I. Övergripande målbeskrivning

Transkript

1 LUNGSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten lungsjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av andningsorganens sjukdomar. Lungklinik eller lungmedicinsk enhet skall dels vara remissinstans för utredning och/eller behandling av patienter med svårare eller ovanligare lungsjukdomar, dels svara för den kvalificerade akuta lungsjukvården. Akuta tillstånd är vanliga inom lungmedicinen varför detta är en viktig del av verksamheten. Preventivt arbete liksom rökavvänjning, astmaskola och terminalvård ingår i rutinverksamheten. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Lungmedicin har breda kontaktytor mot klinisk fysiologi, medicinsk radiologi, onkologi och thoraxkirurgi. Frekventa kontakter förekommer också med yrkes- och miljömedicin, anestesi och intensivvård liksom klinisk patologi. Lungspecialisten måste därför ha god kännedom om dessa områden. Specialisten i lungsjukdomar samarbetar också med primärvården. Användningen av tekniska hjälpmedel såsom inhalationsapparater, oxygenkoncentratorer, oxygen i tub, hemrespiratorer och CPAP-apparatur kräver nära samarbete med medicinsk-teknisk avdelning och hjälpmedelscentral. Vid arbetsrelaterade lungsjukdomar sker samverkan med försäkringskassa och riksförsäkringsverket och i rehabiliteringsärenden med länsarbetsnämnden. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Lungspecialisten skall självständigt kunna handlägga de vanligt förekommande lungsjukdomarna med riktad anamnes, fysikalisk undersökning, lungfysiologisk och radiologisk diagnostik liksom bronkoskopi m m. Kunskap i allergologi är nödvändig för verksamheten liksom kunskaper om preventivt arbete, rökfrågor och patientutbildning. Kunskap om handläggning av akuta tillstånd i luftvägar och lungor är nödvändig. Basala kunskaper om patofysiologiska mekanismer samt farmakologi-, laboratorie-, bakteriologisk- och cytopatologisk diagnostik är viktiga.

2 Information till patienter och anhöriga om elakartade sjukdomar, som också drabbar unga individer är svår och kräver stora psykologiska kunskaper. ST-läkaren måste tillägna sig förmåga att förstå och bemöta dessa patienter och deras anhöriga och få insikt i terminalvårdens problem och i krisbehandling. Omvårdnaden av patienter med kvävningssymtom och svåra smärtor ställer speciella krav. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Gemensam kunskapsbas De invärtesmedicinska specialiteterna har en gemensam kunskapsbas. Detta innebär att vissa kunskaper och färdigheter måste innehas av samtliga specialister inom gruppen (se preciserade delmål). Diagnostik och behandling av hjärtsjukdomar utgör en viktig del av denna bas. Till den gemensamma kunskapsbasen hör också ett antal metoder och tekniker som används mer allmänt och som alla måste behärska. Varje invärtesmedicinsk specialist måste t ex självständigt kunna utföra ven-, artär- och lumbalpunktion. Det är också nödvändigt att specialisten kan göra pleuratappning, registrera EKG samt utföra orotrakeal intubation och defibrillering. Specialisten måste vidare på egen hand kunna tolka och bedöma EKG, spirometri och arbetsprov.

3 Samtliga invärtesmedicinska specialister måste också ha förmågan att kunna riskvärdera olika medicinska undersökningsmetoder såsom röntgen, angiografier och isotopundersökningar. De måste vidare ha god kännedom om olika läkemedel, med deras effekter och biverkningar, samt ha kunskap om adekvata vårdnivåer för internmedicinska patienter. Sidoutbildning För att diagnostisera och sköta astma och luftvägsallergier krävs en bred allergologisk kunskap. Specialisten i lungmedicin måste därför ha kunskaper och färdigheter från allergologisk verksamhet utöver det som ingår i den generella invärtesmedicinska kunskapsbasen ovan. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och

4 regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Gemensamt för de invärtesmedicinska specialiteterna Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra Hjärtsjukdomar - hjärt-lungräddning (HLR) - hjärtinfarkt - arytmier - hjärtinsufficiens - symtomatisk behandling och utredning av koronar kärlsjukdom Kärlsjukdomar - ventrombos - lungemboli - akuta cerebrovaskulära tillstånd - akuta inflammatoriska kärlsjukdomar - perifer arteriell insufficiens - hypertoni - venös insufficiens Endokrina och metaboliska sjukdomar - hyper- och hypoglykemi - hyper- och hypotyreos - hypo- och hyperkalcemi

5 - diabetes mellitus typ 1 och 2 Mag-tarmkanalens sjukdomar - diarré/obstipation - funktionella mag-tarmrubbningar - underhållsbehandling av inflammatorisk tarmsjukdom - ikterusutredning Infektionssjukdomar - högfebrila tillstånd - septikemi - meningit - urinvägsinfektioner - pneumoni - kroniska och recidiverande urinvägsinfektioner Neurologiska sjukdomar - kramptillstånd - huvudvärk - medvetslöshet - yrsel Förgiftningar/olyckor - kemiska förgiftningar inkl läkemedel Blodsjukdomar - anemiutredning Lungsjukdomar - asthma bronchiale - respiratorisk insufficiens - obstruktiv lungsjukdom - kronisk bronkit

6 Njursjukdomar - anuri och akut njurinsufficiens - hematuri - proteinuri Maligna sjukdomar - diagnostik av tumörsjukdomar Reumatiska sjukdomar - akuta och kroniska mono/polyartriter - reumatiska systemsjukdomar Inom lungsjukdomar A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra följande - astma, kronisk bronkit, emfysem och annan obstrukiv lungsjukdom - luftvägsallergi - parenkymsjukdomar - respiratorisk insufficiens - lungsäckssjukdomar - sömnrelaterade andningsproblem - yrkeslungsjukdomar - tuberkulos och andra mykobakterioser - lunginfektioner hos patienter med normalt eller nedsatt immunförsvar - cystisk fibros - indikationer för hjärt-lung och lungtransplantationer - lungröntgenbilder och genomlysningsteknik - spirometri och andra basala andningsfysiologiska undersökningar - artärpunktion och blodgasanalys - immunologiska hudtester och bronkiella provokationstester - fiberbronkoskopi - thorakoskopi inkl anläggande av pneumothorax

7 - pleurabiopsi, pleuratappning, anläggande av pleuradränage, pleurodesbehandling - oxygenterapi, behandling med mekaniska andningshjälpmedel och inhalationsbehandling B. Specialisten skall dessutom - inneha god kännedom om det tbc-epidemiologiska läget, vara insatt i tbcregister, kunna handlägga miljöundersökningar kring nyupptäckta fall av tuberkulos - vid upptäckt av ärftliga sjukdomar t ex alfa-1-antitrypsinbrist, cystisk fibros, hypogammaglobulinemi, initiera och leda undersökningar av patientens familj och ge nödvändig information om dessa sjukdomar - vara väl förtrogen med rökavvänjningsfrågor - vara väl förtrogen med allergisanering av bostad, arbetsplats jämte yrkesrådgivning - kunna ta länsansvar för patientutbildning t ex i form av astmaskolor - vara väl förtrogen i hjälpmedelsfrågor - ha god kännedom om mekanisk-tekniska säkerhetsföreskrifter - kunna initiera och leda arbetet inom sjukgymnastisk andningsvård och kuratorrådgivning - ha god kännedom om den försäkringsmässiga bedömningen av arbetsrelaterade lungsjukdomar