BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsallergologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av allergisk sjukdom och överkänslighetsreaktioner av icke allergisk natur hos barn och ungdomar. Utöver individuell diagnostik, behandling och omvårdnad ingår även individuell och allmän förebyggande verksamhet. Kunskap om miljöfaktorers betydelse för primär och sekundär prevention har blivit en viktig del i verksamheten. Specialiteten omfattar såväl öppen som sluten vård för barn och ungdomar med allergi eller annan överkänslighet eller med risk att utveckla sådan sjukdom. Omhändertagandet innefattar utredning, diagnostik, behandling samt primär och sekundär profylax. Arbetet innefattar inte bara barnet och familjen utan även offentlig miljö och personal i barnets alla vardagsmiljöer. Specialistkompetens i barn- och ungdomsallergologi förutsätter dessutom kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Specialisten har ett mycket nära samarbete med specialister inom hud- och könssjukdomar, klinisk fysiologi, klinisk immunologi, lungmedicin och öron-, näs- och halssjukdomar. Specialisten i barn- och ungdomsallergologi måste därför ha goda kunskaper om och vara väl förtrogen med verksamheten inom dessa specialiteter (se preciserade delmål). Specialisten skall också kunna samverka med de instanser som kan påverka det allergisjuka barnets situation såsom barnomsorgen, skolan, socialtjänsten, miljöoch byggnadstekniska organ och militära myndigheter. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialisten i barn- och ungdomsallergologi skall A. Ha goda kunskaper och färdigheter i att diagnostisera och behandla akut och kronisk astma i olika åldrar med särskild tonvikt på farmakoterapin, administrationssätt, effekter och bieffekter

2 att diagnostisera och behandla allergisk rinokonjunktivit, eksem och akut urtikaria i olika åldrar att rätt använda och tolka resultaten av in vivo-tester inom ämnesområdet att rätt använda och utvärdera laboratorieundersökningar inom ämnesområdet att rekommendera/påfordra miljöförbättrande åtgärder som kan vara av betydelse för det allergiska barnet i såväl terapeutiskt som profylaktiskt syfte att informera om och motivera patienten/familjen för lämplig behandling att skaffa sig djupgående insikt i de psykosociala problem som kan drabba familjer med svårt sjukt eller handikappat barn och kunna samarbeta med psykolog, kurator m fl kring sådana problem. B. Ha god kännedom om och erfarenhet av diagnostik och behandling av kronisk rinit, kronisk urtikaria och gastrointestinala överkänslighetsreaktioner lungfysiologiska undersökningar immunterapi akuta, svåra överkänslighetsreaktioner C. Vara orienterad om mindre vanliga sjukdomssymtom inom ämnesområdet dietbehandling vid multipel födoämnesöverkänslighet samhällsplaneringens konsekvenser för barns hälsa och utveckling Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete

3 träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning inom annan specialitet fordras ej för specialistkompetens i barnoch ungdomsallergologi. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring - kunskapskontroll Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är chefsöverläkarens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också chefsöverläkarens ansvar att tillse att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. Rekommendationer beträffande specialiseringstjänstgöringens uppläggning m m presenteras i en speciell utbildningsbok, som läkarorganisationernas specialitetsföreningar och sektioner tillhandahåller.

4 II. Preciserade delmål Specialisten inom barn- och ungdomsallergologi skall A. Självständigt kunna utreda, diagnostisera och behandla följande tillstånd - obstruktiva luftvägsbesvär hos späd- och småbarn - akut och kronisk astma i olika åldrar - anafylaktisk reaktion, hotande och manifest - akut och kroniskt eksem - akut urtikaria - allergisk rinokonjunktivit - överkänslighetsreaktioner orsakade av födoämnen - överkänslighetsreaktioner orsakade av läkemedel - pricktest - inhalationsbehandling i olika åldrar - rutinmässiga lungfunktionsprövningar - hyposensibilisering med pollenextrakt - försäkrings- och intygsfrågor inom ämnesområdet B. Ha en god kännedom om och viss erfarenhet av att handlägga/utföra - svår, kronisk astma - andra lungsjukdomar - kronisk rinit - kronisk urtikaria - köldurtikaria - infektionskänsliga barn inkl misstänkt immundefekt - multipel födoämnesallergi - dietrådgivning och behandling med eliminationsdieter - provokation vid gastrointestinal allergi - provokation i öga och näsa - mätning av bronkreaktivitet med histamin/metacholin - speciella lungfysiologiska undersökningsmetoder - hyposensibilisering vid allergi mot bi- och getinggift samt djur och kvalster - bedömning av barns närmiljöer - problem kring sjuka hus

5 - utformning av vårdprogram C. Ha teoretisk kännedom om eller ha närvarit vid handläggning/utförandet av - bronkialprovokation med allergen - provokation med acetylsalicylsyra, färgämnen och konserveringsmedel - laboratorieundersökningar vid allergi och infektionskänslighet - allergisk alveolit I samverkan med andra specialiteter Dermatologi ST-läkaren skall under utbildningstiden delta i utredning, diagnostik och behandling av - akuta och kroniska eksem - akut urtikaria - kronisk urtikaria - hudsymtom orsakade av födoämnen eller läkemedel - kontaktallergi Klinisk fysiologi ST-läkaren skall under utbildningstiden inhämta goda kunskaper om - metoder för lungfunktionsundersökning, deras möjligheter och begränsningar i olika åldersgrupper - metoder för bedömning av fysisk arbetsförmåga och orsaker till begränsning av denna Klinisk immunologi ST-läkaren skall under utbildningstiden inhämta god kunskap om - in vitro-metoder för diagnostik av allergiska sjukdomar och om dessa metoders möjligheter och begränsningar i olika åldrar. Lungmedicin ST-läkaren skall under utbildningstiden delta i utredning, diagnostik och behandling av - akut och kronisk astma i tonåren och hos unga vuxna - akuta och kroniska näsbesvär i motsvarande åldersgrupp

6 - födoämnesproblem i åldersgruppen ST-läkaren skall under utbildningstiden ha deltagit i - bronkoskopi med lavage och biopsi Öron-, näs- och halssjukdomar ST-läkaren skall under utbildningstiden delta i utredning, diagnostik och behandling av - kroniska eller recidiverande öronbesvär hos barn - rinitbesvär med möjlig allergisk genes - vasomotorisk rinit - kronisk rinit - kronisk sinuit - akuta eller kroniska tillstånd i ÖNH-regionen orsakade av födoämnen eller läkemedel Förebyggande verksamhet Specialisten i barn- och ungdomsallergologi skall ha djupgående insikter i och kunna metoderna för att förebygga uppkomsten av och försämring vid sjukdomar inom ämnesområdet. Detta innebär att kunna på lämpligt sätt ge råd om - att skapa förutsättningar för primär och sekundär prevention genom information och undervisning - saneringsåtgärder i barnets närmiljö - att förhindra exponering för tobaksrök - fysisk träning vid astma - principer för att förebygga uppkomst av ansträngningsutlöst astma - hudvård vid eksem - kost vid födoämnesöverkänslighet - allergiförebyggande åtgärder för s k högriskfamiljer - yrkesrådgivning