom klinisk tjänstgöring på enheter som bedriver klinisk fysiologi på enheter som använder kliniskt fysiologiskt kunnande samt genom teoretiska studier projektinriktat arbete. De olika utbildningsmomenten kan inbördes placeras med stor flexibilitet. Detta innebär exempelvis att den gemensamma kunskapsbasen tidsmässigt kan spridas över olika delar av ST-utbildningen. Specialiseringstjänstgöringen bör vara logiskt upplagd kompetensutvecklingen bör ske gradvis kontinuerligt. Längre sammanhängande utbildningsperioder bör eftersträvas så att utbildningen kan få ett tillfredsställande djup. För att uppfylla målen kan ST-läkaren behöva en placering på en annan enhet som bedriver klinisk fysiologisk verksamhet inom områden där den specifika kompetensen inte finns på den egna enheten. För att ge ST-läkaren en förståelse för undersökningarnas betydelse för handläggningen av patienten är sidoutbildning på en behandlande klinik av stor vikt. En ST-läkare som genomför sin specialiseringstjänstgöring på ett universitetssjukhus bör dessutom tjänstgöra en period vid en enhet på ett ickeuniversitetssjukhus som bedriver klinisk fysiologisk verksamhet, vice versa. De teoretiska utbildningsmomenten bör inkludera teoretisk fördjupning i anslutning till det kliniska arbetet deltagande i bland annat internationella konferenser. 16