UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Transkript

1 Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer i arbetsmiljön och i den allmänna miljön påverkar hälsotillståndet, funktions- och arbetsförmågan hos individer och grupper i befolkningen. Arbetsområdet innefattar hälsofrämjande arbete, prevention, utredning, behandling och uppföljning av arbetsrelaterade sjukdomar och skador, bedömning av arbetsförmåga samt arbetslivsinriktad rehabilitering. Specialiteten är inriktad på bedömning av samband mellan miljö och hälsa och karaktäriseras av en integrering av medicinsk kunskap och kunskap om arbetsorganisation, beteendevetenskap, ergonomi och kemiska och fysikaliska risker i miljön samt av en samordning av resurser och kunskaper från olika medicinska verksamhetsområden och andra samhällssektorer. Kompetenskrav Kompetenskrav för medicinsk kompetens För specialistkompetens i Arbets- och miljömedicin krävs kunskap om sambandet mellan ohälsa och exponering för biologiska, ergonomiska, fysikaliska, kemiska, organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetsmiljön och den allmänna miljön. Det krävs också kunskap om levnadsvanors betydelse för hälsa och arbetsförmåga. För specialistkompetens i Arbets- och miljömedicin krävs vidare kunskaper och färdigheter i riskbedömning samt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Förmågan att arbeta med både organisations-, grupp-, och individperspektiv i samverkan med annan expertis, myndigheter och organisationer inom arbetsmiljö- och miljöområdet är central. För specialistkompetens i Arbets- och miljömedicin krävs också kunskap och färdigheter i att bedöma individuell arbetsförmåga och arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering, präglad av en helhetssyn där individens samlade livssituation vägs in. För detta behövs kunskap och färdigheter avseende diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar hos befolkningen i arbetsför ålder. För specialistkompetens i Arbets- och miljömedicin krävs kunskap om de lagar och föreskrifter som tillämpas inom området samt förmåga att genomföra lagstadgade medicinska kontroller, tjänstbarhetsbedömningar och övriga förekommande myndighetsuppdrag. För specialistkompetens i Arbets- och miljömedicin krävs förmåga att fungera som en oberoende och rådgivande expert. Den specifika yrkesmässiga medicinsk-etiska problematiken som kan uppstå skall behärskas. SAMF, SFLF 1 (7)

2 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Den specialistkompetenta läkaren skall kunna ha dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående, innefattande även arbetsgivare och arbetskamrater. Kontakten skall präglas av empati och förtroende samt respekt för den enskildes rätt till information, inflytande och delaktighet i besluten. Kontakten skall också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens integritet, behov, önskemål och rätt till självbestämmande samt ge stimulans åt patientens engagemang och ansvar för sin egen vård. Mångfalds- och genusaspekter Kommunikationen individer och grupper som den specialistkompetente läkaren möter skall präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom ålder, kön, språk, etnicitet, sexuell läggning och religion. Interprofessionella relationer Den specialistkompetenta läkaren skall ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare, medarbetare och studenter, med respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för kontakter med arbetlivets olika grupper, företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser. Pedagogisk förmåga Den specialistkompetenta läkaren skall ha pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och deras närstående men också andra läkare, medarbetare och studenter, men även arbetslivets olika grupper samt allmänheten. Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren skall ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. Egen kompetensutveckling Den specialistkompetenta läkaren skall ha förmåga att kontinuerligt pröva och identifiera, tillsammans med verksamhetens krav, de egna behoven för kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på bästa möjliga vård för patienterna samt rätt kunna bedöma olika miljöfaktorers inverkan på hälsan. Ledarskapskompetens Medarbetarskap Den specialistkompetenta läkaren skall ha utvecklat förmåga till självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen. Handledarskap SAMF, SFLF 2 (7)

3 Den specialistkompetenta läkaren skall ha förmåga till att handleda andra läkare, medarbetare och studenter. Ledarskap Den specialistkompetenta läkaren skall ha förmåga till ledarskap som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna. Ledarskapet skall vidare präglas av delaktighet och verksamhetsutveckling, som är förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i team är grundläggande. Systemkunskap Den specialistkompetenta läkaren skall ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande. Den specialistkompetenta läkaren skall också ha kunskap om myndigheter och organisationer inom arbetsliv, miljö och hälsa. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Den specialistkompetenta läkaren skall ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information. Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren skall ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete. Målet är att kunna initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Folkhälsa och prevention Den specialistkompetenta läkaren skall ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande samt skade- och sjukdomsförebyggande insatser för att i det medicinskt vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetet kunna beakta denna kunskap. Utbildningsstruktur Utbildningen innefattar tjänstgöring på arbets-och miljömedicinsk klinik och företagshälsovårdsenhet samt kurser och teoretiska studier. Specialistutbildningen inleds och avslutas lämpligen med tjänstgöringar inom huvudutbildningens båda verksamhetsområden. Inom tjänstgöringen vid arbets- och miljömedicinsk enhet skall ST-läkaren självständigt handlägga ett antal kliniska patientutredningar och delta i arbetsplatsbesök. Vidare skall STläkaren medverka i olika utredningar av exponering och sjuklighet på arbetsplatser samt i miljömedicinska utredningar med riskbedömning och riskkommunikation till berörda parter. Inom detta tjänstgöringsavsnitt skall ST-läkaren även genomföra och redovisa ett vetenskapligt arbete. Det är också viktigt att ST-läkaren kan medverka i klinikens utbildningsoch informationsverksamhet. SAMF, SFLF 3 (7)

4 Under tjänstgöringen i företagshälsovård skall ST-läkaren självständigt handlägga ett antal kliniska patientutredningar samt arbeta med arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Att under tjänstgöringstiden delta i kundföretagens arbetsmiljöarbete och att aktivt medverka i utbildningsverksamhet är av yttersta vikt. ST-läkaren skall även delta i arbetet med att genomföra lagstadgade medicinska kontroller och tjänstbarhetsbedömningar. Dessutom skall ST-läkaren genomföra, sammanställa och rapportera om en gruppundersökning Arbets- och miljömedicin är en klinisk specialitet, som kräver en bred medicinsk grundkompetens. Därför är sidoutbildning inom allmänmedicin, internmedicin och psykiatri av största vikt. Andra sidoutbildningar av värde för ST-läkaren är lungmedicin och allergologi, dermatologi, klinisk fysiologi, neurologi, ortopedi, ortopedisk medicin och rehabiliteringsmedicin Delmål Arbets- och miljömedicin Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska bedömning av samband mellan ohälsa och exponering i arbetsmiljön och i den allmänna miljön Tidigare delmål 1 Delmål 2 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska klinisk handläggning av patienter med tillstånd relaterade till exponering i arbetsmiljön och den allmänna miljön med helhetssyn och beaktande av medicinsk, funktionell, psykologisk och social situation handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Tidigare delmål 7 SAMF, SFLF 4 (7)

5 Delmål 3 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska att utforma och genomföra hälsoundersökning eller annan kartläggning av ohälsa på gruppnivå utifrån aktuell exponering, och att kunna återrapportera till berörda parter. Kvalitets- och utvecklingsarbete under handledning Tidigare delmål 5 och 6 Delmål 4 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna bedöma utredning av exponeringsförhållanden i olika miljöer Tidigare delmål 9 Intyg om godkänt kvalitetsoch utvecklingsarbete utfärdat av aktuell Delmål 5 Metoder för lärande Uppföljning arbetsorganisationens inverkan på individ och grupp Tidigare delmål 10 Delmål 6 Metoder för lärande Uppföljning identifiering, värdering och kontroll av riskfaktorer i arbetsmiljön och i den allmänna miljön och åtgärder för att förbättra ogynnsamma förhållanden Tidigare delmål 9 och 11 SAMF, SFLF 5 (7)

6 Delmål 7 Metoder för lärande Uppföljning hälsofrämjande och förebyggande arbete i arbetsmiljön och den allmänna miljön handledning vid enhet som handlägger dessa frågor Tidigare delmål 10 Delmål 8 Metoder för lärande Uppföljning Att initialt kunna handlägga vanliga sjukdomstillstånd hos den arbetande befolkningen handledning vid enhet som handlägger dessa tillstånd Tidigare delmål 8 Diagnostik- och behandlingskonferens Delmål 9 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska bedömning av individuell arbetsförmåga, handläggning av arbetslivsinriktad rehabilitering, samt medverkan i medicinsk rehabilitering i samarbete med samhällets övriga resurser Tidigare delmål 2 Delmål 10 Metoder för lärande Uppföljning arbetsmiljö- och hälsoskyddslagstiftning, arbetsrätt samt övrig tillämplig lagstiftning Tidigare delmål 12 SAMF, SFLF 6 (7)

7 Delmål 11 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska genomförandet av lagstadgade medicinska kontroller och i tillämpliga fall tjänstbarhetsbedömningar Tidigare delmål 3 Delmål 12 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska medicinsk-etisk problematik i förhållande till såväl arbetsgivare som andra aktörer utanför hälso- och sjukvården Tidigare delmål 4 Inomprofessionell reflexion i grupp SAMF, SFLF 7 (7)