Rehabiliteringsmedicin

Transkript

1 Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete...7 Utbildningsstruktur...9 Särskilda rekommendationer...10 Delmål Medicinsk kompetens...11 Kommunikativ kompetens...15 Ledarskapskompetens...16 Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete (1)

2 Inledning Den 24 juni 2008 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring. Författningen består dels av en allmän del med gemensamma bestämmelser för alla specialiteter, dels av en spe- tive specialitet ska läsas mot bakgrund av bestämmelserna i den allmänna delen. - männa råd. (2) 789

3 Ordförklaringar aktuell auskultation bedöma behärska förmåga ha kunskap specialistläkare vars specialistkompetens motsvarar det kompetensområde som delmålet avser och som har att ansvara för ST-läkarens professionella utveckling under angiven lärandeperiod eller metod för lärande uppdraget som för en STläkare omfattar som regel hela specialistutbildningen men kan också omfatta del eller delar av den under och enligt ett på förhand strukturerat program studera specialistläkarens eller annan hälso- och sjukvårdspersonals yrkesutövning genom att mån utföra uppgifter inom det aktuella området skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande som grund för vidare handläggning fullständigt kunna bedöma och handlägga utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och att fullständigt kunna använda för området relevanta tekniker personlig kapacitet att utföra eller uträtta något genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig vetande och insikter inom ett område 790 (3)

4 ha kännedom handleda under handleda handlägga initialt handlägga initialt bedöma inomprofessionell klinisk tjänstgöring genom teoretiska studier och/eller praktisk yrkesutövning ha tillägnat sig visst vetande inom ett område som ST-läkare handleda en medarbetare och samtidigt själv bli handledd av en specialistkompetent läkare kontinuerligt och i dialogform stödja och vägleda samt bedöma en medarbetares professionella utveckling se handleda aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs som första omhändertagande läkare aktivt utföra åtgärder avseende utredning, diagnostik, behandling och uppföljning av en patient, eller motsvarande, och ha övergripande ansvar för att dessa åtgärder utförs som första omhändertagande läkare skaffa sig en välgrundad uppfattning om en patient eller motsvarande, som grund för vidare handläggning med andra läkare i främst vidareutbildnings- och fortbildningssyfte hälso- och sjukvårdsarbete som ST-läkaren utför under eget yrkesansvar och med stöd av (4) 791

5 kurs medsittning seminarium träning i simulerad miljö större yrkesrelaterad sammankomst vårdcentral vårdteamarbete lärarledd utbildning med en fastställd plan som ges under en avgränsad tidsperiod utbildningsaktivitet som innebär att STläkaren iakttar när en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal har patientbesök eller utvärderingsaktivitet som innebär att en specialistläkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal iakttar och bedömer STläkaren när den har patientbesök undervisning i gruppform med aktivt deltagande träning som utförs i en skapad miljö avsedd att efterlikna verkligheten konferens, kongress, symposium eller motsvarande vårdenhet med mottagningsverksamhet inom primärvård arbete där ST-läkaren under medverkar i och ibland leder en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser som har till uppgift att svara för vård av enskilda eller för en grupp av patienter 792 (5)

6 Övergripande kompetensdefinition Definition av kompetensområdet Specialiteten rehabiliteringsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktions- rade rehabiliteringsinsatser utifrån ett bio-psyko-socialt synsätt. ett helhetstänkande, med analys av funktion, förmåga och delaktighet och med beaktande av såväl personliga faktorer som omgivningsfaktorer. Den allmänna benämningen rehabilitering står för komplexa, tidsmässigt samordnade insatser av medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social art. Syftet är att eliminera, minska eller kompensera för allvarligare nedsättningar i funktion och aktivitetsförmåga orsakade av sjukdomar och skador. Kompetenskrav Kompetenskrav för medicinsk kompetens För specialistkompetens i rehabiliteringsmedicin krävs att man med utgångspunkt från kunskaper i anatomi, neurobiologi och fysiologi behärskar rehabilitering av traumatiska, vaskulära och andra skador och sjukdomar inom centrala och perifera nervsystemet med omfattande funktionsnedsättning som följd, samt långvariga smärttillstånd. Därtill krävs kunskap om rehabilitering vid funktionsnedsättning i rörelseorganen och kronisk neurologisk sjukdom. Specialistkompetens i rehabiliteringsmedicin kräver också kunskap om handläggning av invärtesmedicinska komplikationer och tillstånd som kan uppstå vid rehabilitering, samt kunskap om vuxenhabilitering. Härutöver krävs att man behärskar sjukdomars psykologiska konsekvenser hos patient och anhörig samt psykiatriska sjukdomars inverkan på rehabiliteringen. Särskild vikt ska läggas vid det interdisciplinära arbetssätt som kännetecknar rehabiliteringsmedicin, vilket inkluderar kunskap om olika professioner och aktörer och deras metoder. (6) 793

7 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Kommunikativ kompetens Den jämlika och ansvarstagande patienten Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till dialog och att ha en öppen kontakt med patienten och dennes närstående. Kontakten ska präglas av empati och förtroende samt respekt för patien- takten ska också präglas av samverkan och lyhördhet för patientens behov, önskemål och rätt till självbestämmande samt ge stimulans av patientens engagemang och ansvar för sin egen vård. Mångfalds- och genusaspekter Kommunikationen med patienten och dennes närstående ska präglas av kunskap och respekt för transkulturella aspekter och mångfaldsaspekter såsom ålder, språk, etnicitet, sexuell läggning och religion samt genus. Interprofessionella relationer Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare, med respekt för deras yrkeskunskaper och kompetens. Detsamma gäller för kontakter med företrädare för allmänheten och olika samhällsinstanser. Pedagogisk förmåga Den specialistkompetenta läkaren ska ha pedagogisk förmåga för att kunna informera och undervisa, främst patienter och deras närstående men också andra läkare och medarbetare samt studenter. Professionellt förhållningssätt och etik Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt arbeta med sitt professionella och läkaretiska förhållningssätt, med målet att kunna fatta självständiga beslut av medicinsk etisk natur. 794 (7)

8 Egen kompetensutveckling Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att kontinuerligt behoven för kompetensutveckling för att kunna motsvara kraven på bästa möjliga vård för patienterna. Ledarskapskompetens Medarbetarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha utvecklat förmåga till självkännedom och kunskap om den egna funktionen och rollen i organisationen. Handledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter. Ledarskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ledarskap som utmärks av samverkan, öppenhet och dialog med medarbetarna. Ledarskapet ska vidare präglas av delaktighet och verksamhetsutveckling, som är förbättringsinriktad. Förmåga att leda arbete i vårdteam är grundläggande. Systemkunskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, administration, ekonomi och regelverk samt om dess styrning för bästa resursutnyttjande. Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Medicinsk vetenskap Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information. (8) 795

9 Förbättrings- och kvalitetsarbete Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap och kompetens i initiera, delta i och ansvara för kontinuerligt systematiskt förbättringsarbete med betoning på helhetsperspektiv, patientsäkerhet, patientnytta, mätbarhet och lärandestyrning för att kritiskt kunna granska och utvärdera den egna verksamheten. Folkhälsa och prevention Den specialistkompetenta läkaren ska ha kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och andra folkhälsoaspekter samt om metoder för hälsofrämjande samt skade- och sjukdomsförebyggande insatser för att i det medicinskt vetenskapliga arbetet och kvalitetsarbetet kunna beakta denna kunskap. Utbildningsstruktur ST-läkaren i rehabiliteringsmedicin bör inledningsvis skolas i interdisciplinärt teamarbete på en specialiserad rehabiliteringsen- bedömning, prioritering och planering av rehabiliteringsinsatser. I detta arbete ingår även skolning i dokumentation och olika former av kontakter med andra rehabiliteringsaktörer inom och utanför sjukvården. Efter förvärvade grundkunskaper inom specialitetens huvudområden neuro- och smärtrehabilitering är det lämpligt att ST-läkaren påbörjar sidoutbildning genom klinisk tjänstgöring inom främst internmedicinsk, psykiatrisk och neurologisk verksamhet. Lämpliga områden för övrig tjänstgöring eller auskultation kan vara vuxenhabilitering, ortopedi, reumatologi, neurofysiologi, neurokirurgi samt arbets- och miljömedicin. Specialistutbildningen bör avslutas med en period där ST-läkaren ges möjlighet att självständigt leda ett rehabiliteringsteam. Det är angeläget att ST-läkaren ges möjlighet att delta i kurser inom specialitetens huvudområden som en integrerad del av specialiseringstjänstgöringen. Därutöver bör ST-läkaren genom hela specialistutbildningen delta i klinikintern och -extern fortbildning, samt ges tid för kunskapsinhämtning och fördjupning i litteratur. 796 (9)

10 I samråd med n bör ST-läkaren dessutom genomföra ett eget fördjupnings- eller utvecklingsarbete, samt ges möjlighet att under undervisa såväl patienter och anhöriga som medarbetare. Särskilda rekommendationer Läkarorganisationernas specialitetsföreningar och sektioner har utformat särskilda rekommendationer för sina specialiteter. Rekommendationerna rör bland annat hur specialiseringstjänstgöringen kan läggas upp. (10) 797

11 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska anatomi, neurobiologi och neurofysiologi som teoretisk grund för klinisk bedömning och handläggning under vid enhet där sådan verksamhet bedrivs alternativt större yrkesrelaterad sammankomst kurs Delmål 2 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska utredning av funktion, förmåga och delaktighet, samt utifrån denna kunna värdera rehabiliteringspotential, prioritera insatser och formulera rehabiliteringsplan under vid dessa frågor Vårdteamarbete under kurs 798 (11)

12 Delmål 3 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om de metoder för utredning och rehabilitering som används av samtliga professioner i det interdisciplinära rehabilite-ringsteamet under vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Vårdteamarbete under Medsittning Delmål 4 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om hur psykologiska faktorer och psykiatriska sjukdomar inverkar på rehabiliteringsprocessen och om hur dessa tillstånd kan behandlas under vid dessa tillstånd Seminarium Delmål 5 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om andra rehabiliteringsaktörer, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården, och om samverkan med dessa under vid dessa frågor Diagnostik- och behandlingskonferens (12) 799

13 Delmål 6 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska rehabilitering vid hjärnskada under vid dessa tillstånd Vårdteamarbete under kurs Delmål 7 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska rehabili - tering vid ryggmärgsskada under vid dessa tillstånd Vårdteamarbete under kurs Delmål 8 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga rehabilitering vid perifera nervskador och kronisk neurologisk sjukdom under vid dessa tillstånd Vårdteamarbete under kurs 800 (13)

14 Delmål 9 Metoder för lärande Uppföljning Att behärska rehabilitering vid långvarig smärta under vid dessa tillstånd Vårdteamarbete under Diagnostik- och behandlingskonferens kurs Delmål 10 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga rehabilitering vid skador och sjukdomar i rörelseoch stödjeorganen under vid dessa tillstånd alternativt auskultation under vid enhet som handlägger dessa tillstånd respektive intyg om godkänd auskultation och kurs (14) 801

15 Delmål 11 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga habilitering under vid dessa tillstånd alternativt auskultation vid enhet som handlägger dessa tillstånd Medsittning respektive intyg om godkänd auskultation och Delmål 12 Metoder för lärande Uppföljning Att kunna handlägga internmedicinska tillstånd i samband med rehabilitering under vid dessa tillstånd Kommunikativ kompetens Delmål 13 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till dialog och en öppen kontakt med patienten och dennes närstående under vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Medsittning 802 (15)

16 Delmål 14 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till kommunikation, såväl skriftlig som muntlig, med andra läkare och medarbetare under vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Diagnostik- och behandlingskonferens Medsittning Delmål 15 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att informera och undervisa patienter, närstående, andra läkare och medarbetare samt studenter under vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Undervisa under Ledarskapskompetens Delmål 16 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter under vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Handleda under Medsittning kurs (16) 803

17 Delmål 17 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga att leda i samverkan och dialog med medarbetarna samt i vårdteam under vid enhet där sådan verksamhet bedrivs Medsittning kurs Delmål 18 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, styrning och regelverk kurs Kompetens inom medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete Delmål 19 Metoder för lärande Uppföljning Att ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt Skriftligt individuellt arbete under enligt vetenskapliga principer Intyg om godkänt skriftligt individuellt arbete utfärdat av aktuell Delmål 20 Metoder för lärande Uppföljning Att ha kunskap om och kompetens i evidensbaserat förbättrings- och kvalitetsarbete Kvalitets- och utvecklingsarbete under Seminarium Intyg om godkänt kvalitets- och utvecklingsarbete 804 (17)