I. Övergripande målbeskrivning

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi omfattar handläggning av missbildningar, sjukdomar och skador, från prenatalperiod till avslutad tillväxt, som kan kräva behandling med kirurgiska metoder. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den växande individens specifika diagnostiska, terapeutiska och omvårdnadsmässiga behov. I specialiteten ingår även individuell och generell förebyggande verksamhet. Främst är specialiteten inriktad på handläggning av ovan nämnda tillstånd i buk och thorax, urogenitala organ, rörelseorgan, nervsystem, blodkärl, hud och mjukdelar. Specialiteten kräver tillgång tilll barnanpassade resurser för diagnostik, operation, intensivvård samt särskilda rehabiliteringsåtgärder som tarmterapi, uroterapi, fysioterapi och arbetsterapi. Åldersklientelet kräver dessutom tillgång till skola och lekterapi. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Specialiteten har kunskaps- och färdighetssamband och samarbete med specialiteterna kirurgi, anestesi och intensivvård, barn- och ungdomsmedicin, barnoch ungdomsradiologi, neurokirurgi, obstetrik och gynekologi, ortopedi, plastikkirurgi, thoraxkirurgi och urologi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen skall leda fram till allsidiga och breda kunskaper i epidemiologi, diagnostik och behandling av ovan nämnda missbildningar, sjukdomar och skador. Utbildningen skall ge goda praktiska färdigheter angående flertalet förekommande undersöknings- och behandlingsformer. Behandlingen omfattar kirurgiska ingrepp, läkemedelsbehandling och nutrition. Särskild vikt måste läggas vid en handledd färdighetsträning vad gäller diagnostiska och terapeutiska ingrepp samt träning i att självständigt handlägga akuta tillstånd. Specialisten i barnkirurgi skall A. Självständigt kunna handlägga/utföra diagnostik och behandling av buksymptom, trauman, urologiska sjukdomstillstånd

2 pre- och postoperativa vätskebalans- och nutritionsbehandling i olika åldersgrupper B. Ha god kännedom om handläggningen av medfödda missbildningar inom gastrointestinalkanalen, thorax, urogenitala organ samt centrala nervsystemet multitrauma inklusive frakturer som kräver operativ behandling samt barnmisshandel barntumörer C. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om mindre vanliga barnkirurgiska sjukdomstillstånd och missbildningar avancerade barnkirurgiska operationer Specialisten måste också ha förmåga att med inlevelse kunna bemöta sina patienter och därvid kunna bygga upp en förtroendefull relation till patienten och dennes föräldrar. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Gemensam kunskapsbas De kirurgiska specialiteterna har en gemensam kunskapsbas. Detta innebär att varje specialist måste ha vissa grundläggande kirurgiska och anestesiologiska kunskaper

3 och färdigheter samt kännedom om utvecklingen inom andra kirurgiska discipliner. Den gemensamma kunskapsbasen omfattar i huvudsak kirurgisk teknik, omhändertagande av akuta fall och förebyggande av vanliga komplikationer samt kunskap om olika former av narkos och smärtlindring (se preciserade delmål). Sidoutbildning Utöver den sidoutbildning som ligger inom den gemensamma kunskapsbasen ovan måste specialisten i barnkirurgi ha god teoretisk kunskap inom närliggande områden i specialiteten barn- och ungdomsmedicin (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor.

4 ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Gemensamt för kirurgiska specialiteter Under specialiseringstjänstgöringen skall ST-läkaren tillägna sig de för kirurgisk verksamhet gemensamma kunskaperna och färdigheterna rörande - grundläggande kirurgisk teknik, inkluderande minimalinvasiv teknik - initial handläggning av akuta kirurgiska sjukdomar - förebyggande och behandling av allmänna komplikationer såsom infektion och trombos - olika anestesiformer och smärtlindring - etablerande av fri luftväg inkluderande trakeotomi - intensivvård med chock och vätskebehandling Inom barn- och ungdomskirurgi A. Specialisten skall självständigt kunna bedöma, handlägga och utreda - patientens pre- och postoperativa tillstånd och vård med särskild hänsyn till oxygenering, temperaturreglering, etc - vätskebalansproblem, chockbehandling, cirkulationskollaps och parenteral nutrition - trauma mot buk, urinvägar, thorax, skalle och extremiteter - brännskador - akuta bukfall - tarmhinder - gastrointestinala blödningar - ljumsk-, navel- och medellinjebråck - förhudsförträngning - icke nedvandrad testikel

5 - hälta (t ex Mb Perthes, caput femoris-fyseolys, coxitis simplex) - osteomyelit, septisk artrit Specialisten skall självständigt kunna utföra - inläggning av central venkateter - inläggning av pleuradrän - sluten reposition av extremitetsfraktur - appendektomi - gastrostomi - esofago- och gastroskopi - diagnostisk laparoskopi - pyloromyotomi - desinvaginatio ileocolica - anläggning och nedläggning av enterostomi - exstirpation av Meckels divertikel - lösning av brid- och adhesionsileus - tarmresektion - rektoskopi - operation av ljumskbråck och hydrocele - operation av navel och medellinjebråck - operation av testistorsion - orkidopexi - cirkumcision - kateterisering av urinblåsan - cystoskopi - inläggande av suprapubisk blåskateter - operation av halscysta och -fistel - ledpunktion - delhudstransplantation - chirurgia minor - excision eller klyvning av analfistel B. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av bedömning och handläggning av - andningsvårdande åtgärder

6 - torakala skador/åkommor - diafragmabråck - neonatala hinder i matsmältningskanalen (t ex esofagusatresi, duodenalhinder, jejunumatresi, ileumatresi, malrotation, volvulus, mekoniumileus) - trakeoesofageal fistel - hiatusbråck och gastroesofageal reflux - bukväggsdefekter (omphalocele, gastroschisis) - intraabdominala skador och sjukdomstillstånd - aganglionos - anorektal missbildning - inflammatoriska tarmsjukdomar - hydronefros, hudrouretär - multicystnjurar - vesikoureteral reflux - uretravalvel - hypospadi - frakturer krävande operativ behandling - initialt omhändertagande av barntumörer Specialisten skall, under handledning av mera erfaren barnkirurg, kunna utföra - operation av hernia diaphragmatica - operation av esofagusatresi - operation av duodenalhinder, tunntartmsatresi, malrotation - operation av gastroschisis och omfalocele - elektiv splenektomi - koloskopi - nefrektomi - njurbäckenplastik - ingrepp mot vesikoureteral reflux och distal uretärstenos - operativ behandling av frakturer C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om - esofagussubstitution - kolonatresi

7 - blåsexstrofi, kloakmissbildningar - neurogena blåsrubbningar - adrenogenitalt syndrom m fl intersextillstånd - tumörkirurgi i kombination med cytostatika- och strålbehandling - myelomeningocele, hydrocephalus - lungmissbildningar - förvärvade lungaffektioner (t ex abscesser, främmande kroppar, emfysem) - kongenitala kardiovaskulära missbildningar - kraniedeformiteter - ECMO Inom barn- och ungdomsmedicin Specialisten skall ha god teoretisk kännedom om - medicinska orsaker till akuta och kroniska buksmärtor - de vanligaste infektiösa tillstånden hos barn - grundläggande perinatalmedicin - uppfödning - överkänslighetsreaktioner - koagulations- och blödningsrubbningar - utvärdering av psykosociala faktorer i ett sjukdomsförlopp