Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Transkript

1 Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson

2 Deltagare Ett stort antal personer/funktioner från olika myndigheter och organisationer har på olika sätt och med varierande engagemang och insatser bidragit till att denna rekommendation nu kan presenteras och föras ut för tillämpning enligt lokala förutsättningar och ambitioner. Personkretsen kommer från olika landsting som Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Östergötlands läns landsting, Landstingen i Sörmland respektive Kronoberg och Uppsala, Socialstyrelsen, Läkarförbundet, Svenska Läkaresällskapet samt Försäkringskassan. Samt dessutom diskuterad med landstingens kontaktpersoner sjukförsäkring. En mer fullständig förteckning över de personer som på olika sätt varit engagerad framgår av den pm ( ) som finns och som sammanfattar vägledningen.

3 Försäkringsmedicin i läkares utbildning fram till specialistkompetens 1. Vägledning med lärandemål för grundutbildningen (GU) 2. Vägledning med lärandemål för AT 3. Vägledning med lärandemål för ST Basen är tidigare lärandemålen (GU + AT) Basen är också ST målbeskrivningar (enligt SOSFS 2008:17 kap 2) Progression ska uppvisas

4 Arbetsgång (1) Utarbeta en (eller flera) vägledningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) på motsvarande nivå som tidigare genomförts för grundutbildning och allmäntjänstgöring (AT) Ett första samråd genomfördes 11 februari med SLL, Region Skåne och Västra Götalandsregionen, nytt samråd maj Första underlag Reviderat underlag Konkretiserat arbetsunderlag med ett andra samråd med reviderat underlag Remissrunda under december 2011 januari 2012

5 Arbetsgång (2) En övergripande vägledning för samtliga sjukskrivande specialistområden Kompletteras med specificerade mål för sjukskrivningsintensiva specialiteter som ansluter till befintlig målbeskrivning Inleda med några specialistområden som exempel Allmänmedicin Ortopedi (Representerar Rörelseorganens sjd samt Kirurgiska specialiteter ) Reumatologi (Representerar Rörelseorganens sjd samt Enskilda basspecialiteter och Invärtesmedicinska specialiteter ) Psykiatri Ev senare tillägg: Onkologi, AMM/FHV

6 Ansvar och roller för ST Sjukvårdshuvudmän Staten ST Professionen 3 kap. Kvalitetsaspekter på specialiseringstjänstgöringen 1 Vårdgivaren ska ge direktiv och se till att det finns dokumenterade rutiner så att specialiseringstjänstgöringen kan genomföras och regelbundet utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialistutbildningen. Utdrag ur Socialstyrelsen (SOSFS 2008:17)

7 Nationell vägledning för målformulering och innehåll försäkringsmedicin inom ramen för läkares specialiseringstjänstgöring Arbetsprocess Denna vägledning har utformats av en arbetsgrupp med representanter från Universitet med läkarutbildning (Lund) Landsting/region (Skåne, Västra Götaland, Stockholm) Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen Försäkringskassan Sveriges Läkarförbund Svenska Läkaresällskapet Återstår: vidare remiss- och avstämningsrunda med bl. a. studierektorer, landstingens kontaktpersoner, försäkringsmedicinska koordinatorer (FK) samt Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (Socialstyrelsen, Läkarförbundet, Sv. Läkaresällskapet, SBU, Sveriges Kommuner och Landsting samt Försäkringskassan) samt också representanter för privata försäkringsbolag Innehåll och utformning av utbildningar och kurser ska ansluta till ordinarie ST-utbildningsverksamhet (ex. IPULS, METIS osv)

8 Förutsättningar för specialistkompetens enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring Med stöd av författningssamlingsförordningen (1976:725) kungörs de bestämmelser om vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska gälla för varje specialistkompetens (målbeskrivningar) på annat sätt i särskild publikation. De delar av målbeskrivningarna som har rubriken Utbildningsstruktur utgör allmänna råd liksom de lärandemetoder under rubriken Delmål där uppföljningsmetod inte är angiven. (SOSFS 2008:17)

9 Vald Definition för begreppet Försäkringsmedicin Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum: Ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner

10 Det försäkringsmedicinska inslaget inom STutbildningarna ska baseras på Lagen om yrkesverksamhet Hälso- och sjukvården (1998:531), ersatt av Patientsäkerhetslagen (2010:659) från 1 januari 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17 kapitel 2) om läkarnas specialiseringstjänstgöring Aktuella målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring

11 Föreslagna mål i klinisk försäkringsmedicin för ST läkare (att bedömas av specialitetsföreningarna för inkludering i målbeskrivningar) 1. Kunna bedöma och dokumentera samband mellan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning orsakad av sjukdom eller skada hos kvinnor och män (inkluderande barn och ungdomar) 2. Integrera försäkringsmedicinska aspekter i vård, behandling och rehabilitering 3. Kunna hantera sjukdoms- och skadebegreppet i förhållande till funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning hos kvinnor och män (inkluderande barn och ungdomar) 4. Ha förståelse för och stödja varje individs resurser trots sjukdom eller skada 5. Förstå och kunna förklara lagar och förordningar som reglerar försäkringsmedicinska frågeställningar 6. Kunskap om att arbetet med kvinnors och mäns ohälsa (inkluderande barn och ungdomar) är en del av det ordinarie arbetet och ingår som en del i vård och behandling

12 Läkaren bör efter genomgången ST-utbildning : Ha kunskap om sambandet mellan sjukdom, medicinskt betingade funktionshinder och olika försäkringsmedicinska frågeställningar Hantera försäkringsmedicinska frågeställningar i kontakter med patienter, myndigheter och andra organisationer Inom sjukförsäkringen Inom andra försäkringar Arbetsskadeförsäkring Trafikförsäkring Privata sjukvårds- och rehabiliteringsförsäkringar

13 Läkaren uppnår detta efter genomgången ST utbildning genom att: Ha kunskap om olika aktörers uppdrag, ansvar och resurser i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen och hur de relaterar till varandra Aktörer: individen själv, dennes arbetsgivare, sjukvården, företagshälsovården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, socialtjänsten, skolan och försäkringsbolag Resurser och verktyg: anpassning av arbetsplats, arbetshjälpmedel, byte av arbetsuppgifter, utbildning, arbetsträning, arbetsprövning, rehabiliteringsersättning Utfärda olika intyg och utlåtanden enligt gällande regelverk Kunna tillämpa de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar läkares yrkesutövning Kunna använda Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Ha kunskap om konsekvenserna av sjukskrivning Ha kunskap om riskerna för ojämlikhet avseende kön, etnicitet osv. vid försäkringsmedicinska frågeställningar

14 Läkaren bör efter genomgången ST-utbildning självständigt kunna bedöma och beskriva en patients funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning till följd av sjukdom eller skada samt dess varaktighet avgöra när ett ställningstagande enligt ovan behöver kompletteras med underlag från kompetenser inom det samlade vårdteamet utfärda medicinska underlag och utlåtanden enligt Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer på ett språk och med en terminologi förståelig för patienter och andra aktörer i journal dokumentera underlag och bedömning

15 Handledning Under kliniska placeringar rekommenderas att systematisk handledning ges avseende bedömning av patientens funktionstillstånd, aktivitetsbegränsning och rehabiliteringsbehov olika beslutsstöd och vägledningar användas t ex Försäkringsmedicinska beslutsstödet beaktas vid bedömning av olika sjukdomars och skadors påverkan på individens funktion och förmåga enligt övergripande principerna specifika rekommendationerna

16 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav samt till delmål i respektive målbeskrivning Uppnås genom Klinisk tjänstgöring under handledning Kurser/Utbildning SK-kurser Interaktiva utbildningsverktyg Seminarier Medsittning Teoretiska studier

17 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav Kompetenskrav Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Mångfalds- och genusaspekter Interprofessionella relationer Pedagogisk förmåga Professionellt förhållningssätt och etik Egen kompetensutveckling

18 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav Kompetenskrav Ledarskapskompetens Medarbetarskap Handledarskap Ledarskap Systemkunskap

19 Utbildningen i försäkringsmedicin under ST ansluter till övergripande kompetenskrav Kompetenskrav Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Förbättrings- och kvalitetsarbete Patientsäkerhet Patientnytta Folkhälsa och prevention

20 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Allmänmedicin (1) Att behärska att utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt bedöma och handlägga i landet förekommande hälsoproblem Att behärska att avgöra medicinsk angelägenhetsgrad och på ett etiskt tillfredställande sätt prioritera mellan vårdsökande Att behärska de myndighetsuppdrag som ingår i tjänsten, inkluderande smittskydd Specialitetsföreningens anvisningar: Här ingår intygsskrivande av alla slag. Att ha förmåga till självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen samt att ha förmåga till ledarskap Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande Kurs i detta ämnesområde kan samordnas med annan kurs och med fördel anordnas tillsammans med andra specialiteter. Källa: Målbeskrivning Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring

21 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Allmänmedicin (2) Att behärska att följa en patient över längre tid med hänsyn tagen till patientens hela livssituation och att i mötet med patienten ha förmåga att ta hänsyn till och utgå ifrån patientens föreställningar, förväntningar och farhågor Att behärska att diagnostisera, behandla och följa patienter i alla åldrar med hälsoproblem och vanliga folksjukdomar Att behärska att initialt bedöma, remittera samt följa personer med sjukdomstillstånd som behöver vård utöver den egna enhetens resurser Att behärska initiering av, och medverkan i, medicinsk rehabilitering och arbetsrehabilitering i samarbete med samhällets övriga resurser Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående samt att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser Källa: Målbeskrivning Allmänmedicin Läkarnas specialiseringstjänstgöring

22 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Ortopedi Källa: Målbeskrivning Ortopedi Läkarnas specialiseringstjänstgöring

23 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Reumatologi Källa: Målbeskrivning Reumatologi Läkarnas specialiseringstjänstgöring

24 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Psykiatri (1) Att behärska tillämpning av lagar och förordningar som reglerar myndighetsutövning inom kompetensområdet samt att ha kunskap om annan för psykiatrin relevant lagstiftning samt att ha kännedom om rättspsykiatrins organisation och arbetsuppgifter (Medicinsk kompetens) Att ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt (Kommunikativ kompetens) Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med medarbetarna och i vårdteam samt att ha kunskap om den egna rollen i organisationen (Ledarskapskompetens) Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk (Ledarskapskompetens) Källa: Målbeskrivning Psykiatri Läkarnas specialiseringstjänstgöring

25 Utbildningen i försäkringsmedicin ansluter till delmål i respektive specialitetsförenings målbeskrivning för specialiseringstjänstgöring Exempel Psykiatri (2) Du hittar vilka METIS-kurser, eller motsvarande, du ska gå för att uppfylla delmålen i Socialstyrelsens målbeskrivning för Psykiatri respektive Barn- och ungdomspsykiatri.