SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Transkript

1 SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande verksamhet, dels planering, administration och utvärdering av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Begreppet socialmedicin innefattar de faktorer hos människorna i deras samlevnad i olika sociala grupper och de faktorer i samhällets struktur vilka har inflytande på det allmänna hälsotillståndet. Alla strävanden att genom ändring av dessa faktorer förbättra individens och gruppens hälsotillstånd räknas sålunda hit. Specialiteten bygger på klinisk kompetens men har sin tyngdpunkt i epidemiologiska och preventivmedicinska kunskaper och färdigheter. Specialistutbildningen syftar sålunda till att ge en klinisk baskompetens och en fördjupad befolkningsmedicinsk kompetens. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Socialmedicinsk verksamhet bedrivs huvudsakligen vid landstingens samhällsmedicinska enheter, vid socialmedicinska enheter samt vid andra FoU-enheter inom hälso- och sjukvården. Vid universitetsorterna bedrivs socialmedicinskt arbete ofta i samarbete med universitetsenheten. Den socialmedicinska verksamheten är vanligen av FoU-karaktär med användning av metoder inom epidemiologi, hälsooch sjukvårdsforskning och folkhälsoarbete inom landsting och/eller inom primärkommuner. En huvuduppgift i socialmedicinskt arbete är ofta att bidra till genomförande av, samt att utvärdera projekt som drivs i samverkan mellan hälsooch sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa och andra kommunala eller statliga aktörer samt frivilligorganisationer. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt ST-läkaren skall genom specialistutbildningen: tränas i dialog med företrädare för andra specialiteter och hälso- och sjukvårdsplanerare kring socialmedicinska frågeställningar fördjupa sina insikter i andra samhällsorgans funktioner, såsom samhällsplanering, socialtjänst, försäkringskassa och arbetsmarknadsorgan och utveckla förmåga att smidigt samverka med dessa

2 förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll utveckla en tvärvetenskaplig kompetens innefattande dels förmåga att integrera kunskaper från olika ämnesområden såsom medicinska, samhälls-, human- och beteendevetenskapliga discipliner, dels förmåga att fungera i ett tvärvetenskapligt samarbete utveckla kunskaper och insikter i medicinsk och samhällsmedicinsk etik tillägna sig ett internationellt perspektiv på hälso- och sjukvårdens arbete få insikt i värdet av pedagogiska insatser för att befrämja hälsa, förebygga sjukdom och för att organisera goda vårdinsatser och i enlighet med detta utveckla sin pedagogiska förmåga Sidoutbildning ST-läkaren skall genom sidoutbildningen - förvärva basala kunskaper och färdigheter inom en eller flera av sådana kliniska specialiteter vilka ger en allsidig klinisk referensram - förvärva erfarenhet av förebyggande, vårdande och rehabiliterande insatser inom såväl primärvård som sjukhusvård - förvärva erfarenhet av handläggningen av de stora folksjukdomarna inom olika delar av hälso- och sjukvården - förvärva praktisk klinisk erfarenhet som ett led i att utveckla en socialmedicinskt klinisk kompetens (se preciserade delmål). Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett

3 individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Klinisk kompetens - utveckla sin förmåga till kommunikation dels i skapandet av en god läkarpatientrelation, dels i samarbete inom och utom hälso- och sjukvården - fördjupa sin förståelse för skilda sociala faktorers betydelse i förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliterande sammanhang - utveckla en förmåga att i det kliniska arbetet identifiera epidemiologiska frågeställningar, t ex identifiera anhopningar av fall och bedöma i vad mån sådana bör analyseras vidare - utveckla en förmåga att i det kliniska arbetet tillämpa epidemiologiskt inhämtade kunskaper och t ex kunna analysera riskfaktorer, utreda förekomsten av dessa samt föreslå åtgärder på individ- och gruppnivå

4 - utveckla en förmåga att i det kliniska arbetet identifiera och bedöma vårdbehov, beslutssituationer, organisatoriska frågeställningar och effekter av vården av betydelse för utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvård Epidemiologisk kompetens - behärska vanliga metoder för kartläggning av sjuklighet och riskfaktorer i befolkningen - bli väl förtrogen med existerande system för diagnosklassifikation och - registrering liksom med problem med olika diagnostiska system och deras tillämpning i ett befolkningsperspektiv - bli väl förtrogen med modeller och metoder för att beskriva, förklara och förstå samband mellan social miljö och hälsa och sjukdom - behärska vanliga metoder inom analytisk epidemiologi - väl lära känna och förstå interventiv epidemiologi - behärska metoder för analys och värdering av vårdbehov och effekter av hälso- och sjukvårdens insatser på befolkningsnivå Preventivmedicinsk kompetens - bli väl förtrogen med riskfaktorerna för de stora sjukdoms- och skadegrupperna, deras fördelning i befolkningen och effekter på dödlighet och sjuklighet - behärska metoder för planering, genomförande och utvärdering av samhällsbaserade primärpreventiva program på lokal, regional och central nivå - behärska metoder för planering, genomförande och utvärdering av sekundärpreventiva program - erhålla samhälls- och beteendevetenskapliga kunskaper avseende samband mellan levnadsförhållanden och levnadsvanor och metoder för att påverka vanor och attityder inom befolkningen i preventivt syfte Kompetens inom hälso- och sjukvårdsplanering, beslutsprocess och ekonomi - bli förtrogen med hälso- och sjukvårdens struktur och organisation samt grundläggande juridiska regelsystem

5 - väl lära känna och förstå den politiska, administrativa och medicinska beslutsprocessen inom sjukvården samt kunna tydliggöra och bidra med underlag till prioriteringsbeslut på olika nivåer inom sjukvårdsorganisationen - väl lära känna metoder för planering och utveckling av hälso- och sjukvård lokalt, regionalt och på riksplanet - bli väl förtrogen med socialförsäkringssystemet och dess interaktion med hälso- och sjukvård - väl lära känna metoder för hälso- och sjukvården att via samhällsplaneringen inom andra sektorer förbättra det allmänna hälsotillståndet - behärska metoder för utvärdering av hälso- och sjukvårdens aktiviteter utifrån medicinska, sociala och psykologiska perspektiv och - väl lära känna hälsoekonomiska principer och arbetssätt och tillägna sig förtrogenhet med olika metoder att koppla samman kostnad med nytta inom sjukvården.