Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi. - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH.
|
|
- Lena Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH. Vad gäller de delar av föreskriften som avser kompetens och måluppfyllelse i hematologi kan vi konstatera att SFH:s förslag hörsammats på de flesta punkter. Efter närmare eftertanke önskar vi dock ändra vårt tidigare förslag rörande delmål 10 från att kunna handlägga allogen stamcellstransplantation till att initialt kunna handlägga. Enligt nedan ställer vi oss frågande till att delmålet rörande palliation har raderats men i övrigt samtycker vi till skrivelsen kring hematologisk kompetens. När det gäller kompetensbeskrivning och delmål rörande den gemensamma kunskapsbasen avvisar vi delar av nuvarande förslag enligt synpunkter nedan. Vi anser att förslaget ligger långt ifrån den diskussion som fördes mellan SoS och specialitetsföreningarna i samband med hearing på SoS om basåren oktober 2012 där vi uppfattade en stark konsensus kring fokus på organ och processer. Med anledning av den stora diskrepansen mellan tidigare diskussion/konsensus och nu liggande förslag anser vi det nödvändigt med en snar ny hearing mellan SoS och specialitetsföreningarna i frågan. En sådan hearing får dock inte påverka tiden för införande av den nya ordningen. På grund av den korta remisstiden under helgperiod har vi inte lyckats få till ett möte med övriga internmedicinska specialiteter, men mailkontakter med bland annat Svensk förening för Endokrinologi ger vid handen att de delar vår uppfattning. Definition av kompetensområdet samt kompetenskrav Vi samtycker i stort till definitionen av den gemensamma kunskapsbasens syfte med fokus på symtom och fynd talande för akut sjukdom inom det internmedicinska området. Däremot ställer vi oss mycket tveksamma till att tyngdpunkten i tjänstgöringen begränsas till akutmottagningen och vårdavdelning med akutvårdsprofil vilket enligt definitionen för akutvård omfattar handläggning under det första dygnet. De internmedicinska problem, akuta som kroniska, som en specialist i någon av de internmedicinska basspecialiteterna ställs inför uppträder ofta tillsammans med, eller sekundärt till, sjukdom eller behandling för annan
2 internmedicinsk åkomma. Möjlighet till träning och kompetens inom denna typ av komplexa internmedicinska frågeställningar riskerar bli minimal om tyngdpunkten i tjänstgöringar ligger på akutmottagning och akutvårdsavdelning. Det är vår övertygelse att en blivande specialist måste beredas möjlighet till fördjupad förståelse för organsystem och funktion istället för att på ett listat sätt lära sig hantera akuta diagnoser. Den genom allmäntjänstgöring (AT) uppnådda legitimationen ska innebära att läkaren besitter en god kunskap och färdighet i att handlägga de vanligaste akuta internmedicinska tillstånden. Specialisttjänstgöringen (ST) syftar till att fördjupa och bredda denna kompetens. Liggande utbildningsförslag riskerar att hematologer, och andra internmedicinska basspecialister, blir hänvisade till ständiga konsultationer för alla organkomplikationer. Vi förutsätter att SoS visar en flexibilitet när det gäller basutbildning så att de olika kommande medicinska specialisterna själva tillåts definiera behovet av fördjupande placeringar på exempelvis gastroenterologisk, njurmedicinsk, lungmedicinsk, endokrinologisk eller hematologisk avdelning under de två basåren som ett komplement till mer akutinriktade placeringar. SFH förutser att samtliga blivande specialister i hematologi givetvis även under år 3-5 av sin utbildning med regelbundenhet kommer att medverka i jourtjänstgöring varför en tillräcklig akutkompetens kommer att uppnås även om delar av de två första basåren ej ägnas åt akutmedicin. Vi delar naturligtvis SoS åsikt kring vikten av kompetens avseende helhetssyn. Helhetssyn är grundläggande i läkargärningen oavsett patientgrupp och torde därmed utgöra gemensam kunskapsbas för alla specialiteter. Helhetssyn borde därför snarare omskrivas i inledande stycke om kompetenskrav och inte anges som ett enskilt delmål. Detta måste rimligtvis gälla alla läkare med patientkontakt och inte på något sätt begränsas till någon enskild patientgrupp. I föreslagen målbeskrivning, delmål 4, fås intrycket att helhetssyn kan uppnås genom tjänstgöring på speciella enheter. Vidare omfattas delmål 4 av multisjuka äldre, där kompetens också förväntas uppnås genom tjänstgöring på speciell enhet som handhar denna patientgrupp. Vi vill poängtera att multisjuka äldre vårdas inom den specialiserade internmedicinens alla grenar och utgör en given del av all internmedicinsk tjänstgöring. Vård av multisjuka äldre på invärtesmedicinsk avdelning inbegriper dessutom att man medicinskt tar hand om hela patienten på ett sätt som inte alltid görs inom geriatriken, som ofta har ett annat uppdrag (såsom till exempel rehabilitering och minnesutredningar). Förslaget ger intryck av behov av tjänstgöring på enhet med geriatrisk profil, vilket SFH ej anser är
3 behövligt. Denna åsikt delas av bl a Svensk Njurmedicinsk Förening. Delmål 4 bör därför omformuleras/förtydligas Vi noterar även att vårt förslag till delmål med fokus på palliativ vård är borttaget. Detta är mycket förvånande inte minst med tanke på den växande gruppen multisjuka äldre. Att kunna handlägga patienter i palliativt och terminalt behandlingsskede bedömer vi, liksom helhetssyn, borde vara grundläggande för alla specialister som möter patienter i livets slut, då möjlighet till vård på palliativ enhet är begränsad. Behovet av ökade kunskaper inom palliativ medicin har påpekats av flera auktoriteter inom området (Svensk förening för palliativ medicin, RCC i samverkan m.fl) som förordar gedigna kunskaper inom detta område i nationella vårdprogram. I enlighet med vårt remissvar rörande gemensam kunskapsbas för de internmedicinska specialiteterna maj 2013, ifrågasätter vi ambitionen att lista tillstånd för kompetensområdet. En checklista av detta slag är svår att göra komplett och riskerar att flytta fokus från den generella förståelsen för invärtesmedicinska tillstånd till ett begränsat diagnosbaserat synsätt. Vi förespråkar istället att kunskap och förståelse kring organ och processer poängteras, och att tjänstgöring på olika invärtesmedicnska avdelningar förutom akutmottagning/ akutvårdsavdelning förordas. Vi föreslår att sista meningen under kompetenskrav För specialistkompetens i hematologi krävs att målbeskrivningen för den internmedicinska kunskapsbasen är uppfylld tas bort. Meningen fyller inte längre någon funktion då kompetensbasens mål (1-4) ingår i målbeskrivningen för basspecialiten hematologi. Med nuvarande skrivning fås intrycket att ytterligare en målbeskrivning ska uppfyllas. Utbildningsstruktur Vi delar uppfattningen att inledande del av ST bör ägnas åt den gemensamma kunskapsbasen (1-4). Vi vill dock åter betona vikten av organkunskap och processer. Denna kompetens kan inte tillägnas genom fokus på tjänstgöring inom akutsjukvård. För att uppnå kompetens inom någon av internmedicinens basspecialiteter krävs fördjupning kring vitala organ. Det är vår övertygelse att detta kräver tjänstgöring på enheter som ger fördjupad insikt i internmedicinens olika kompetensområden. Stort fokus på akutsjukvård kommer att ske på bekostnad av denna fördjupade organ och processkunskap. Det är också viktigt att betona att
4 denna fördjupade, komplexa internmedicinska kompetens är grundläggande för att uppnå specialistkompetens gällande bedömningar även avseende akuta tillstånd. Teoretisk utbildning avseende den gemensamma basen föreslås med fördel arrangeras lokalt eller regionalt. SFH delar uppfattningen att regionala/lokala utbildningar har stort värde men betonar att de utgör komplement till dagen LIPUS-granskade nationella kurser. Då det för huvudmännen kan te sig ekonomiskt fördelaktigt med regionala/lokala lösningar finns det en uppenbar risk att utbudet av nationella, LIPUS-godkända, utbildningar för den gemensamma basen minskar eller försvinner helt. Detta ställer höga krav på SoS gällande regelverk och granskning för att säkra såväl kursutbud som kurskvalité för ST-läkare i hela landet. Vi saknar riktlinjer avseende tidsaspekten. Specialistkompetens är målstyrt men med en minimitid för ST på 5 år. Det bör finnas en uppskattning av hur tiden under ST bör förläggas. Vi föreslår att 2 år beräknas för den gemensamma basen och 3 år för fortsatt utbildning inom respektive basspecialitet. Under de 2 år som beräknas för den gemensamma basen bör ett år ägnas åt fördjupade kunskaper om organsvikt som förutsätter placeringar på utvalda specialiteter inom den internmedicinska familjen. Denna typ av tjänstgöringar säkerställer också god träning i handläggning av multisjuka äldre då denna patientgrupp är starkt representerade inom internmedicinens olika specialistenheter. Tjänstgöring inom geriatrisk enhet anser vi inte tillföra något ytterligare för kompetensområdet för den internmedicinska basen. Vi saknar delmålen rörande kommunikativ kompetens, ledarskap och vetenskapligt synsätt men förutsätter att de är gemensamma för alla specialiteter och likt dagens målbeskrivning kommer at inkluderas som delmål För Svensk Förening för Hematologi Jan Samuelsson Ordf. SFH Docent/Överläkare/Sektionschef Sektionen för hematologi och koagulation Verksamhetsområde Internmedicin Södersjukhuset
5
Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13
Målbeskrivningsarbetet Rubrik Förnamn Efternamn Gemensam kunskapsbas 11/18/13 Syfte med översynen Att undersöka behov av justeringar av enskilda specialiteters placering i specialitetsstrukturen Att undersöka
Läs merHematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
402 Kompetensbeskrivning Specialiteten hematologi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i utredning, diagnostik, behandling, prevention och uppföljning av tillstånd i blodet samt i blodbildande,
Läs merÖversyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg
Översyn av specialitetsindelningen Frida Nobel Thomas Wiberg Socialstyrelsens förslag Fler baser och fler tillägg samt common trunk? Socialstyrelsens uppdrag ST-rådet ska bistå Socialstyrelsen med att
Läs merHematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Hematologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
Läs merGeriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merMed kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg
Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn
Läs merKlinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet
Läs merNya ST 2015 SOSFS 2015:8
Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015
Läs merInvärtesmedicinska specialiteter
Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk
Läs merUtbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk
Läs merNya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18
Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Läs merMedicinska njursjukdomar
Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merRemissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare
2018-02-14 Dnr 10.1-42402/2017 1(5) Avdelning mitt Åsa Windahl Alin Asa.windahlalin@ivo.se Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare Inspektionen för vård
Läs merSpecialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.
Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ
Läs merLungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Lungsjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merEndokrinologi och diabetologi
Endokrinologi och diabetologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merOnkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merRapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin
Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin Vad har hänt 2013? Vad pågår och vad planeras 2014? Socialstyrelsen övertagit SK-kurser LIPUS tagit över Certifiering av ST-kurser samt SPUR UU
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-06--07 Västmanlands sjukhus Västerås Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merKlinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merTjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock
1 (3) Datum 2017-09-20 Koncernkontoret Handläggare: Daniel Carlzon Telefon: 076-119 44 52 E-post: daniel.carlzon@vgregion.se Till Koncernledning hälso- och sjukvård Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta
Läs merGemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård
Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård SOSFS 2008:17 BFM SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav
Läs merReumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merKardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring
Läs merSmärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merKirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merNy struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt
Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna
Läs merBild- och funktionsmedicin. Slutversion1
Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av utredning, diagnostik, icke-kirurgisk och kirurgisk behandling samt uppföljning av yttre medfödda missbildningar, utredning, diagnostik,
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kirurgi karaktäriseras av kompetens inom skador och kirurgiska sjukdomar, färdigheter i operationsteknik och bedömning av symtom, kunskap om patofysiologi, diagnostik
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181022 24 Hälsostaden Sjukhus Ängelholm Ort kutmottagningen i Helsingborg Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer STRUKTUR
Läs merÄldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
1112 Kompetensbeskrivning Specialiteten äldrepsykiatri karaktäriseras av kompetens inom alla sjukdomar och tillstånd med psykiska eller kognitiva symtom hos äldre, oavsett orsak. Det gäller såväl kognitiva
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 180425-26 Hässleholms sjukhus Sjukhus Hässleholm Ort Invärtesmedicinska specialiteter Verksamhetsområde Åsa oström och erne Eriksson Inspektörer
Läs merDel 3: Checklista för inspektion
Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren
Läs merÖverenskommelse träffad mellan följande parter:
ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-21 mars 2014 NÄL och Uddevalla sjukhus NU-sjukvården Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson Inspektörer Gradering
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181107-08 Lasarettet Trelleborg Sjukhus Trelleborg-Malmö Ort Invärtesmedicinska specialiteter Verksamhetsområde Suzanne Wendahl och erne
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 18-19 maj 2016... Visby lasarett Visby Internmedicin Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Jesper Persson... Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merEnskilda basspecialiteter
Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merNeurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merLäkarförbundets förslag för en god äldrevård:
Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka
Läs merRehabiliteringsmedicin
Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merInnehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7
Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens
Läs merÅrsberättelse Utbildningsutskottet KITM
Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsmötet 7 maj 2014 Kerstin Elvin Minimitider bl.a. 4år inom KITM Checklistor ST läkarna självständigt skall utföra våra vanligaste analysmetoder ROTEM / TEG Ref.litteratur
Läs merGynekologisk onkologi
Gynekologisk onkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merIndividuell planering av tjänstgöring
Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merProtokoll för styrelsemöte , Svensk Förening för Hematologi (telefon)
Protokoll för styrelsemöte 2013-10-04, Svensk Förening för Hematologi (telefon) Närvarande: Jan Samuelsson (ordf), Maria Liljeholm (sekr), Catharina Lewerin (sekr elect), Per Axelsson (avgående skattmästare),
Läs merNeurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merKlinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning
MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet
Läs merBarnonkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Barnonkologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merGlesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin
Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin Den 24 juni 2008 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring som gäller
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 13-14 april 2016 Helsingborgs Sjukhus Helsingborg Medicinska kliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och erne Eriksson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merRekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen
Målbeskrivning Rättspsykiatri Rekommendationer av Svenska Rättspsykiatriska Föreningen Rekommendationerna är inklippta i fetstil i Socialstyrelsens text. Kompetensbeskrivning Specialiteten rättspsykiatri
Läs merInledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur
Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att
Läs merwww.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil
www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin förslag från arbetsgruppen presenterades på nationella konferensen i Järvsö
Läs merOm ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten 2014. Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland. www.lio.se/studierektorskansliet
Om ST Handledarutbildning Hösten 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad styr innehållet i ST? Tvingande: Socialstyrelsens riktlinjer och allmänna råd om läkares
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25/11 2015 Centralsjukhuset Karlstad Karlstad Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering
Läs merUtbildningsbeskrivning
Utbildningsbeskrivning Klinik Hematolog- och onkologkliniken, SÄS, Borås Klinikens huvudverksamhet Kliniken handlägger vanliga cancersjukdomar och hematologiska sjukdomar. Upptagningsområdet är 160 000
Läs merDelmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg
Lathund för Socialstyrelsens intyg 2015:8 målbeskrivning Allmänmedicin, Region Uppsala Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg A1 Medarbetarskap, VC (ev.
Läs merKort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying
Kort historik Behov: riktad utbildning som annars inte ryms i en allmänmedicin-st Pengar Tid Ordets makt Lobbying Utbildningsfrågan har varit en stående punkt på kommande konferenser, i Tärnaby 2003, Tällberg
Läs merKärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merAllergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merOm ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.
Om ST Handledarutbildning Våren 2014 Maria Randjelovic Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland Vad innebär nya ST från 2008? Nya ST Minst 5 års heltidstjänstgöring (exkl tjl, sjukskr och
Läs merSFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur
Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Läs merPsykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN
920 Kompetensbeskrivning Specialiteten psykiatri karaktäriseras av utredning, bedömning, diagnostik, behandling och uppföljning samt omvårdnad och rehabilitering vid psykiska sjukdomar hos vuxna, där svårighetsgraden
Läs merST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET
EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181022--23 Helsingborgs lasarett Sjukhus Helsingborg Ort kutmottagning Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer STRUKTUR
Läs merSvensk Förening för Orofacial Medicin önskar lämna följande synpunkter på föreskrifter och allmänna råd:
1 Svensk förening för Orofacial Medicin (SOM) har getts möjlighet att svara på remissen om förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring, Dnr 4.1.1-14145/2017 Svensk
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merEn modernisering av läkarutbildningen
En modernisering av läkarutbildningen (om avskaffandet av AT-tjänstgöringen och därmed psykiatrisk praktik för Sveriges läkare) - Karl Lundblad, ST-läkare Psykiatri, Ordförande ST-läkare i psykiatri, STrepresentant
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181211 12 Lasarettet i Landskrona Sjukhus Landskrona Ort kutmottagningen i Helsingborg Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson Inspektörer
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 19-20 januari 2016... Hallands Sjukhus Varberg Medicinkliniken... Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Åke Johansson... Inspektörer Gradering
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av allmäntjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av allmäntjänstgöring Granskningssdatum: 181211 12 Lasarettet i Landskrona Sjukhus Landskrona Ort Invärtesmedicinska specialiteter Verksamhetsområde Åsa oström och jörn Ohlsson
Läs merBild- och funktionsmedicinska specialiteter
Bild- och funktionsmedicinska specialiteter Bild- och funktionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav
Läs merRevidering av föreskrifterna om läkarnas ST
Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST Febe Westberg Ragnhild Mogren Kim Thorsen Studierektorskonferens 2014-03-26 Vad är syftet med den offentligrättsliga regleringen av läkarnas medicinska specialiteter?
Läs merOrtopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ortopedi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-09-21--22... Hässleholms sjukhus Hässleholm Endokrinologi...... Sjukhus Ort Klinik Sven Karlander... Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Psykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merKlinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Klinisk genetik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merAnestesi GU/AT/BT Livslångt
Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet
Läs merTilläggsspecialiteter
Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merInfektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Piteå älvdals sjukhus Klinik Hematologi Specialitet 2019-12-13 2019-12-13 Datum Piteå Ort Ingmar Nilsson Inspektör LÄKARNAS INSTITUT FÖR PROFESSIONELL
Läs mer