Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Transkript

1 Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren

2 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna

3 Utredningen Våra direktiv Översyn av läkarnas specialitetsindelning ST i teori och praktik I utredningsarbetet: Specialitetsföreningar, sektioner och studierektorer har inkommit med synpunkter och förslag till förändringar Workshoppar Expertunderlag ST-rådet (Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring) Dialog med specialitetsföreningar Medicinskt sakkunniga Referensgrupper

4 Tidsplan 3/9 5/ Framtidens specialistläkare December 2014 Medicinska riksstämman Våren 2015 Nya bestämmelserna träder i kraft /6 30/ Extern och intern remiss Hösten 2014 Informationsmöten Oktoberdecember 2014 Bearbetning av remissvar Våren 2015 Informationsmöten

5 De nya bestämmelserna Ny specialitetsindelning Gemensamma kunskapsbaser Ny struktur i målbeskrivningarna, a-, b- och c-delmål Stärkt kompetens (bl.a. läkemedel) Tydligare ansvarsfördelning Stärkt handledning/studierektorsfunktion Förtydligat syfte för dokumentationen Tillgodoräknande/tredjelandsspecialister Övergångsregler

6 Ny specialitetsindelning Sex nya specialiteter Arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsovård, vårdhygien, äldrepsykiatri Fler basspecialiteter Gemensam kunskapsbas för grupper av specialiteter Invärtesmedicinska specialiteterna Kirurgiska specialiteter (4 st) Bild- och funktionsmedicinska specialiteter (2 st)

7 KIRURGI B- & U-KIRURGI UROLOGI PLASTIKKIRURGI KÄRLKIRURGI KIRURGI UROLOGI PLASTIKKIRURGI KÄRLKIRURGI Gemensam kunskapsbas Gemensam kunskapsbas

8 Syfte gemensam kunskapsbas, bl.a. Bättre balans i utbildningen Bredd för akutuppdraget, bl.a. klara växande antalet multisjuka äldre Samtidigt djup och spets inom den enskilda specialiteten Kunskapsutbyte mellan specialiteter Ökad flexibilitet gemensamma delmål kan underlätta vid komplettering till annan specialitet Gemensamma utbildningar

9 Stärkt handledning Huvudansvarig handledare ska utses Bör tjänstgöra där STL huvudsakligen genomför sin ST Tillgång till handledare under varje utbildningsperiod Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman Handledarutbildningen bör innehålla metoder för bedömning

10 Stärkt studierektorsfunktion Studierektor ska samordna den interna och externa utbildningen för STL Samråd vid intygande om uppnådd specialistkompetens I arbetsuppgifterna bör bl.a. ingå att ta del av den kontinuerliga bedömningen och att samordna den kontinuerliga utbildningen för handledarna

11 Bedömning av specialistkompetens Verksamhetschef och handledare ska bedöma kompetensutvecklingen kontinuerligt Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för intyget om uppnådd specialistkompetens efter fullgjord ST Om verksamhetschefen själv inte har specialistkompetens i den specialitet som STL avser att uppnå ska han eller hon utse en läkare som har sådan kompetens att göra bedömningen

12 Kvalitetsgranskning i ST Vårdgivaren ansvarar för att kvaliteten i ST säkerställs genom att systematiskt granska och utvärdera verksamheten Granskningen och utvärderingen ska även genomföras av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren Om granskningen och utvärderingen visar att det finns brister ska vårdgivaren vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda dessa Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år

13 Övergångsregler Det blir möjligt att fullgöra påbörjad ST enligt SOSFS 2008:17 under en övergångsperiod (april 2022) Ansvarig verksamhetschef och handledare måste i varje enskilt fall bedöma om tidigare genomförd ST kan tillgodoräknas och avgöra om kraven i de nya målbeskrivningarna är uppfyllda

14 Ny struktur i målbeskrivningarna Delmålen a och b är specialitetsövergripande Delmålen c är specialitetsspecifika

15 De specialitetsövergripande delmålen Samma/lika mål för alla/nästan alla: Enklare för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet Enklare för den som anordnar utbildningsaktiviteter för ST-läkare från olika specialiteter Stärka vissa kompetenser Lyfta fram vissa kompetenser

16 a-delmålen a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik a2 Etik, mångfald och jämlikhet a3 Vårdhygien och smittskydd a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete a5 Medicinsk vetenskap a6 Lagar och andra föreskrifter och hälso- och sjukvårdens organisation

17 b-delmålen b1 Kommunikation med patienter och närstående b2 Sjukdomsförebyggande arbete b3 Läkemedel b4 Försäkringsmedicin b5 Palliativ vård i livets slutskede

18 Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet b-delmålen Den specialistkompetenta läkaren ska - uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt - kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet - kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Utbildningsaktiviteter Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i inomeller mellanprofessionell reflektion i grupp Undervisning under handledning Uppföljning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare Handledning under handledning

19 En målstyrd utbildning I målbeskrivningarna anges mål som ska uppnås I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning.

20 med vissa angivna ramar I målbeskrivningarna anges att vissa utbildningsaktiviteter ska genomföras Vilka av delmålens kompetenskrav som ska uppfyllas genom vilka utbildningsaktiviteter anges inte Den individuella ST-läkarens utbildning läggs upp med utgångspunkt i målbeskrivningarnas krav och mot bakgrund av vad den individuella ST-läkaren behöver för att kunna uppnå målen i målbeskrivningarna

21 Olika delmål tar olika lång tid Olika delmål tar olika lång tid att uppnå Vissa kompetenser utvecklas genom hela utbildningen, som en strimma, gäller särskilt för a- och b-delmålen

22 Kurs En vidare definition av kurs som inkluderar exempelvis webbkurser: Strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål

23 Mer information finns på: