Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.
|
|
- Jonas Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äldrepsykiatri
2 Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrift och allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialisingstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrift och allmänna råd om de kunskap, färdighet och förhållningssätt som ska gälla för specialistkompetens (Läkarnas specialisingstjänstgöring Målbeskrivningar). I målbeskrivningarna anges de kunskap, färdighet och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla und specialisingstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning. I målbeskrivningarna finns specialitetsövgripande delmål (a och b) och specialitetsspecifika delmål (c). Delmålen a är i princip lika utformade för alla specialitet. Vad gäll rättsmedicin är de dock delvis annorlunda utformade. Delmålen b gäll inte för de bild- och funktionsmedicinska och laboratoriemedicinska specialitetna. De gäll inte hell för klinisk genetik, klinisk neurofysiologi, nuklearmedicin, socialmedicin och vårdhygien. Delmålet b5 gäll inte för arbets- och miljömedicin, arbetsmedicin och skolhälsovård (medicinska insats i elevhälsan). Delmålen c är specifika för respektive specialitet. I delmålen c används behärska för att uttrycka det mest omfattande kompetenskravet. Med behärska avses här att läkaren uppvisar de kunskap, färdighet och förhållningssätt som krävs för att fullständigt och självständigt kunna utföra de arbetsuppgift som förekomm inom det område som delmålet avs. Det kan t.ex. vara att läkaren fullständigt och självständigt kan bedöma, utreda, diagnostisa, behandla och följa upp en patient och använda de teknik som är relevanta för området. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktivitet ska styrkas genom intyg. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
3 Följande utbildningsaktivitet ska ingå i specialisingstjänstgöringen när de anges i målbeskrivningen: klinisk tjänstgöring und handledning ST-läkarens yrkesutövning und eget ansvar och med stöd av auskultation (endast när intyg krävs) att direkt studa en medarbetares yrkesutövning i utbildningssyfte kurs strukturad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål kvalitets- och utvecklingsarbete arbete som ST-läkaren genomför och som är en del i hälso- och sjukvårdens systematiska kvalitetsarbete självständigt skriftligt arbete studie som genomförs und handledning i vilken ST-läkaren självständigt behandlar ett medicinskt vetenskapligt problem
4 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktärisas av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska ell kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäll såväl kognitiva nedsättningar vid demens och konfusion ell vid andra psykiska ell somatiska sjukdomar som affektiva sjukdomar, ångest, konfusion, psykos, kris, boendesjukdomar och psonlighetsstörningar m.m. Inom äldrepsykiatrin krävs större somatisk kompetens än inom allmänpsykiatrin eftsom psykiska och somatiska sjukdomstillstånd ofta förekomm samtidigt och intagar med varandra. Eftsom dessa tillstånd oftast innebär att patientna får nedsatt autonomi ställs höga krav på förmåga att göra etiska övväganden samt på juridiska kunskap. Behovet av äldrepsykiatrisk vård uppkomm framför allt när det biologiska åldrandet accelar och sjuklighet och kognitiva svårighet gör sig gällande. Äldrepsykiatrisk kompetens kan också behövas när yngre pson drabbas av kognitiva sjukdomar ell multisjuklighet. Kompetensområdet kännetecknas av ett tvärprofessionellt förhållningssätt där det krävs samordning av insats mellan olika vårdform och huvudmän. Detta förutsätt kännedom om hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt samt samarbete utanför den direkta hälso- och sjukvården. Äldrepsykiatri är en tilläggsspecialitet.
5 Kompetenskrav Delmål a och b Delmål a1 Medarbetarskap och ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska - kunna bidra till det kontinuliga lärandet på arbetsplatsen - kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam - kunna ta ett ansvar för utvecklingen av samarbetet mellan medarbetare ur olika yrkesgrupp - kunna samvka i individanpassade vårdprocess - kunna samvka med aktör utanför hälso- och sjukvården, t ex socialnämnd, vksamhet inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp
6 Delmål a2 Pedagogik - kunna presenta och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt, och med hjälp av olika kommunikationsteknik - kunna plana och genomföra undvisning und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs - kunna handleda och instrua medarbetare och student Undvisning und handledning Handledning und handledning Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Etik - uppvisa kunskap om medicinsketiska princip - kunna identifia och hanta värdekonflikt i det dagliga arbetet - uppvisa ett medicinsk-etiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp
7 Delmål a4 Mångfald och jämlikhet - kunna bemöta människor med förståelse och respekt oboende av kön, könsövskridande identitet ell uttryck, etnisk tillhörighet, religion ell annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och åld - uppvisa medvetenhet om egna norm, värdingar och pspektiv i möten med patient och närstående und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i seminarium Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a5 Vårdhygien och smittskydd - kunna genomföra arbetsuppgiftna på ett sådant sätt att vård-relatade infektion och smittspridning förebyggs und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana
8 Delmål a6 Systematiskt kvalitets- och patientsäkhetsarbete - kunna kritiskt granska den egna vksamheten och föreslå och initia förbättrande åtgärd, process och rutin för patientnytta und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Kvalitets- och utvecklingsarbete und handledning Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål a7 Medicinsk vetenskap - uppvisa kunskap om medicinskt vetenskapliga metod och etiska princip - kunna kritiskt granska och värda medicinsk vetenskaplig information - uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutin och arbetssätt i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Självständigt skriftligt arbete Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst
9 Delmål a8 Hälso- och sjukvårdens organisation - uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och administration - uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens ekonomiska styrsystem samt das betydelse för prioritingar och avvägningar i det dagliga arbetet und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Delmål a9 Lagar och andra föreskrift - uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrift som gäll för hälso- och sjukvården och dess psonal - kunna tillämpa lagar och andra föreskrift som gäll för den egna specialiteten und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
10 Delmål b1 Kommunikation med patient och närstående - kunna anpassa sättet att kommunica utifrån patients och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga - kunna ge patient och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet - kunna stärka patientens förmåga att hanta en förändrad livssituation till följd av sjukdom ell funktionsnedsättning - kunna samråda med patient och närstående om patientens egenvård und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i inom- ell mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning
11 Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete - kunna ge patient råd om levnadsvanor i syfte att - förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en ell fla levnadsvanor - förbättra prognosen hos patient med sjukdom som grundar sig i en ell fla levnadsvanor und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål b3 Läkemedel - kunna anpassa läkemedels-behandlingen eft patientens åld, kön, njur- och levfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicining - kunna bedöma risk för intaktion och bivkningar vid läkemedelsbehandling - kunna samvka med andra aktör i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling - kunna kritiskt granska och värda information om läkemedel - uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekt av läkemedelsbehandling und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
12 Delmål b4 Försäkringsmedicin - kunna tillämpa sjukskrivning som en del av behandlingen av den enskilda patienten - kunna samvka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktör inom och utanför hälso- och sjukvården Utbildningsaktivit et und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede - kunna identifia behov av palliativ vård i livets slutskede hos den enskilda patienten - kunna genomföra brytpunktssamtal med patient och närstående samt initia palliativ vård i livets slutskede - kunna tillämpa grundläggande princip för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov Utbildningsaktivit et und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Medsittning Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst
13 Delmål c Den specialistkomptenta läkaren ska ha kunskap om gontologi, åldrandets effekt på farmakokinetik och farmakodynamik, diffentialdiagnostik mellan intnmedicinska och neurologiska sjukdomar respektive psykiska sjukdomar, och de teoretiska grundna för olika psykologiska behandlingsmetod, i synnhet om behandlingsmetod som är lämpliga för äldre. Vidare ska den specialistkomptenta läkaren behärska handläggningen av alla vanliga psykiska sjukdomar hos äldre inklusive demenssjukdomar, samt övriga psykiska sjukdomar, elektrokonvulsiv behandling och psykofarmakologisk behandling, och samarbetet med kommunens äldreomsorg samt andra vårdgivare, och ha kunskap om resurs utanför den direkta hälso- och sjukvården för äldre psykiskt sjuka. kunna handlägga tillstånd som g centrala bröstsmärtor ell andnöd, särskilt kroniska besvär som är förknippade med starkt psykiskt lidande, alkohol- och läkemedelsboende hos äldre, samt ha kunskap om andra typ av substansboende, och psykiska symtom, samt lindra andra symtom hos palliativa patient. även kunna initialt handlägga övriga vanliga somatiska sjukdomar i åldrandet. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren kunna bedöma lämpligheten av psykologisk behandlingsmetod för äldre patient, samt kunna handlägga äldre patient med psykologisk behandlingsmetod, känna till förutsättningar för vård inom angränsande specialitet och andra vårdform, samt kunna arbeta konsultativt, ha god förmåga att kommunica med pson med olika typ av kommunikationssvårighet, och ha en helhetssyn på den äldre människans behov. Eftsom äldrepsykiatriska patient i stor utsträckning har nedsatt autonomi ska den specialistkompetenta läkaren ha en mycket god förmåga att göra etiska övväganden. Den specialistkompetenta läkaren ska även kunna tillämpa lagar och andra föreskrift som gäll för myndighetsutövning inom kompetensområdet, samt sådana som gäll för vård och behandling av äldre, inklusive bedömning av testamentshabilitet och rättshandlingsförmåga.
14 Delmål c1 - ha kunskap inom gontologi för att kunna bedöma den åldrade människans kroppsliga och psykiska funktion, förändrade symtom och förändrade förutsättningar för prevention, diagnostik, behandling och rehabiliting - ha förmåga att med helhetssyn se den äldre människans behov utifrån funktionsnivå, samlad sjukdomsbörda, social situation och nätvk - känna till förutsättningarna för vård inom angränsande specialitet, andra vårdform, särskilda boenden, hemmet etc. - kunna handlägga sjukdomstillstånd hos äldre inom olika vårdform t.ex. som konsultläkare på andra klinik, i särskilda boenden, hemsjukvård m.m. und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c2 - behärska handläggningen av kognitiva nedsättningar vid demenssjukdom samt vid alkoholmissbruk, affektiva sjukdomar, psykossjukdomar, nedsatt allmäntillstånd och andra tillstånd som allvarligt påvkar kognitionen und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi
15 Delmål c3 behärska handläggning av andra vanliga och viktiga psykiska sjukdomar (som affektiva sjukdomar, psykossjukdomar, ångest, psonlighetsstörningar, krisreaktion m.m.) hos äldre i akut och kroniskt skede, även med hänsyn till nedsatt organfunktion, multisjuklighet och individuella behandlingsvinst und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c4 - kunna handlägga övriga psykiska sjukdomar hos äldre, (inklusive multisjuka patient) inklusive diffentialdiagnostik mellan somatiska och psykiska sjukdomar und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Teoretiska studi Delmål c5 - kunna handlägga tillstånd som g centrala bröstsmärtor ell andnöd, särskilt kroniska besvär i relation till psykiatrisk samsjuklighet - kunna initialt handlägga övriga, vanliga somatiska sjukdomar hos äldre und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
16 Teoretiska studi
17 Delmål c6 - kunna handlägga alkoholboende och läkemedelsboende hos äldre, samt ha kunskap om andra typ av substansboende und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c7 - kunna handlägga psykiska symtom och lindra andra symtom hos palliativa patient und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c8 - ha kunskap om de teoretiska grundna för psykologiska behandlingsmetod som är lämpliga för äldre - kunna bedöma eventuell lämplig psykologisk metod för behandling av äldre - kunna handlägga äldre patient med psykologisk behandlingsmetod und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs
18
19 Delmål c9 - behärska ECTbehandling (elektrokonvulsiv behandling) - behärska psykofarmakologisk behandling hos äldre, även multisjuka med polyfarmaci - ha kunskap om åldrandets effekt på farmakokinetik och farmakodynamik vid läkemedelsbehandling und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Deltagande i större yrkesrelatad sammankomst Teoretiska studi Delmål c10 - behärska tillämpning av lagar och andra föreskrift som gäll för myndighetsutövning inom kompetensområdet, samt tillämpning av lagar och andra föreskrift som gäll för vård och behandling av äldre - ha kunskap om övriga lagar och andra föreskrift som är relevanta för äldrepsykiatrin samt ha kunskap om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgift - kunna handlägga bedömning av testamentshabilitet och rättshandlingsförmåga hos äldre und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Deltagande i en ell fla kurs Teoretiska studi
20 Delmål c11 - behärska samvkan med kommunens äldreomsorg och andra vårdgivare - ha kunskap om medicinska och sociala resurs utanför sjukvården som är viktiga för målgruppen, t.ex. kommunal och privat äldreomsorg, politisk organisation och samhällsplaning, övförmyndarnämndens arbete, polisens vksamhet, frivilligorganisation, religiösa samfund, begravningsvksamhet, familjättsjuridik, invandrarföreningar och apotek Auskultation und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana Teoretiska studi Delmål c12 - kunna kommunica både med patient och närstående som själva kan uttrycka sina behov och med patient och närstående med betydande kommunikativa svårighet såsom vid nedsättningar av allmäntillstånd, syn, hörsel, ell afasi - kunna använda hjälpmedel för altnativ och komplettande kommunikation - kunna använda tolk för patient med kognitiva nedsättningar - kunna tala med en röst som är lätt att lyssna till och med ett uttal som är lätt att förstå und handledning vid en ell fla enhet som bedriv sådan vksamhet ell handlägg sådana
21 Utbildningsstruktur Specialist i giatrik ell psykiatri kan ha mycket olika kunskap och farenhet boende på när och var de har specialistutbildat sig. Det bor bland annat på att innehållet i specialitetna psykiatri och giatrik skilj sig väsentligt i olika delar av landet, i synnhet beträffande ansvaret för demenssjukdomarna. För både ST-läkare med specialiteten psykiatri som bas och ST-läkare med specialiteten giatrik som bas Handläggning av kognitiva nedsättningar på grund av demens ell andra orsak är en av de viktigaste uppgiftna för en specialist i äldrepsykiatri. En betydande del av utbildningen i äldrepsykiatri bör därför ske på högspecialisad klinik för kognitiva sjukdomar. Denna kan höra hemma inom antingen psykiatri ell giatrik. Såväl läkare med bakgrund i psykiatri som giatrik torde dessutom behöva kompletta sina kunskap om boendesjukdomar hos äldre. Kompetens inom samvkan med kommunens äldreomsorg och andra vårdgivare samt kunskap om viktiga medicinska och sociala resurs utanför hälso- och sjukvården inhämtar ST-läkaren kontinuligt i det dagliga arbetet. Denna kompetens bör dock fördjupas genom auskultation på heltid und 2 3 veckor, där egna patient inte är inblandade. En del av auskultationen bör ST-läkaren göra inom en kommunal vksamhet, till exempel hos socialnämnd, äldrenämnd, övförmyndare, biståndshandläggare ell politik. Auskultation bör också ske hos till exempel Polisen, frivilligorganisation, religiösa samfund, begravningsvksamhet, familjättsjuridik, invandrarföreningar, apotek ell i privat äldreomsorg. Det kan också vara lämpligt att ST-läkaren får röst- och uttalsträning hos exempelvis en logoped ell logonom. För ST-läkare med specialiteten giatrik som bas Specialist i giatrik bör tjänstgöra vid en högspecialisad äldrepsykiatrisk enhet. En del av utbildningen kan genomföras inom allmänpsykiatrisk vksamhet. Det handlar om att lära sig det psykiatriska sjukdomspanoramat och ECT-behandling samt att kompletta kunskapen i psykofarmakologi och lära sig de lagar och andra föreskrift som är viktiga för psykiatrin, framför allt myndighetsutövningen. I specialisingstjänstgöringen i giatrik ingår inte psykotapiutbildning. Därför bör ST-läkaren läsa en kurs i psykologiska behandlingsmetod. Denna kurs bör fokusa på metod som är lämpliga för äldre. För ST-läkare med specialiteten psykiatri som bas Specialist i psykiatri bör kompletta sina somatiska kunskap till en nivå så att de kan arbeta som avdelningsläkare på en giatrisk avdelning. En längre tjänstgöring på en allmängiatrisk avdelning bör därför ingå i utbildningen. I samband med denna tjänstgöring bör ST-läkaren också fördjupa sina kunskap i gontologi. ST-läkare med specialistkompetens i psykiatri har i allmänhet, med undantag för kognitiva sjukdomar, hög kompetens beträffande psykiska sjukdomar, men behöv fördjupa kunskapna om dessa sjukdomar ur ett äldrepspektiv, helst vid en högspecialisad enhet. Utbildningen bör även innehålla en tids tjänstgöring på särskilt boende och vid en enhet för palliativ vård och träning i att arbeta konsultativt.
22 Den som är specialist i psykiatri behöv sannolikt kompletta sina farmakologiska kunskap, med fokus på äldre och polyfarmaci. Specialisten i psykiatri har farenhet av myndighetsutövning inom ramen för LPT, men kan behöva kompletta kunskapna i andra delar av juridiken, till exempel rättshandlingsförmåga, testamentshabilitet, god man och förvaltare m.m.
Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva
Läs merDelmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.
Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läs merPsykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
920 Kompetensbeskrivning Specialiteten psykiatri karaktäriseras av utredning, bedömning, diagnostik, behandling och uppföljning samt omvårdnad och rehabilitering vid psykiska sjukdomar hos vuxna, där svårighetsgraden
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Läs merRättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
939 Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri karaktäriseras av att den baseras på det psykiatriska ämnesområdet och regelverket för lagöverträdare som lider av en psykisk störning. Rättspsykiatrins
Läs merInledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att
Läs merHematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,
Läs merFigur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter
Läs merKlinisk immunologi och transfusionsmedicin
Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen
Läs merVårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter
Läs merInnehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7
Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merMed kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg
Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn
Läs merDelmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar
Läs merIndividuell planering av tjänstgöring
Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring
Läs merLäkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen
Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen Alla specialiteter SOSFS 2008:17 Ledarskapskompetens Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Hälso- och sjukvårdens organisation, lagar
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merKlinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merRekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen
Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri
Läs merNya bestämmelser om läkarnas ST
Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2016-03-30 Agenda De nya bestämmelserna ansvarsfördelningen i ST Målbeskrivningarna Utbildningsstöd Frågestund Tidsplan De nya
Läs merNeurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKlinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merInvärtesmedicinska specialiteter
Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk
Läs merÖgonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ögonsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merEnskilda basspecialiteter
Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Föreskrifter och allmänna råd Läkarnas specialiseringstjänstgöring Målbeskrivningar 2015 UTDRAG ARBETSMEDICIN Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merSvenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska
Läs merRehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merDelmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg
Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.
Läs merRättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merSmärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merOnkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merNytt i nynya ST (2015:8)
Nytt i nynya ST (2015:8) michael.andresen@regionorebrolan.se elina.sarasalo@sll.se Övergångsregler Man kan välja den gamla nya ST om man har fått legitimation före den 1 maj 2015 lämnar in ansökan före
Läs merMålbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet
Läs merHematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Hematologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merSocialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merMedicinska njursjukdomar
Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merKirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merInfektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs mer- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål
- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål Ragnhild Mogren 2014-04-01 Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter
Läs merST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015
ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det
Läs merUTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer
Läs merTjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock
1 (3) Datum 2017-09-20 Koncernkontoret Handläggare: Daniel Carlzon Telefon: 076-119 44 52 E-post: daniel.carlzon@vgregion.se Till Koncernledning hälso- och sjukvård Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merKlinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merGynekologisk onkologi
Gynekologisk onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merMålbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version
Målbeskrivningen i Rättspsykiatri, Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer version 2012-08-20 Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska genomförandet
Läs merEndokrinologi och diabetologi
Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merNya bestämmelser om läkarnas ST
Nya bestämmelser om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen 2015-02-13 Agenda De nya bestämmelserna om läkarnas ST Målbeskrivningar Kort om utbildningsstöd Gemensam kunskapsbas Studierektorns
Läs merAnestesi och intensivvård
Anestesi och intensivvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merUTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merTilläggsspecialiteter
Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET
EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla
Läs merNya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18
Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav
Läs merObstetrik och gynekologi
Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merThoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Thoraxkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merBild- och funktionsmedicin. Slutversion1
Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
Läs merAllergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merReumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merNya ST. målbeskrivningen från SPF mm
Nya ST målbeskrivningen från SPF mm Michael Andresen Studierektor 019-6025623 michael.andresen@orebroll.se Nya ST 21 delmål Medicinsk kompetens: (12 delmål) Kommunikativ kompetens (3 delmål) Ledarskapskompetens
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- och ungdomskirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merHandkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Handkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring
Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare
Läs merNuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Nuklearmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merOrtopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ortopedi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merNeonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neonatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merDen specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i
BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
Läs merÖron-, näs- och halssjukdomar
Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBarnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Läs merKlinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk patologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merRättsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKlinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk fysiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor
Läs merLungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Lungsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande
Läs merSpecialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.
Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs mer