BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsradiologi omfattar fördjupade medicinskt radiologiska kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik och terapi av medfödda och förvärvade sjukdomar i barn- och ungdomsåren. Specialiteten omfattar såväl diagnostik som terapi av medfödda och förvärvade sjukdomstillstånd, såväl akuta som icke akuta, hos barn och ungdom. Undersökningsmetoder baserade på genomträngande strålning såsom röntgen- och gammastrålning, radiofrekvent strålning och ultraljud används. Specialisten skall vara väl insatt i omhändertagandet av barn och ungdomar inför och under radiologiska åtgärder samt de speciella förberedelser som är förenade därmed. Specialisten har också ansvar för inköp och drift av radiologisk utrustning för pediatriskt bruk och, tillsammans med sjukhusfysiker, för strålskyddsverksamheten. Specialistkompetens i barn- och ungdomsradiologi förutsätter dessutom kunskaper, färdigheter och förhållnigssätt som motsvarar specialistkompetens i medicinsk radiologi. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Specialiteten har ett intimt samarbete med barn- och ungdomskirurgi och barnoch ungdomsmedicin, inom såväl öppen som sluten vård. Specialisten har i samverkan med remitterande läkare ansvar för valet av lämplig radiologisk metod. Specialiteten har även kontaktytor mot flera andra specialiteter, särskilt mot medicinsk radiologi och neuroradiologi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialisten i barn- och ungdomsradiologi skall ha goda teoretiska kunskaper om sjukdomar specifika för barn- och ungdomsåren ha tillägnat sig särskilda kunskaper och färdigheter för omhändertagande och undersökning av barn och ungdom på ett optimalt sätt kunna utnyttja avbildande metoder för diagnostik och behandling vara väl insatt i undersökningsmetodernas hälso- och miljömässiga risker

2 ha basal kännedom om statistik samt om epidemiologi avseende barn- och ungdomsårens sjukdomar Specialisten i barn- och ungdomsradiologi skall särskilt ha tillägnat sig kunskaper enligt följande Grundläggande kunskaper inom embryologi anatomi, inkl normalvariationer och organsystemens tillväxt/mognad fysiologi radiologisk teknik och projektionslära med speciell hänsyn till ålderspanorama kontrastmedel, radiofarmaka, läkemedel inkl indikationer för användning patofysiologi patologi Radiologisk diagnostik och intervention inom följande områden gastrointestinalkanalen och abdomen urogenitalaorganen och retroperitoneum skelett och mjukdelar thorax och halsorgan kärlsystemet nervsystemet Radiologiska tekniker, inkl indikationer för användning, inom röntgen, inkl digital teknik datortomografi magnetisk resonanstomografi ultraljud nukleärmedicin Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling

3 förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning inom annan specialitet fordras ej för specialistkompetens inom barn- och ungdomsradiologi. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal.

4 II. Preciserade delmål Gastrointestinalkanalen och abdomen - obstruktiva tillstånd inkluderande neonatalperiod - missbildningar - nekrotiserande enterokolit - NEC - aganglionos - malabsorbtion - inflammatoriska tarmsjukdomar - lever- och pankreassjukdomar - expansiviteter i buken - trauman mot buken - buköversikt - farynx - esofagus - ventrikel och duodenum - gallblåsa och gallvägar - tunntarm och colon (enkel- och dubbelkontrastteknik) - rektografi - reposition av tarminvaginat - ultraljud - perkutan inläggning av abscessdränage - angiografi samt embolisering av bukens kärl

5 Urogenitalorganen och retroperitoneum - miktionsrubbningar inkl inkontinens - missbildningar - expansiviteter - infektioner - trauma - urografi - MUCG - miktionsuretrocystografi - ante-/retrograd pyelografi - ultraljud - basal intervention med hjälp av ultraljud och datortomografi (nefrostomi, punktion, biopsi) - perkutan stenextraktion från urinvägar - dilatation av striktur i urinvägar Skelett och mjukdelar - kongenital höftledsluxation - typfrakturer och typluxationer - icke-accidentellt trauma - infektioner - benigna och maligna tumörer - skelettdysplasier - Mb Perthes - epiphysiolysis capitis femoris - skelettmognad

6 - konventionell röntgen, inkl konventionell tomografi - ultraljud av mjukdelar och leder - artrografi av de stora lederna - diagnostiska punktioner av led- och skelettförändringar Thorax och halsorganen - neonatala andningsstörningar - hjärtmissbildningar - missbildningar i andningsvägar och lungor - expansiviteter - infektiösa och inflammatoriska tillstånd - trauman - konventionell röntgen, inkl genomlysning - ultraljud av halsorgan och mjukdelar av hals och mediastinum - bronchografi - hjärtangiografi av hjärta Kärlsystemet

7 - arteriella, venösa och lymfatiska missbildningar - ultraljud inkl dopplerteknik av de stora kärlen - flebografi av armar och ben - angiografiska undersökningar Nervsystemet - pre- och perinatala hjärnskador - missbildningar - accidentellt och icke-accidentellt trauma - tumörer - hydrocefalus inkl shuntproblematik - infektioner - skallbenens och suturers mognad - ultraljud av hjärnan i neonatalperioden - hjärnans normala mognadsutveckling - hypoxiska/ischemiska hjärnskador - neurometabola sjukdomar - centralutlösta endokrina sjukdomar - aortocervikal angiografi (även carotis- och vertebralisangiografi) - lumbal, torakal och cervikal myelografi