Handledarutbildning. ST-kansliet. Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor, Region Östergötland. Region Östergötland

Transkript

1 Handledarutbildning ST-kansliet Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor,

2 Program Dag 1 Dag Välkommen Kaffe ST-formalia Lunch Kompetensvärdering, Återkoppling Genomgång och träning av modeller och redskap för handledning och återkoppling Move Management

3 Vilka kompetenser behöver en bra specialist i din verksamhet? Pedagogik Ledarskap Kommunikation Vetenskapligt Förhållningssätt Medicinsk kompetens

4 Vad är en bra ST-utbildning? Tjänstgöringens innehåll Utbildningsklimat Individens förutsättningar Strukturfrågor

5 Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsen SOSFS 2008:17 eller 2015:8 Styrande: Regionens riktlinjer för ST ST-broschyren Lokala riktlinjer för ST Rådgivande: Specialitetsföreningarnas rekommendationer

6 Vad regleras? ST:ns ramar och innehåll Utbildningsprogram Handledning Dokumentation Ansvarsfördelning Krav på innehåll och form vid ansökan om specialistbevis

7 ST enligt SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8 5 år heltid (minst) För disputerad 4,5 år (minst) Utbildning enligt målbeskrivningen Nya ansökningsblanketter och intyg Krav på handledning av utbildad handledare även under sidotjänstgöring Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Förbättrings-/ kvalitetsarbete Man kan tillgodoräkna sig max 2,5 år av tjänstgöring från tidigare ST

8 Specialitetsindelning Basspecialiteter Grenspecialiteter - kräver en specifik tidigare ST Tilläggsspecialiteterkräver någon av flera specifika tidigare ST Bas Bas Bas Gren Tillägg

9 SOSFS 2015:8 Målbeskrivningen Delmålsstruktur a) Lika för alla specialiteter b) Lika för många specialiteter c) Specialitetsspecifika delmål Utökat antal gemensamma delmål Tydlig ordning för hur specialister från land utanför EU/ EES kan tillgodoräkna sig tjänstgöring från utbildningslandet

10 Handledarens ansvar Ska enl SoS vara specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning innefattande handledning, pedagogik, kommunikation, etik och bedömningsmetoder

11 Utbildningscurriculum för SThandledare Grundutbildning ST-handledare ST-LIV Studierektorsutbildning +SR-möten ST-introduktion för HL och ST-läkare

12 Handledarens ansvar Ska enl SoS tillsammans med ST-läkaren och ST-studierektorn upprätta ett skriftligt utbildningsprogram och tillsammans med ST-läkaren se över det årligen och vid behov genomföra handledningssamtal med ST-läkaren enligt plan, även under perioder av sidotjänstgöring stödja ST-läkarens kompetensutveckling genom fortlöpande bedömning och återkoppling ansvara för att skriftlig dokumentation av kompetensvärdering finns ansvara för att bedöma om ST-läkaren uppnått målbeskrivningens krav i alla delar inför intyg vid ansökan om specialistbevis

13 Handledarens ansvar Ansvarar tillsammans med ST-läkaren för en fungerande handledningsrelation Bör tjänstgöra på ST-läkarens hemmaklinik och planera in handledningssamtal i schemat Håller sin handledarkompetens uppdaterad och deltar i relevanta fortbildningsaktiviteter

14 Handledningssamtal i praktiken Stort utrymme att utforma det efter önskemål från ST-läkare och handledare Kom överens om vad samtalen ska användas till och gör terminsvis grovplanering Exempel på aktiviteter: Uppdatering av läget Hur går det? och hantera eventuella bekymmer Genomgång och justering av det individuella utbildningsprogrammet Genomgång av målbeskrivningen Vilka områden är starka/ svaga Formulera inlärningsmål inför sidotjänstgöring Rapportera och resonera om slutsatser från genomgångna kurser Genomförande och/ återkoppling efter kompetensvärderingsaktiviteter Samtal om ledarskapssituationer Genomgång av specifik teknik på Clinicum/ annat lärandelab ST-läkaren bör dokumentera helt kort efter varje handledningssamtal. Avsätt sista 5 min av mötet till detta.

15 Bedömning av kompetens Handledare och verksamhetschef SKALL Bedöma kompetensutveckling kontinuerligt Dokumentera skriftligt BÖR Bedömningen görs med kända och överenskomna metoder Om brister i kompetensutvecklingen Ändra utbildningsplanen Förändra verksamhetens utbildning Förtydliga kraven på ST-läkarens insatser och följa upp

16 Vårdgivarens ansvar (RÖ) SKALL Skriftliga rutiner för genomförande av ST Förutsättningar för ST-utbildning (Skall granskas - SPUR) Studierektor Kompetenta handledare Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner BÖR Extern granskning vart 5e år

17 Verksamhetschefens ansvar SKALL Individuellt utbildningsprogram (följs upp, revideras) Utse huvudhandledare Dokumentera bedömningen BÖR Utvecklingssamtal regelbundet

18 Studierektors ansvar SKALL Själv ha specialistkompetens och vara handledarutbildad Samordna utbildningar (externa och interna) BÖR Stöd till Vch, handledare och ST-läkare Utarbeta introduktion, verksamhetslokala rutiner, m.m. Delta i bedömningen

19 ST-läkarens ansvar Tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i den fastställda målbeskrivningen Dokumentera tjänstgöring, kurser och handledarsamtal Följa utbildningsplanen Skicka in ansökan om specialistbevis

20 Målbeskrivning Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Utbildningsaktiviteter Uppföljning kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på Arbetsplatsen kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående kunna samarbeta i nätverk kring patienten kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt kunna planera och genomföra undervisning kunna handleda och instruera medarbetare och studenter Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Handleda under Handledning Undervisa under handledning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare

21 Tjänstgöring Innebär självständigt arbete inte auskultation Enstaka kortare perioder av auskultation kan inkluderas i tjänstgöringstiden på hemmakliniken Intygas av aktuell handledare på tjänstgöringsintyg Intyget kan ha ett eller flera angivna delmål Om del av delmål anges, krävs minst två tjänstgöringsintyg med det delmålet Tjänstgöringstiden måste vara sammanlagt minst 60 månader och alla delmål som kräver tjänstgöring måste finnas med på tjänstgöringsintyg när ansökan om specialistbevis görs

22 Kurser Kompletterar tjänstgöringen i delmålet Se till att gå bra kurser! Enligt SOSFS 2015:8 kan handledaren skriva under kursintyg och kryssa i rutan handledare

23 Kurscurriculum Östergötland Obligatoriska kurser för alla specialiteter Obligatoriska kurser för många specialiteter Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Ingår i "ST-LIV" Delmål b1 Kommunikation med patienter och närstående Ingår i vår kurs Patientkommunikation för STläkare Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet Ingår i vår kurs "Etik för STläkare" Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete Ingår i vår kurs "Patientkommunikation om levnadsvanor -motiverande samtal" Delmål a5 Medicinsk vetenskap Delmål a6 Hälso- och sjukvårdens organisation Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter Ingår i vår kurs Forskningsmetodik för STläkare Ingår i ST-LIV Ingår i vår kurs Juridik för ST-läkare Delmål b3 Läkemedelsbehandling Delmål b4 Försäkringsmedicin Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede Fr o m hösten 2017 erbjuder Läkemedelsbehandling för STläkare Ingår i vår kurs Försäkringsmedicin för STläkare Ingår i vår kurs Palliativ vård i livets slutskede För mer info se ST-kansliets hemsida

24 Teoretiska studier ST-läkaren ska ha avsatt tid för självstudier Rekommenderad tid för teoretiska studier 10% av arbetstiden inkluderande: Självstudier ST-träffar Medicinska läkarmöten Journal clubs Annan internutbildning

25 Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer ST-läkaren har rätt att avsätta upp till 10 veckors arbetstid Arbetet genomförs enligt vetenskapliga principer Disputerad handledare i första hand Handledaren godkänner och skriver under, men ofta är någon annan aktuell handledare för det vetenskapliga arbetet

26 Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Socialstyrelsen skriver på Frågor och svar om ST: Du kan redovisa arbeten som du har skrivit före din ST om verksamhetschefen och handledaren godkänner arbetet. Det är i första hand deras ansvar att bedöma att du uppnår målet Förändringen gäller även ST enligt SOSFS 2008:17 Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är arbete som genomförs i vilket STläkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning I utgångspunkten ska detta inte tolkas som att det skriftliga arbetet ska bort hos flertalet ST-läkare

27 Förbättringsarbete under ST Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten SOSFS 2008:17 Skilt från skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Innebär att man genomför en (serie av) aktivitet/er för att förändra beteende/ behandlingar/ bemötande Tidsomfattning bestäms i samråd med handledare och verksamhetschef Olika uppfattningar nationellt om krav Det räcker inte att skriva ett PM, men ett PM kan vara en del av ett förbättringsarbete

28 Handledningens form och innehåll Handledningen syftar till att stödja, vägleda och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling Handledningen bör ges regelbundet och med största möjliga kontinuitet (riktmärke 2 timmar/månad)

29 Kompetensvärdering

30 Vad är kunskap? Aristoteles: Episteme sakkunskap om faktaförhållanden Techne Sådan kunskap som är kopplad till att utöva konst och hantverk, dvs producera något tex medicin och musik Fronesis Praktisk visdom, omdöme, klokhet

31 Vad är medicinsk kompetens? Kompetens är en vana Metoder för livslångt lärande, reflektion och förbättring av sin praktik Kompetens är en kontextuell företeelse Den beror inte bara på faktakunskap utan påverkas av t ex var man arbetar, kultur, epidemiologi mm Önskad kompetens är olika beroende på var i sin utveckling man befinner sig

32 Kunskapsklassificering i SoS kursmål Faktakunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap (Kunskap om hur man tänker och lär)

33 Blooms reviderade taxonomi

34 Socialstyrelsens termer Term Behärska Bedöma Ha kunskap Ha kännedom Definition Fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker. Skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning. Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område.

35 Bedömning av ST-läkarens kompetens Handledaren och verksamhetschefen ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet Bör ske med på förhand överenskomna metoder Åtgärder bör vidtas om bedömningen visar brister i ST-läkarens kompetensutveckling i form av: Justering av utbildningsprogrammet Tydligare krav på ST-läkaren Uppföljning

36 Bedömningsmetoder

37 Metoder för kompetensvärdering Medsittning / sit-in Mini-CEX DOPS Klinisk ledarskapsförmåga 360 grader Specialistkollegium CBD Hitta sätt att observera allt ni undrar över Skickade remisser Remissvar Journalanteckningar Metodik vid signering av lab-svar Mm, mm Mallar finns på ST-kansliets hemsida, Dokument och länkar

38 Förslag till dokumentation av kompetensutveckling Alla dokument bör förvaras i klinikens G-mapp, en mapp per ST-läkare med åtkomst för ST-läkaren, HL, SR och Vch Årligen för varje ST-läkare 1 specialistkollegium 2 medsittningar (mini-cex/ DOPS /klinisk ledarskapsförmåga/ rondobservation, etc beroende av verksamhetstyp) 2 CBD 360 under ST-LIV och ytterligare en gång under ST Utvärdering av tjänstgöringsavsnitt efter varje sidotjänstgöring Ett Word-/ Exceldokument där korta noteringar görs löpande under ST efter observation av t ex lab-listehantering, remisshantering, föreläsning, etc

39 Potentiella fallgropar Halo-effekt ett enstaka bra eller dåligt resultat kan smitta av sig när flera saker ska bedömas. Social smidighet svårt att ta upp negativa aspekter i en bedömning. Olika uppfattningar om vad som avses med kompetens Vad ska egentligen resultatet jämföras med? När är ett resultat bra eller dåligt?

40 Återkoppling

41 Viktigt om återkoppling En av de viktigaste faktorerna för trivsel på arbetsplatsen Fråga om lov att få ge återkoppling Ta inte på dig att framföra någon annans återkoppling Saklig Specifik Utgå från dina egna observationer

42 Hatties återkopplingsmodell Återkoppling (feed back) syftar till att uppmärksamma förhållandet mellan nuvarande prestation och den önskade Svarar på tre frågor Hur gick det? (Feed back) Vad förväntades jag göra? =ideal/ mål (Feed up) Vad bör jag göra för att nå målet? (Feed forward) (Hattie och Timperley) Feed up Feed back Feed forward

43 I praktiken Börja med en självvärdering Vad gick samtalet/ proceduren ut på? Hur väl genomfördes samtalet/ åtgärden? Konkreta exempel på bra/ mindre bra beteenden Undvik generaliseringar, men beskriv allvarlighetsgrad Vad bör göras för att förbättra prestationen? Vägen framåt

44 Feedback/återkoppling Samla inte på hög Be om en förändring åt gången Syftet med feedback är att ändra på ett beteende, men bibehålla relationen Förklara dina goda avsikter Beskriv beteendet som du noterade Fråga om X känner igen detta? Växla till lyssnande, vägen framåt?

45 45 Feedback/återkoppling

46 Utbildningsprogram och dokumentation

47 Vad ska dokumenteras? Utbildningsprogram Delmålsöversikt Tjänstgöringsprogram Kurser Vetenskapligt arbete Kvalitetsarbete Handledningstid och översiktligt innehåll Bedömningsmetoder Löpande dokumentation Tjänstgöringstid och plats Kurser (på SoS intyg) Bedömningar Handledarsamtal Andra obligatoriska utbildningsmoment Annat, tex vissa mottagningar eller ingrepp

48 Take home message Klinikspecifika utbildningsprogrammet Utbildningsprogram för din adept Plan för hur handledarträffar och dokumentation ska genomföras och sparas