ST-introduktion för handledare och adepter

Transkript

1 ST-introduktion för handledare och adepter Stina Garvin Biträdande övergripande ST-studierektor,

2 Östergötland Östergötland är det 4:e största länet i Sverige, sett till antal invånare Cirka invånare i länet 13 kommuner

3 s uppdrag Ansvar för: Huvuddelen av den hälso- och sjukvård som invånarna i Östergötland behöver Kollektivtrafik i länet Regional utveckling med länsövergripande kultur-, samhällsbyggnads- och näringslivsutvecklingsfrågor

4 Hållbar regional tillväxt F O L K H Ä L S A H Å L L B A R U T V E C K L I N G F Ö R E T A G S K L I M A T I N F R A S T R U K T U R K U L T U R T U R I S M

5 Hälso- och sjukvård 10 produktionsenheter inom olika områden Den specialiserade vården (5 produktionsenheter) är länsövergripande Vård vid tre sjukhus: Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Vårdcentraler och Folktandvården finns lokalt i respektive länsdel 43 vårdcentraler Ett tiotal stöd- och servicefunktioner

6 Regionfullmäktige Regionfullmäktige är s högsta beslutande politiska organ. Väljs av länets invånare vart fjärde år. Beslutar om landstingsskatten, Region Östergötlands budget, samt övergripande mål och riktlinjer för regionens verksamhet. Utser ledamöterna i övriga styrelser och nämnder.

7 Regionfullmäktige Mandatfördelning: Moderaterna (M) 23 Centerpartiet (C) 8 Kristdemokraterna (KD) 8 Liberalerna (L) 6 Socialdemokraterna (S) 31 Miljöpartiet (MP) 4 Vänsterpartiet (V) 8 Sverigedemokraterna (SD) 13 (M) (C ) (KD) (L) (S) (MP) (V) (SD)

8 Regionstyrelsen Regionstyrelsen leder och samordnar regionens verksamheter. Ser till att beslut som fattas av regionfullmäktige verkställs och följs upp, och samordnar också arbetet i andra nämnder. Tar fram underlag till regionfullmäktige. Ansvarar för samarbetet med andra landsting, regioner, universitet och övriga myndigheter.

9 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag är att fånga upp länsinvånarnas behov och önskemål om hälso- och sjukvård och tandvård. Nämnden fördelar de pengar som går till hälsooch sjukvård och beställer s hälso- och sjukvård från både regionägda och externa vårdgivare. Vårdgivarna svarar för att invånarna får tillgång till beslutad vårdverksamhet.

10 s organisation Tjänstemannaorganisation Politisk organisation Utförare av vård Regionfullmäktige Regionstyrelsen Regiondirektör Katastrofmedicinskt centrum LiM US Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Hjärt- och medicincentrum Sinnescentrum Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Ledningsstab ViN Finspångs Lasarett Beställare av vård Hälso-och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsnämden Avtal om uppdrag och ekonomiska medel Diagnostikcentrum NSV NSC NSÖ Primärvårdscentrum NiF Privata utförare

11 Hälso- och sjukvårdens organisation Regiondirektör Lasarettet i Motala Universitetssjukhuset i Linköping Vrinnevisjukhuset i Norrköping Vårddirektör Vårddirektör Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Hjärtcentrum Sinnescentrum Barn- och kvinnocentrum Diagnostikcentrum Länspsykiatriskt centrum Primärvårdscentrum (NiF) Medicincentrum i västra Östergötland Medicincentrum i centrala Östergötland Medicincentrum i östra Östergötland Folktandvården Ledningsstab (KMC, Servicefunktion)

12 Hälsa och vård i världsklass TILLGÄNGLIGHET KVALITET DELAKTIGHET Effektiva och säkra flöden Enkelt och smidigt Rätt vård i rätt tid Säker, kunskapsbaserad vård Personcentrering Hållbart medarbetarskap och ledarskap Professionalitet Utveckling och ständiga förbättringar Rätt från mig Jämlik vård och hälsa Utvecklad e-hälsa Forskning och utbildning Innovation Gott bemötande Trygghet Kompetens Lärande Ett sjukvårdssystem - sidledsansvar Tillit och förtroende, Hållbar ekonomi och miljö

13 4 världar inom hälso- och sjukvården Det allmänna (Community) Styrning, management (Control) Ägare, förvaltning, politiker Chefer, administratörer, tjänstemän Läkekonst (Cure) Vård, omvårdnad (Care) Läkare Sjuksköterskor, Undersköterskor Källa: Glouberman och Mintzberg 2001

14 Tre olika styrlogiker i sjukvården Den politiska/ ägarstyrningen: Styrlogik = Mål- och resultatstyrning Tjänstemannastyrning: Byråkratisk styrlogik = standardisering av processer Professionsstyrning: Professionell styrlogik = medicinsk kompetens

15 2017

16 Magnetmodellen den Östgötska versionen

17 Länets största arbetsgivare 100 olika yrken medarbetare 81% är kvinnor 44 Medelåldern är år medarbetare 81% är kvinnor Medelåldern är 44 år

18 s medarbetare 2018 Sjuksköterskor Undersköterskor/skötare med flera Läkare Socialterapeutiska medarbetare Tandvårdsmedarbetare 584 Administrativa medarbetare Medicintekniska medarbetare 715 Driftservicemedarbetare 59 Undervisnings- och kulturmedarbetare 182 Övriga 30 Totalt Siffrorna visar antal anställda (i heltidsmått) mer än tre månader, december 2018 (avrundningsavvikelser kan förekomma). Socialterapeutisk personal = sjukgymnaster, arbetsterapeuter med flera.

19 s ekonomi 2018 Omsättning ca 15 miljarder kr/år 70% går till Hälso- och Sjukvård Löner Arbetsgivaravgifter Övriga personalkostnader Läkemedelskostnader Driftkostnader Avskrivningar Finansiella kostnader

20 Intäkter 2018 Landstingsskatt och generella statsbidrag Övriga statsbidrag Vårdintäkter Patientintäkter Intäkter tandvård Övriga intäkter Finansiella intäkter

21 Landstingsskatt Landsting Skattesats Region Skåne 10,69 10,70 Landstinget i Sörmland 10, Landstinget i Uppsala län 11,71 Stockholms läns landsting 12,08

22

23

24 Vården i siffror

25

26 Hälso- och sjukvårdens tre uppdrag Produktion av hälsooch sjukvård Forskning och utveckling Utbildning

27 Vilka kompetenser behöver specialisten på din klinik/ vårdcentral? Pedagogik Ledarskap Kommunikation Vetenskapligt Förhållningssätt Medicinsk kompetens

28 Vad är en bra ST-utbildning? Tjänstgöringens innehåll Utbildningsklimat Individens förutsättningar Strukturfrågor

29 Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsen SOSFS 2008:17 eller 2015:8 Styrande: Regionens riktlinjer för ST ST-broschyren Lokala riktlinjer för ST Rådgivande: Specialitetsföreningarnas rekommendationer

30 Vad regleras? ST:ns ramar och innehåll Utbildningsprogram Handledning Dokumentation Ansvarsfördelning Krav på innehåll och form vid ansökan om specialistbevis

31 ST enligt SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8 5 år heltid (minst) För disputerad 4,5 år (minst) Utbildning enligt målbeskrivningen Nya ansökningsblanketter och intyg Krav på handledning av utbildad handledare även under sidotjänstgöring Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Förbättrings-/ kvalitetsarbete Man kan tillgodoräkna sig max 2,5 år av tjänstgöring från tidigare ST

32 Handledarens ansvar Ska enl SoS vara specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning innefattande handledning, pedagogik, kommunikation, etik och bedömningsmetoder

33 Utbildningscurriculum för SThandledare Grundutbildning ST-handledare ST-LIV Studierektorsutbildning +SR-möten ST-introduktion för HL och ST-läkare

34 Handledarens ansvar Ska enl SoS tillsammans med ST-läkaren och ST-studierektorn upprätta ett skriftligt utbildningsprogram och tillsammans med ST-läkaren se över det årligen och vid behov genomföra handledningssamtal med ST-läkaren enligt plan, även under perioder av sidotjänstgöring stödja ST-läkarens kompetensutveckling genom fortlöpande bedömning och återkoppling ansvara för att skriftlig dokumentation av kompetensvärdering finns ansvara för att bedöma om ST-läkaren uppnått målbeskrivningens krav i alla delar inför intyg vid ansökan om specialistbevis

35 Handledarens ansvar Ansvarar tillsammans med ST-läkaren för en fungerande handledningsrelation Bör tjänstgöra på ST-läkarens hemmaklinik och planera in handledningssamtal i schemat Håller sin handledarkompetens uppdaterad och deltar i relevanta fortbildningsaktiviteter

36 Handledningssamtal i praktiken Stort utrymme att utforma det efter önskemål från ST-läkare och handledare Kom överens om vad samtalen ska användas till och gör terminsvis grovplanering Exempel på aktiviteter: Uppdatering av läget Hur går det? och hantera eventuella bekymmer Genomgång och justering av det individuella utbildningsprogrammet Genomgång av målbeskrivningen Vilka områden är starka/ svaga Formulera inlärningsmål inför sidotjänstgöring Rapportera och resonera om slutsatser från genomgångna kurser Genomförande och/ återkoppling efter kompetensvärderingsaktiviteter Samtal om ledarskapssituationer Genomgång av specifik teknik på Clinicum ST-läkaren bör dokumentera helt kort efter varje handledningssamtal. Avsätt sista 5 min av mötet till detta.

37 Bedömning av kompetens Handledare och verksamhetschef SKALL Bedöma kompetensutveckling kontinuerligt Dokumentera skriftligt BÖR Bedömningen görs med kända och överenskomna metoder Om brister i kompetensutvecklingen Ändra utbildningsplanen Förändra verksamhetens utbildning Förtydliga kraven på ST-läkarens insatser

38 Vårdgivarens ansvar (RÖ) SKALL Skriftiga rutiner för genomförande av ST Förutsättningar för ST-utbildning (Skall granskas - SPUR) Studierektor Kompetenta handledare Medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner BÖR Extern granskning vart 5e år

39 Verksamhetschefens ansvar SKALL Individuellt utbildningsprogram (följs upp, revideras) Utse huvudhandledare Dokumentera bedömningen BÖR Utvecklingssamtal regelbundet

40 Studierektors ansvar SKALL Själv ha specialistkompetens och vara handledarutbildad Samordna utbildningar (externa och interna) BÖR Stöd till Vch, handledare och ST-läkare Utarbeta introduktion Delta i bedömningen

41 ST-läkarens ansvar Tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som anges i den fastställda målbeskrivningen Dokumentera tjänstgöring, kurser och handledarsamtal Följa utbildningsplanen Skicka in ansökan om specialistbevis

42 SOSFS 2015:8 Målbeskrivningen Delmålsstruktur a) Lika för alla specialiteter b) Lika för många specialiteter c) Specialitetsspecifika delmål Utökat antal gemensamma delmål

43 Målbeskrivning Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Utbildningsaktiviteter Uppföljning kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på Arbetsplatsen kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående kunna samarbeta i nätverk kring patienten kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt kunna planera och genomföra undervisning kunna handleda och instruera medarbetare och studenter Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser Allmänna råd Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Handleda under Handledning Undervisa under handledning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare

44 Tjänstgöring Innebär självständigt arbete inte auskultation Enstaka kortare perioder av auskultation kan inkluderas i tjänstgöringstiden på hemmakliniken Intygas av aktuell handledare på tjänstgöringsintyg Intyget kan ha ett eller flera angivna delmål Om del av delmål anges, krävs minst två tjänstgöringsintyg med det delmålet Tjänstgöringstiden måste vara sammanlagt minst 60 månader och alla delmål som kräver tjänstgöring måste finnas med på tjänstgöringsintyg när ansökan om specialistbevis görs

45 Kurser Kompletterar tjänstgöringen i delmålet Se till att gå bra kurser! Enligt SOSFS 2015:8 kan handledaren skriva under kursintyg och kryssa i rutan handledare

46 Kurscurriculum Östergötland Obligatoriska kurser för alla specialiteter Obligatoriska kurser för många specialiteter Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Ingår i "ST-LIV" Delmål b1 Kommunikation med patienter och närstående Ingår i vår kurs Patientkommunikation för STläkare Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet Ingår i vår kurs "Etik för ST-läkare" Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete Ingår i vår kurs "Patientkommunikation om levnadsvanor -motiverande samtal" Delmål a5 Medicinsk vetenskap Ingår i vår kurs Forskningsmetodik för STläkare Delmål b3 Läkemedelsbehandling Ingår i vår kurs Läkemedelsbehandling för STläkare Delmål a6 Hälso- och sjukvårdens organisation Ingår i ST-LIV Delmål b4 Försäkringsmedicin Ingår i vår kurs Försäkringsmedicin för STläkare Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter Ingår i vår kurs Juridik för ST-läkare Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede Ingår i vår kurs Palliativ vård i livets slutskede För mer info se ST-kansliets hemsida

47 Teoretiska studier ST-läkaren ska ha avsatt tid för självstudier Rekommenderad tid för teoretiska studier 10% av arbetstiden inkluderande: Självstudier ST-träffar Medicinska läkarmöten Journal clubs Annan internutbildning

48 Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer ST-läkaren har rätt att avsätta upp till 10 veckors arbetstid Arbetet genomförs enligt vetenskapliga principer Disputerad handledare i första hand Handledaren godkänner och skriver under, men ofta är någon annan aktuell handledare för det vetenskapliga arbetet

49 Skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Socialstyrelsen skriver på Frågor och svar om ST: Du kan redovisa arbeten som du har skrivit före din ST om verksamhetschefen och handledaren godkänner arbetet. Det är i första hand deras ansvar att bedöma att du uppnår målet Förändringen gäller även ST enligt SOSFS 2008:17 Socialstyrelsen ger ingen tilläggsinformation om grunderna för bedömningen. Definitionen är arbete som genomförs i vilket STläkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning I utgångspunkten ska detta inte tolkas som att det skriftliga arbetet ska bort hos flertalet ST-läkare

50 Förbättringsarbete under ST Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten SOSFS 2008:17 Skilt från skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Innebär att man genomför en (serie av) aktivitet/er för att förändra beteende/ behandlingar/ bemötande Tidsomfattning bestäms i samråd med handledare och verksamhetschef Olika uppfattningar nationellt om krav Det räcker inte att skriva ett PM, men ett PM kan vara en del av ett förbättringsarbete

51 Handledningens form och innehåll Handledningen syftar till att stödja, vägleda och bedöma ST-läkarens kompetensutveckling Handledningen bör ges regelbundet och med största möjliga kontinuitet (riktmärke 2 timmar/månad)

52 Vad ska dokumenteras? Utbildningsprogram Delmålsöversikt Tjänstgöringsprogram Kurser Vetenskapligt arbete Kvalitetsarbete Handledningstid och översiktligt innehåll Bedömningsmetoder Löpande dokumentation Tjänstgöringstid och plats Kurser (på SoS intyg) Bedömningar Handledarsamtal Andra obligatoriska utbildningsmoment Annat, tex vissa mottagningar eller ingrepp

53 Kompetensvärdering

54 Vad är kunskap? Aristoteles: Episteme sakkunskap om faktaförhållanden Techne Sådan kunskap som är kopplad till att utöva konst och hantverk, dvs producera något. Även medicin och musik räknades hit Fronesis Praktisk visdom, omdöme, klokhet

55 Vad är medicinsk kompetens? Kompetens är en vana Metoder för livslångt lärande, reflektion och förbättring av sin praktik Kompetens är en kontextuell företeelse Den beror inte bara på faktakunskap utan påverkas av t ex var man arbetar, kultur, epidemiologi mm Önskad kompetens är olika beroende på var i sin utveckling man befinner sig

56 Kunskapsklassificering i SoS kursmål Faktakunskap Begreppskunskap Procedurkunskap Metakognitiv kunskap (Kunskap om hur man tänker och lär)

57 Blooms reviderade taxonomi

58 Socialstyrelsens termer Term Behärska Bedöma Ha kunskap Ha kännedom Definition Fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker. Skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning. Genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område. genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område.

59 Bedömningsmetoder

60 Bedömning av ST-läkarens kompetens Handledaren och verksamhetschefen ska bedöma ST-läkarens kompetensutveckling kontinuerligt med utgångspunkt i målbeskrivningen för specialiteten och det individuella utbildningsprogrammet Bör ske med på förhand överenskomna metoder Åtgärder bör vidtas om bedömningen visar brister i ST-läkarens kompetensutveckling i form av: Justering av utbildningsprogrammet Tydligare krav på ST-läkaren Uppföljning

61 Frågor till grupparbete: Kompetensvärderingsmetoder Hur går det till? Vad lämpar den sig för? Finns det potentiella fallgropar?

62 Metoder för kompetensvärdering Medsittning / sit-in Mini-CEX DOPS Klinisk ledarskapsförmåga 360 grader Specialistkollegium CBD Hitta sätt att observera allt ni undrar över Skickade remisser Remissvar Journalanteckningar Metodik vid signering av lab-svar Mm, mm Mallar finns på ST-kansliets hemsida, Dokument och länkar

63 Förslag till dokumentation av kompetensutveckling Alla dokument bör förvaras i klinikens G-mapp, en mapp per ST-läkare med åtkomst för ST-läkaren, HL, SR och Vch Årligen för varje ST-läkare 1 specialistkollegium 2 medsittningar (mini-cex/ DOPS /klinisk ledarskapsförmåga/ rondobservation, etc beroende av verksamhetstyp) 2 CBD 360 under ST-LIV och ytterligare en gång under ST Utvärdering av tjänstgöringsavsnitt efter varje sidotjänstgöring Ett Word-/ Exceldokument där korta noteringar görs löpande under ST efter observation av t ex lab-listehantering, remisshantering, föreläsning, etc

64 Potentiella fallgropar Halo-effekt ett enstaka bra eller dåligt resultat kan smitta av sig när flera saker ska bedömas. Social smidighet svårt att ta upp negativa aspekter i en bedömning. Olika uppfattningar om vad som avses med kompetens Vad ska egentligen resultatet jämföras med? När är ett resultat bra eller dåligt?

65 Återkoppling

66 Viktigt om återkoppling En av de viktigaste faktorerna för trivsel på arbetsplatsen Goda intentioner: förbättringskultur Ta inte på dig att framföra någon annans återkoppling Saklig Specifik Utgå från dina egna observationer

67 Hatties återkopplingsmodell Återkoppling (feedback) syftar till att uppmärksamma förhållandet mellan nuvarande prestation och den önskade Svarar på tre frågor Vad förväntades jag göra? =ideal/ mål (Feed-up) Hur gick det? (Feedback) Vad bör jag göra för att nå målet? (Feed-forward) Feed-up (Hattie och Timperley) Feedback Feed-forward

68

69 Helpful feedback is: A supportive conversation that clarifies the trainee s awareness of their developing competencies, enhances their self-efficacy for making progess, challenges them to set objectives for improvement, and facilitates their development of strategies to enable that improvement to occur.

70 I praktiken Börja med en självvärdering Vad gick samtalet/ proceduren ut på? Hur väl genomfördes samtalet/ åtgärden? Konkreta exempel på bra/ mindre bra beteenden Undvik generaliseringar, men beskriv allvarlighetsgrad Vad bör göras för att förbättra prestationen? Vägen framåt