BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI"

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomskardiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av hjärt- och cirkulationssjukdomar hos barn och ungdomar. Specialiteten, omfattande såväl öppen som sluten vård, utreder och behandlar medfödda och förvärvade sjukdomar i cirkulationsorganen. Diagnostiken baseras på analys av sjukhistoria, fysikalisk undersökning, elektrokardiografi, ekokardiografi och hjärtkateterisering kompletterad med radiologiska, elektrofysiologiska, isotop- och ergonometriska undersökningar. Behandlingsmetoderna omfattar läkemedelsbehandling samt med kateterteknik utförda åtgärder. Specialistkompetens i barn- och ungdomskardiologi förutsätter dessutom kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Specialisten i barn- och ungdomskardiologi har ett mycket nära samarbete med specialister inom thoraxkirurgi och anestesi och intensivvård. Samverkan sker också med företrädare för barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomsradiologi, klinisk fysiologi samt kardiologi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Efter genomgången specialistutbildning skall ST-läkaren ha förvärvat färdighet i diagnostik och behandling av hjärtsjukdomar, ha fördjupad kunskap om deras förlopp, konsekvenser och behandlingsmöjligheter. Den blivande specialisten skall kunna förmedla stöd och information i första hand till barnet och dess familj men också till andra berörda. Inom barn- och ungdomskardiologi skall den blivande specialisten A. Självständigt och rutinerat kunna handlägga och utföra fysikalisk diagnostik av hjärta och cirkulation EKG, FKG, arbetsprov och utvärdering av 24-timmars EKG nyupptäckta blåsljud

2 primär diagnostik och behandling av akuta kardiella symtom i nyföddhetsperioden och hos äldre barn behandling av cirkulationsstillestånd hemodynamisk farmakoterapi farmakologisk ductusmanipulering diagnostik och behandling av rytmrubbningar tvådimensionell, M-mode och Doppler-ekokardiografi hjärtkateterisering utredning av okomplicerade shunt- och stenosvitier inflammatoriska hjärtsjukdomar och kardiellt engagemang vid systemsjukdomar genetisk rådgivning försäkrings- och intygsfrågor inom ämnesområdet. B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggning/utförandet av utredning av komplicerade medfödda hjärtfel röntgenfynd vid kongenitala vitier betydelsen av isotopundersökningar angiografisk detaljvärdering av normal och patologisk hjärtanatomi operation av kongenitala vitier inkl vanliga peri- och postoperativa komplikationer postoperativ vård av hjärtopererade barn kateterburen dilatationsbehandling. C. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggningen/utförandet av fetala kardiologiska undersökningar med ekokardiografi avseende hjärtanatomi och intrauterina arytmier invasiv elektrofysiologisk diagnostik myokardbiopsi kateterinterventioner av mer komplicerad art hjärttransplantation Vad gäller speciellt förhållningssätt skall ST-läkaren kunna sätta in sjukdomen i ett helhetsperspektiv, ha förståelse hur barnets och familjens livssituation påverkas

3 och utveckla förmågan att kunna stödja det sjuka barnet och familjen samt bistå dem i deras relation med myndigheter, skolan m fl. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning inom annan specialitet fordras ej för specialistkompetens i barnoch ungdomskardiologi. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen.

4 Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Specialisten i barn- och ungdomskardiologi skall A. Självständigt och rutinerat kunna utföra/handlägga/vara väl förtrogen med - fysikalisk diagnostik av hjärta och cirkulation hos barn i olika åldrar - utredning av nyupptäckt blåsljud - utredning och behandling av cyanos - utredning och behandling av inkompensation och cirkulationssvikt - behandling av cirkulationsstillestånd - bedömning och behandlingsindikationer vid persisterande ductus arteriosus hos prematurfödda barn - farmakologisk ductusmanipulering - tolkning av EKG och FKG - indikationer för och tolkning av 24 timmars EKG - indikationer för och tolkning av arbetsprov och ortostatiskt prov - genomförande och tolkning av fullständig ekokardiografisk undersökning inklusive tvådimensionell-, Doppler- och M-mode-ekokardiografi av spädbarn och större barn - tolkning av hemodynamiska fynd erhållna vid ekokardiografi, deras betydelse och felkällor - indikationer för invasiv utredning vid kongenitala vitier

5 - hjärtkateterisering inklusive tolkning av hämodynamiska och angiografiska fynd - ballongseptostomi am Rashkind - utredning och uppföljning av öppetstående ductus arteriosus, förmaksseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, pulmonalisstenos, aortastenos, koarktation, Fallots anomali och okomplicerad transposition - inflammatorisk hjärtsjukdom, endo-, myo- och perikardit samt Kawasaki's sjukdom - hjärtengagemang vid systemsjukdom och som behandlingskomplikation - primär arytmi - utredning baserad på yt-ekg under sinusrytm och under arytmi - antiarytmisk farmakoterapi - elektrokonvertering - indikationer för elektrofysiologisk utredning - genetisk rådgivning - försäkrings- och intygsfrågor. B. Ha god kännedom och viss erfarenhet av handläggning/utförandet av - utredning av komplicerade medfödda hjärtfel såsom komplicerad transposition, dubbelt utflöde från höger kammare, pulmonalisatresi med/utan ventrikelseptumdefekt, kongenitalt korrigerad transposition, truncus arteriosus, single ventricel, isomerism - röntgenologisk bedömning av lungblodflöde, torakal situs och hjärtform vid olika vitier - angiografisk detaljvärdering av lung- och systemcirkulation inklusive kranskärl vid olika medfödda hjärtfel - postoperativ vård av hjärtopererade barn inklusive vanliga peri- och postoperativa komplikationer - indikationer för och betydelse av isotopmetoder, radiokardiografi, shuntbedömning och myocardscintigrafi vid utredning och uppföljning av medfödda hjärtfel - non-invasiv elektrofysiologisk utredning - pacemakerbehandling - ballongdilatation av valvulära stenoser och av rekoarktation.

6 C. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggning/utförandet av - fetal ekokardiografisk diagnostik av hjärtmissbildningar och bedömning av fetala brady- och takyarytmier - indikationer för och utförandet av transesophageal och epicardiell ekokardiografi - invasiv elektrofysiologisk diagnostik - pericardiocentes - komplicerade kateterinterventioner såsom kateterstängning av ductus arteriosus och förmaksseptumdefekt, emboliseringstekniker och endovaskulära proteser - indikationer för och utredning inför hjärt- och hjärtlungtransplantation.

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsallergologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning PLASTIKKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Den plastikkirurgiska specialitetens målsättning är att med en vävnadsvänlig och vävnadsbesparande atraumatisk operativ teknik uppnå

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten kirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av de medfödda eller förvärvade sjukdomar

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsradiologi omfattar fördjupade medicinskt radiologiska kunskaper och färdigheter i utredning,

Läs mer

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador

Läs mer

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält SKOLHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Skolhälsovården utgör dels en fortsättning av den förebyggande barnhälsovården, dels en arbetsmiljöinriktad hälsovård för barn och

Läs mer

SVENSK THORAXKIRURGISK FÖRENING Swedish Association for Thoracic and Cardiovascular Surgery

SVENSK THORAXKIRURGISK FÖRENING Swedish Association for Thoracic and Cardiovascular Surgery SPECIALICERINGSUTBILDNING I THORAXKIRURGI Målbeskrivning för sidoutbildning Allmän målsättning: Specialiteten thoraxkirurgi har stora kunskaps- och färdighetssamband med kirurgi, anestesi och intensivvård,

Läs mer

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala Syfte Förbättra och konkretisera utbildningsplanen för nya ST läkare inom barn- och ungdomskardiologi, samt att förtydliga

Läs mer

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet

Läs mer

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet RÄTTSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten rättspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om psykiatrisk utredning och diagnostik, rättspsykiatrisk

Läs mer

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt PSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten psykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering vid psykiska

Läs mer

Thomas Higgins

Thomas Higgins Thomas Higgins 13-03- 12 Upplägg Hjärtfriskt > hjärtsjukt Diverse hjärtsjukdomar Blåsljud upptäckt en passant handläggning 99% av barn har inte medfödda hjär3el Om det finns 200 barn på ett BVC finns det

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar

Läs mer

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 Nya ST 2015 SOSFS 2015:8 eller ny-nya ST eller ST 2.0 Börja om från början, börja om på nytt... Börja om från början, börja om på nytt... Nja, inte helt Nya ST 2015= SOSFS 2015:8 Började gälla 1 maj 2015

Läs mer

Primärvårdens Barnkardiologi. Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus

Primärvårdens Barnkardiologi. Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus Primärvårdens Barnkardiologi Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus Epidemiologi Hjärtmissbildning hos 8/1000 barn 1/3 vardera: Lindriga, ej behandlingskrävande Måttliga Svåra Blåsljud hos 50-75% av alla barn

Läs mer

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet

Läs mer

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt KLINISK GENETIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk genetik omfattar fördjupade kunskaper om genetiska faktorers betydelse dels för uppkomsten av sjukdomar,

Läs mer

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd. ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten obstetrik och gynekologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i diagnostik och behandling av normal

Läs mer

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att meddela nya föreskrifter

Läs mer

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Barnkardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning HÖRSELRUBBNINGAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten hörselrubbningar (audiologi) omfattar handläggningen av patienter med sjukdomar i hörsel- och balanssystemet. Specialiteten

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Thoraxkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka

Läs mer

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus .det beror på. Vilken hjärtmissbildning? Svårighetsgrad (lindrig/tät, stor/liten, tidig/missad)

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad

Läs mer

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kardiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1) Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin Definition av kunskapsområdet =Definitionen för Bild och funktionsmedicin Kompetenskrav Medicinsk

Läs mer

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Kompetensbeskrivning Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karaktäriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ

Läs mer

Kateterinterventioner JOHAN HOLM

Kateterinterventioner JOHAN HOLM Kateterinterventioner JOHAN HOLM GUCH diagnoser i Sverige DIAGNOSER Coarctation 10% Övriga klaffel 12% Transposition Fallot 5% 7% Shuntvitier 43% Aortaklaffel 14% Enkammarhjär ta Övriga 1% 8% GUCH intervention

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Psykiatriska specialiteter

Psykiatriska specialiteter Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Anestesi GU/AT/BT Livslångt Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT

Läs mer

ST-kurs 2-6 Oktober 2017 Göteborg

ST-kurs 2-6 Oktober 2017 Göteborg ST-kurs 2-6 Oktober 2017 Göteborg GUCH In Real Life ST-kurs Sammanfattning: Detta är en 5-dagars kurs som ger en bred och basal kunskap om vuxna med medfödda hjärtfel med fokus på fysiologi och att kunna

Läs mer

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1 Bild- och funktionsmedicin Slutversion1 Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning LUNGSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten lungsjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av andningsorganens sjukdomar.

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Kurskod: BL1010 Kursansvarig: Siw Lunander Datum: 2013-05-03 Skrivtid: 3

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Bäckagård Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-04 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT

Läs mer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi

Läs mer

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring

Läs mer

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi. KLINISK VIROLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk virologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun 1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Helsa Vårdcentral Kneippen Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-09-21 Norrköping atum Ort Lasse Karlsson, Robert Svartholm Inspektörer Styrkor Goda

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi. KLINISK BAKTERIOLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk bakteriologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Neptunuskliniken Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-06 Varberg atum Ort Erik Tyrberg, Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Korta beslutsvägar,

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning ORTOPEDI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten ortopedi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av medfödda och förvärvade sjukdomar och

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i att igenkänna, bota, lindra

Läs mer

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur Klinisk fysiologi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat att

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Genomförande av specialiseringstjänstgöring i kardiologi inom KC hjärtsjukvård, Sunderby sjukhus

Genomförande av specialiseringstjänstgöring i kardiologi inom KC hjärtsjukvård, Sunderby sjukhus Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (8) Genomförande av specialiseringstjänstgöring i kardiologi KC hjärtsjukvård, Sunderby sjukhus Lagrum och styrande förutsättningar I enlighet med 4 kap 1 patientsäkerhetsförordningen

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Läjeskliniken Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-05 Träslövsläge atum Ort Erik Tyrberg och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad

Läs mer

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen Medfödda hjärtmissbildningar Nationella utbildningsdagar VIC B-M Ekman-Joelsson 111124 Medfödda hjärtfel n Vanligaste enskilda missbildningen n 8/1000 nyfödda barn Fördelning av de vanligaste medfödda

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Västra Vall Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-06 Varberg atum Ort Erik Tyrberg och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Engagerade

Läs mer

Invärtesmedicinska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter Invärtesmedicinska specialiteter Internmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk

Läs mer

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Örnäsets hälsocentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-10-02 Luleå atum Ort Thord Svanberg, Gunnar Nilsson Inspektörer Styrkor Väl anpassad tid

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN 1097 Kompetensbeskrivning Specialiteten vårdhygien karaktäriseras av fördjupad kunskap om prevention av vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården. Kompetensområdet omfattar även färdigheter

Läs mer

Bilaga 2a Förslag på kursämnen för kardiologi

Bilaga 2a Förslag på kursämnen för kardiologi Bilaga 2a 2014-03-09 Dnr 3.2 41979/2013 1(15) Avdelningen för kunskapsstöd Jenita Nilsson jenita.nilsson@socialstyrelsen.se Bilaga 2a Förslag på kursämnen för kardiologi Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr. Sammanställning av Bilagor Delmål-Kompetenskrav- Utbildningsaktivitet till ansökan om specialist kompetens enligt SOSFS 2015:8 *) kolumnen finns med som hjälp när intyg behöver konverteras från SOSFS 2008

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Medicinska njursjukdomar

Medicinska njursjukdomar Medicinska njursjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utbildningsbok för klinisk farmakologi

Utbildningsbok för klinisk farmakologi Utbildningsbok för klinisk farmakologi Innehåll I. Några ord från Svensk förening för klinisk farmakologi... 2 II. Om specialiseringstjänstgöring i klinisk farmakologi... 3 III. Övergripande utbildningsprogram

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-28 nestesi- och intensivvårdskliniken anderyds Sjukhus Klinik Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Kompetensbeskrivning

Kompetensbeskrivning Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för

Läs mer