I. Övergripande målbeskrivning

Transkript

1 GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens ansvarsområde omfattar en bred bedömning av den äldre patientens såväl medicinska som sociala funktionsförmåga. Målet för specialisten i geriatrik är att för den enskilde individen minimera och kompensera det handikapp som följer av ett sjukdomsfall. Genom ökad funktionsförmåga skall det bli möjligt för patienten att återvända till så självständigt boende som möjligt. Detta förutsätter kvalificerad utredning och behandling, som måste sättas in snabbt, eftersom de äldre har en begränsad reservkapacitet. Utan kvalificerade insatser i akutskedet ökar risken för hospitalisering vilket understryker betydelsen av tillgång till såväl öppna som slutna vårdformer. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Rehabiliteringsinsatser för äldre patienter kräver ett nära samarbete med bl a primärvården, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, sjuksköterska, logoped, psykolog, dietist och socialtjänsten. Geriatrikern skall, baserat på kunskaper om och insikt i övriga specialiteters kompetens, kunna samordna insatserna till patientens bästa. Geriatrikern skall ha kännedom om socialtjänstens organisation och arbetssätt för att vid behov kunna bistå denna med konsultinsatser. Geriatrikern skall även kunna medverka i planering av utbildning för socialtjänst, anhöriga och ideella organisationer. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Geriatrikern skall ha goda kunskaper i akutgeriatrik och genom samarbete med andra specialiteter kunna ge förutsättningar för ett snabbt omhändertagande. En viktig del av behandlingen är rehabilitering. Bakgrunden till de äldres sjukdomar är ofta multifaktoriell. De äldre har dessutom ofta flera sjukdomar samtidigt. Detta ställer speciella krav på rehabiliteringen som ett kvalificerat lagarbete. Specialisten i geriatrik har en samordnande funktion vid behandling och rehabilitering av äldre, som drabbats av sjukdom med åtföljande funktionsnedsättning. Detta kräver

2 konsultinsatser och samarbete med övriga specialiteter som har hand om äldre patienter. En väsentligt ökad prevalens av psykiska störningar såsom demens och konfusion ses hos den äldre patienten. Geriatrikern skall ha kunskap om vanliga sådana tillstånd hos den gamla människan. Psykogeriatrik utgör därför en väsentlig del i utbildningen. Ytterligare ett viktigt kunskapsområde är medicinska, psykologiska och sociala problem i samband med vård i livets slutskede - palliativ medicin. Förebyggande av sjukdom hos äldre är ett angeläget verksamhetsområde för geriatrikern. Deltagande i folkhälsoarbete är därför också en del av geriatrikerns arbetsområde. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Specialisten i geriatrik måste ha goda kunskaper om medicinska tillstånd som är vanliga inom geriatriken men som kan ha sitt huvudsakliga kunskapsområde inom annan specialitet. Sidoutbildning inom internmedicin och psykiatri är nödvändig (se preciserade delmål).

3 Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är chefsöverläkarens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också chefsöverläkarens ansvar att tillse att ST-läkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. Rekommendationer beträffande specialiseringstjänstgöringens uppläggning m m presenteras i en speciell utbildningsbok, som läkarorganisationernas specialitetsföreningar och sektioner tillhandahåller.

4 II. Preciserade delmål Inom geriatrik A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra - vanliga tillstånd i akutgeriatrik, såsom hjärtinsufficiens, angina pectoris, hypotoni, yrsel, elektrolytrubbningar, djup ventrombos, pneumoni, lungemboli, konfusion, dehydrering, urinvägsinfektion - inkontinens, prostatism - sårinfektion, sårbehandling, trycksårsprofylax, kronisk venös och arteriell insufficiens i benen, gangrän - hypertoni - kronisk obstruktiv lungsjukdom - diabetes mellitus, hypotyreos - artros, osteoporos - förstoppning, diarré - parkinsonism - demens - pseudodemens, depression, oro, ångest, sömnrubbning - kronisk smärta - rehabilitering vid slaganfall, höftfraktur, amputation och reumatoid artrit - anläggande av KAD och nutritionssond - funktionsbedömningar inkl ADL B. Specialisten skall ha god kännedom om handläggning av - hjärtinfarkt, hjärtrytmrubbning - kronisk respiratorisk insufficiens - infektionssjukdomar - hypertyreos - Parkinsons sjukdom, multipel skleros - maligna sjukdomars utredning, prognos och förlopp - nutritionsproblem, magsår, malabsorption - rektoskopi, benmärgs- och lumbalpunktion, buk- och pleuratappning C. Specialisten skall vara orienterad om - neuropsykologisk testmetodik - kommunikationsproblem såsom nedsatt syn och hörsel, afasi och dysartri

5 - hjälpmedelsutprovning och bostadsanpassning Inom internmedicin Många akutgeriatriska tillstånd gränsar till de sjukdomar som handläggs inom internmedicin. Erfarenhet från akutmottagningens arbete och jourverksamhet är därför nödvändig. Sidoutbildningen skall leda fram till fördjupad kunskap om diagnostik, utredning och behandling av - hjärtsvikt - hjärtinfarkt - angina pectoris - hjärtarytmier - diabetes typ II - djup ventrombos - lungemboli - stroke - gastrointestinala sjukdomar hos äldre Inom psykiatri Psykiatriska tillstånd hos äldre utgör en väsentlig del av det geriatriska diagnosspektrat. Sidoutbildningen skall leda fram till fördjupad kunskap om diagnostik, utredning och behandling av - konfusion - psykoser vanliga hos äldre - depression - demens - legala och etiska aspekter vid psykisk sjukdom hos äldre