Nya bestämmelser om läkarnas ST

Transkript

1 Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen

2 Agenda De nya bestämmelserna om läkarnas ST Målbeskrivningar Kort om utbildningsstöd Gemensam kunskapsbas Studierektorns roll och funktion Frågestund

3 Tidsplan 30 januari sista svarsdag kompletterande remiss - Februari: GD tar beslut om de nya bestämmelserna - Mars: SOSFS + de nya målbeskrivningarna tillgängliggörs - Ikraft våren 2015

4 De nya bestämmelserna Ny specialitetsindelning Gemensamma kunskapsbaser Ny struktur i målbeskrivningarna, a-, b- och c-delmål Stärkt kompetens (bl.a. läkemedel) Utbildningsprogrammets innehåll Förtydligat syfte för dokumentationen Tydligare ansvarsfördelning Stärkt handledning/studierektorsfunktion Tillgodoräknande/tredjelandsspecialister Övergångsregler (sist i SOSFS)

5 Ny specialitetsindelning Fler basspecialiteter Gemensam kunskapsbas för grupper av specialiteter Invärtesmedicinska specialiteterna Kirurgiska specialiteter (4 st) Bild- och funktionsmedicinska specialiteter (2 st) Sex nya specialiteter Arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsovård, vårdhygien, äldrepsykiatri

6 Utbildningsprogram ST-läkaren ska ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten Det ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Det individuella utbildningsprogrammet bör innehålla - planerad intern och extern utbildning, - planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbeten, och - planerad tid för regelbundna självstudier.

7 Vårdgivaren Det ska finnas de förutsättningar som behövs för att genomföra ST av hög och jämn kvalitet Det ska finnas tillgång till: - en studierektor - Handledare som motsvarar behovet av handledning - Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt SOSFS 4 kap. 1

8 Vårdgivaren - Bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens. - ST-läkaren bör, utöver handledning, ges sådana instruktioner som anges i 3 fortlöpande och med återkoppling från dem som har gett instruktionerna. SOSFS 4 kap. 1 AR

9 Vårdgivaren kvalitetsgranskning ST Vårdgivaren ansvarar för att kvaliteten i ST säkerställs genom systematisk granskning och utvärdering av om verksamheten uppfyller de krav som ställs i 3-4 kap. Granskningen och utvärderingen ska även genomföras av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren Om granskningen och utvärderingen visar att det finns brister ska vårdgivaren vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda dessa SOSFS 4 kap. 2

10 Vårdgivaren kvalitetsgranskning Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år. SOSFS 4 kap. 2 AR

11 Stärkt handledning Handledningen ska ges kontinuerligt i form av stöd och vägledning Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman Huvudansvarig handledare ska utses Bör tjänstgöra där STL huvudsakligen genomför sin ST Tillgång till handledare under varje utbildningsperiod Handledarutbildningen bör innehålla metoder för bedömning 3 kap. 1 3 samt AR

12 Stärkt studierektorsfunktion Studierektor ska samordna den interna och externa utbildningen för STL (4 kap. 5 ) Samråd vid intygande om uppnådd specialistkompetens (bilaga 2) I arbetsuppgifterna bör bl.a. ingå att ta del av den kontinuerliga bedömningen (4 kap. 5 AR) Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens (4 kap. 1 AR)

13 Bedömning av specialistkompetens Verksamhetschef och handledare ska bedöma kompetensutvecklingen kontinuerligt Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för intyget om uppnådd specialistkompetens efter fullgjord ST Om verksamhetschefen själv inte har specialistkompetens i den specialitet som STL avser att uppnå ska han eller hon utse en läkare som har sådan kompetens att göra bedömningen SOSFS 3 kap. 4 och 4 kap. 4

14 Verksamhetschefen Allmänna råd Verksamhetschefen bör hålla regelbundna utvecklingssamtal med ST-läkaren. SOSFS 4 kap. 3 AR

15 Tillgodoräknande av kompetens - Tjänstgöringstiden i ytterligare specialitet får understiga fem år (6 kap. 1 ) - Meriter från forskarutbildning (6 kap. 2 ) - EES-läkare (6 kap. 3 ) - Tredjelandsspecialister (6 kap. 4-5 ) nytt intyg (bilaga 8) + bifoga utbildningsprogram - Delar av ST i annat land än Sverige, max 4 år får tillgodoräknas. (6 kap. 6 )

16 Tillgodoräknande av kompetens Ansvarig verksamhetschef och handledare måste i varje enskilt fall bedöma om tidigare genomförd ST kan tillgodoräknas och avgöra om kraven i de nya målbeskrivningarna är uppfyllda.

17 Övergångsregler Det blir möjligt att fullgöra påbörjad ST enligt SOSFS 2008:17 under en övergångsperiod (7 år ) - Ansökan enligt SOSFS 2008:17 ska göras på de intygen - Ansökan enligt SOSFS 2015:XX ska göras på de intygen

18 Övergångsregler nya specialiteter Exemplet arbets- och miljömedicin 4. Vid tillämpningen av 3 kap. 2 1 och 4 kap. 4, ska till och med den åå-mm-dd, den som har ett bevis om specialistkompetens i a) arbets- och miljömedicin eller företagshälsovård jämställas med den som har ett bevis om specialistkompetens i arbetsmedicin. b), c), d), e), f)

19 Ny struktur i målbeskrivningarna Delmålen a och b är specialitetsövergripande Delmålen c är specialitetsspecifika

20 De specialitetsövergripande delmålen Samma/lika mål för alla/nästan alla: Enklare för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet Enklare för den som anordnar utbildningsaktiviteter för ST-läkare från olika specialiteter Stärka vissa kompetenser Lyfta fram vissa kompetenser

21 Nytt i a och b efter remissversionen ett "flexiblare b något färre a-delmål förändringar i a-delmål för att förtydliga progressionen GU-AT-ST förändringar i a-delmål för att möta framtidens sjukvård

22 a-delmålen a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik a2 Etik, mångfald och jämlikhet a3 Vårdhygien och smittskydd a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete a5 Medicinsk vetenskap a6 Lagar och andra föreskrifter och hälso- och sjukvårdens organisation

23 b-delmålen b1 Kommunikation med patienter och närstående b2 Sjukdomsförebyggande arbete b3 Läkemedel b4 Försäkringsmedicin b5 Palliativ vård i livets slutskede

24 En målstyrd utbildning I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. Decentralisering, frirum Inte regelstyrning (dvs. hur utbildningen ska organiseras) Bolognaprocessen medförde ökad målstyrning i högskolan

25 med vissa angivna ramar I målbeskrivningarna anges att vissa utbildningsaktiviteter ska genomföras Vilka av delmålens kompetenskrav som ska uppfyllas genom vilka utbildningsaktiviteter anges inte Den individuella ST-läkarens utbildning läggs upp utifrån vad han/hon behöver för att kunna uppnå målen i målbeskrivningarna

26 Olika delmål tar olika lång tid Olika delmål tar olika lång tid att uppnå Vissa kompetenser utvecklas genom hela utbildningen, som en strimma, gäller särskilt för a- och b-delmålen

27 Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet b-delmålen Den specialistkompetenta läkaren ska - uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt - kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet - kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Utbildningsaktiviteter Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i inomeller mellanprofessionell reflektion i grupp Handleda under handledning Uppföljning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare Undervisa under handledning

28 Kurs En vidare definition av kurs som inkluderar exempelvis webbkurser: Strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål

29 Utbildningsstöd för ST-läkare Kursämnena lanseras inom kort på Socialstyrelsen.se Mål: Ett behovsstyrt kursutbud. Ett kvalitetsarbete avseende kurs. Specificerade målbeskrivningar med fokus på kurs. Stöd, inte regler. Ett stöd för den som utvecklar eller upphandlar kurser för ST-läkare, ST-läkare och handledare i planering av ST-läkarens utbildning. Det finns specialitetsövergripande, specialitetsspecifika och breda kursämnen Webbutbildningen Specialitetsövergripande klinisk farmakologi för STläkare finns på Kunskapsguiden.se

30 Anmäl intresse för information om ST

31 Målsättning gemensam kunskapsbas 1. Kunskapsutbyte mellan specialiteter 2. Ökad flexibilitet- enklare att byta specialitet 3. Bättre balans i utbildningen 4. Rekrytering av ST-läkare 5. Underlätta möjlighet för att bedriva forskning 6. Internationellt perspektiv

32 Krav, uppdraget gemensam kunskapsbas Klara av att gå primärjour Utöver akutuppdraget klara att primärt handlägga vanliga tillstånd från avgränsande specialiteter inom såväl sluten- som öppenvård

33 Specialist: spets och bredd Spetskompetens Medicinsk utveckling Akutuppdraget Folksjukdomar

34 Delmål, gemensam kunskapsbas kirurgi Behärska kirurgisk patofysiologi, basalkirurgisk teknik och behandling av sjukdomar i hud och underhud som kan kräva kirurgisk behandling Behärska bedömning, diagnostik och initial behandling av akut kirurgisk och urologisk sjukdom Behärska initial handläggning av större och mindre trauma Behärska basal smärtbehandling, kirurgisk intensivvård och anestesieffekter

35 Hur få till gemensam kunskapsbas? Kvalitetsarbetets tre komponenter och deras inbördes relation Enl. Donabedian 1988

36 Hur få till gemensam kunskapsbas? Specialitetsföreningarnas roll? Studierektors roll? ST:s roll? Gemensam kunskapsbas Socialstyrelsens roll? Sjukvårdshuvudmännens roll? Verksamhetschefens roll? Andra intressenter? Handledarens roll?

37 Hur få till gemensam kunskapsbas? Hur säkra innehåll? Ekonomi? Uppföljning? Gemensam kunskapsbas Var? Utveckling?

38 Studierektorns roll och arbetsuppgifter

39 Studierektor roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 2 kap. 2 Vårdgivaren ska ansvara för att det finns tillgång till en studierektor som ska vara läkare med specialistkompetens samt ska ha genomgått handledarutbildning SOSFS 2015:X 4 kap. 1 Vårdgivaren ska vidare ansvara för att det finns tillgång till 1. en studierektor Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens.

40 Studierektor roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 2 kap. 3 Verksamhetschefen ska ansvara för... ett individuellt utbildningsprogram i enlighet med målbeskrivningens krav upprättas och fastställs i samråd med handledaren och ST-läkaren, utbildningsprogrammet revideras regelbundet och därutöver vid behov i samråd med handledaren och ST-läkaren. SOSFS 2015:X 4 kap. 3 Verksamhetschefen ska ansvara för att 1. det individuella utbildningsprogrammet tas fram, regelbundet följs upp och vid behov revideras, i samråd med studierektor, handledare och ST-läkaren

41 Studierektor roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 1 kap. 2 studierektor läkare med specialistkompetens som utgör en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare. En studierektors ansvarsområde kan avse en eller flera utbildande enheter, del av eller helt landsting, region eller motsvarande

42 Studierektor roll och arbetsuppgifter SOSFS 2008:17 3 kap. 3 Allmänna råd I en studierektors arbetsuppgifter bör ingå att vara organisatorisk stödfunktion till verksamhetschefer, handledare och ST-läkare. Studierektorn bör bl.a. delta i upprättandet av utbildningsprogram, utarbeta introduktionsprogram och se till att handledarna har för området relevant kompetens. SOSFS 2015: X 4 kap. 5 Studierektorn ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkarna. Studierektorn ska ha 1. specialistkompetens, och 2. genomgått handledarutbildning. Allmänna råd Studierektorn bör utgöra en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschef, handledare och ST-läkare. I studierektorns arbetsuppgifter bör ingå att - utarbeta introduktionsprogram för ST-läkarna, och - ta del av den kontinuerliga bedömningen som anges i 3 kap. 4

43 Studierektor roll och arbetsuppgifter Vad kommer nya ST-föreskrifter och allmänna råd att betyda för studierektorn?

44 Mer information finns på: