Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Transkript

1 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

2 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer 2005/36/EG Patientsäkerhetslagen (2010:659) Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2015:8)

3 Nya ST nu med några år på nacken - Stor förändring av regelverket Nya ST - Bas-, gren- och tilläggsspecialiteter, tydlig målstyrning, krav på extern kvalitetsgranskning. - Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring (även kallat ST-rådet) infördes - Ny översyn av läkarnas specialitetsindelning inleddes 2012 ST i teori och praktik - 17 februari 2015 beslut om ny föreskrift, nya allmänna råd och nya målbeskrivningar dessa trädde i kraft 1 maj 2015

4 Ännu nyare ST (SOSFS 2015:8) Vad är nytt? Det nya regelverket innehåller bland annat: Skärpta krav för kvalitetsgranskningen av ST Handledning, studierektor, utbildningsprogram, ansvar Ny specialitetsindelning med sex nya specialiteter Ny struktur i målbeskrivningarna Nya bestämmelser för tredjelandsspecialister Övergångsregler

5 Kvalitetsgranskning av ST Kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen är vårdgivarens ansvar. Kvaliteten ska granskas och utvärderas av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren. Om granskningen eller utvärderingen visar att det finns brister, ska vårdgivaren åtgärda dessa. Vårdgivaren bör se till att den externa granskningen och utvärderingen genomförs vart femte år.

6 Handledning Handledningen ska ges kontinuerligt i form av stöd och vägledning Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman Huvudansvarig handledare ska utses Bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin ST Tillgång till handledare under varje utbildningsperiod Handledarutbildningen bör innehålla metoder för bedömning

7 Studierektor Studierektor ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkaren Samråd vid intygande om uppnådd specialistkompetens I arbetsuppgifterna bör bl.a. ingå att ta del av den kontinuerliga bedömningen Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens

8 Utbildningsprogram ST-läkaren ska ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten Det ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Det individuella utbildningsprogrammet bör innehålla: - planerad intern och extern utbildning, - planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklingsarbeten - planerad tid för regelbundna självstudier.

9 Vårdgivarens ansvar Tydliggjort jämfört med tidigare föreskrift Det ska finnas de förutsättningar som behövs för att genomföra ST av hög och jämn kvalitet Det ska finnas tillgång till: - Studierektor - Handledare som motsvarar behovet av handledning - Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt

10 Nya specialiteter Specialitetsindelningen Vad är nytt? Arbetsmedicin, Beroendemedicin, Palliativ medicin Skolhälsovård (medicinska insatser i elevhälsan), Vårdhygien, Äldrepsykiatri Fler basspecialiteter Inga grenspecialiteter inom internmedicin eller kirurgi (endast inom ÖNH) Radiologi och klinisk fysiologi Akutsjukvård

11 A-mål lika för alla specialiteter Ny struktur i målbeskrivningarna B-mål gäller många specialiteter, enstaka mål utlyfta för vissa specialiteter C-mål är specialitetsspecifika Vissa specialiteter delar en gemensam kunskapsbas, vilket innebär att de delar ett antal av de specialitetsspecifika målen under C Har ett mål uppnåtts inom en specialitet ska det kunna tillgodoräknas utan omprövning inom en annan specialitet

12 De specialitetsövergripande delmålen Samma/lika mål för alla/nästan alla Enklare för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet Enklare för den som anordnar utbildningsaktiviteter för STläkare från olika specialiteter Stärka vissa kompetenser Lyfta fram vissa kompetenser

13 A-delmålen A1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik A2 Etik, mångfald och jämlikhet A3 Vårdhygien och smittskydd A4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete A5 Medicinsk vetenskap A6 Lagar och andra föreskrifter och hälso- och sjukvårdens organisation

14 B-delmålen B1 Kommunikation med patienter och närstående B2 Sjukdomsförebyggande arbete B3 Läkemedel B4 Försäkringsmedicin B5 Palliativ vård i livets slutskede

15 Specialitetsspecifika mål C-delmålen En specialist behöver både spets och bredd Spetskompetens, Medicinsk utveckling, Akutuppdraget Folksjukdomar

16 Gemensam kunskapsbas - breddkompetens Målet med gemensam kunskapsbas Kunskapsutbyte mellan specialiteter Ökad flexibilitet- enklare att byta specialitet Bättre balans i utbildningen obalans i bas och gren Lättare att rekrytera ST-läkare Underlätta möjlighet att bedriva forskning Internationellt perspektiv många länder har common trunk

17 Gemensam kunskapsbas - breddkompetens Kraven på gemensam kunskapsbas Klara av att gå primärjour Klara att primärt handlägga vanliga tillstånd från angränsande specialiteter inom såväl sluten- som öppenvård

18 Hur ska målen tolkas? A och B-delmålen ska ha samma omfattning inom alla specialiteter Stor utmaning att skapa de gemensamma kunskapsbaserna i praktiken specialitetsföreningarna och verksamheterna måste enas, föreskriften är otydlig

19 Specialiseringen är målstyrd I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. men med vissa ramar Minimitid Vissa utbildningsaktiviteter ska genomföras men vilka av delmålens kompetenskrav som ska uppfyllas genom vilka utbildningsaktiviteter anges inte

20 Delar av ST- tjänstgöringen utomlands En läkare får tillgodoräkna sig upp till fyra års tjänstgöring som läkare i ett annat EES-land än Sverige eller i tredjeland om: 1. tjänstgöringen genomförts under handledning, 2. det finns intyg om tjänstgöringen från en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet, 3. handledare i Sverige bedömer att kompetenskraven i delmålen i målbeskrivningen är uppfyllda 4. tjänstgöringen genomförts med legitimation i tjänstgöringslandet. Obs! Intyget i 2 ska innefatta en beskrivning av tjänstgöringens innehåll och omfattning.

21 Specialistbevis för specialistläkare från tredje land Läkare med bevis om specialistkompetens från tredjeland med minst 3 års specialiseringstjänstgöring och en total tjänstgöringstid inom specialiteten om minst 5 år efter legitimation. Läkaren måste genomföra minst 1 års specialiseringstjänstgöring i Sverige efter att ha fått svensk legitimation. Huvudhandledaren och verksamhetschefen måste bedöma att läkaren uppfyller samtliga kompetenskrav i målbeskrivningen inte de föreskrivna lärandemetoderna. Uppfyller inte läkaren kompetenskraven ska specialiseringstjänstgöringen kompletteras med de föreskrivna utbildningsaktiviteter som anges i delmålen i målbeskrivningen. Tiden (1år) ska vid behov förlängas.

22 Forskar-ST Finansierad dedikerad forskningstid för ST-läkare, finns i någon form på samtliga universitetsorter men även på andra orter Vad tycker SYLF: Forskar-ST bör vara en sammanhållen tjänst annars påverkas pension och andra ersättningar Forskar-ST bör ge specialistlön efter 5 år förlänger ST motsvarande forskningstiden Vad säger ST-föreskriften: Disputerad kan uppnå specialistkompetens efter 4 år och 6 månader om samtliga mål uppnåtts

23 Vad krävs för att uppnå specialistkompetens? Vidareutbildning under minst fem år (heltid) Tjänstgöring under handledning Deltagande i kompletterande utbildning t.ex. kurser Uppfyllda mål och genomförda utbildningsaktiviteter enligt målbeskrivningen Har du blivit anställd som ST-läkare ska arbetsgivaren ge dig förutsättningar att fullgöra din ST, men som ST-läkare måste du driva sin utbildning framåt

24 Tillgodoräknande av kompetens - tid Tjänstgöringstiden i ytterligare specialitet får understiga fem år - Tiden ej reglerad i föreskriften, begränsas av tolkningen ar yrkeserkännande direktivet, socialstyrelsen föreslår max 2,5 år Meriter från forskarutbildning - Max 6 månader, kräver disputation Delar av ST i annat land än Sverige - Max 4 år får tillgodoräknas

25 Övergångsregler Det nya regelverket träder i kraft 1 maj 2015, den tidigare föreskriften upphävs samtidigt Den tidigare föreskriften gäller dock fortfarande för läkare som har fått legitimation i Sverige eller motsvarande bevis om behörighet i annat EES-land före den 1 maj 2015 under förutsättning att läkaren begär att få sin ansökan prövad enligt den tidigare föreskriften och ansökan inkommer till Socialstyrelsen senast den 30 april 2022.

26 Övergångsregler Det är möjligt att fullgöra påbörjad ST enligt SOSFS 2008:17 under en övergångsperiod (7 år) om man erhållit legitimation/behörighetsbevis före 1 maj Det är också möjligt att byta över till den nya. - Ansökan enligt SOSFS 2008:17 ska göras på de intygen - Ansökan enligt SOSFS 2015:8 ska göras på de intygen

27 Vad tycker SYLF? Socialstyrelsens föreskrifter & råd till är till för att följas Öppen extern kvalitetsgranskning Anställningsförhållande Seriös rekryteringsprocess ST ska vara ST på tillsvidareanställning. Specialistlön efter 5 år Utbildning Specialiseringstjänstgöringen ska vara målstyrd Sidoutbildningar ska vara målstyrda och ekonomiskt neutrala för ST-läkaren

28 ST-policy sylf.se Förslag på ST-kontrakt och Sidotjänstgöringskontrakt Socialstyrelsen.se Aktuell föreskrift med allmänna råd och målbeskrivningar frågor & svar Specialitetsföreningarnas tolkning av målbeskrivningarna finns på respektive hemsida