Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Transkript

1 Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad är det som gör att dom står stadigt på benen? Bild 3-4 Hur kan vi stimulera brukarna att vara mer fysiskt aktiva på egen hand? Fundera på vad ni skulle kunna föreslå brukarna beträffande fysisk aktivitet. I vilka vardagssituationer skulle ni kunna få in träning av balans och benstyrka med brukarna? Kan man föreslå brukaren att göra den gemensamma promenaden annorlunda för att kunna utmana styrkan och balansen på ett säkert sätt? Tänk gärna på de brukare ni har. Hur erbjuds promenader? Vilken vikt lägger ni vid det? Vilka enkla balans- och benstyrkeövningar kan man använda utan att först kolla av med leg personal? Gå igenom övningarna i Stå på sig. Hur kan man använda dem hemma hos brukaren? Bild 5 Kom på exempel på andra riskfyllda situationer. Tänk på era brukare. Hjälp brukaren att hitta ett sätt att göra aktiviteterna på ett säkrare vis. Träna aktiviteten med brukaren så han/hon blir bättre på att utföra den. Ska någon annan utföra aktiviteten? Bild 6 Vad ska jag hålla utkik efter och rapportera vidare. Fundera gärna på era brukare. Är det något i cirklarna som stämmer in på dem? Gå igenom bedömningsunderlag vård- och omsorgspersonal hemtjänst.

2 Bild 7 En person som kan resa sig upp själv men inte stå självständigt och som dessutom har nedsatt kognitiv funktion är den grupp som har störst risk för att falla.. Bild 8 Nedsatt syn är en vanlig orsak till fall. Viktigt att uppmärksamma syn och hörselnedsättningar och föra detta vidare. Bra ljus är extra viktigt för den som har nedsatt syn. Kontrasterande färger När brukaren har nya glasögon och inte har vant sig vid dem ännu = fallrisk Bild 9 Dricker brukaren mellan måltiderna? Mjölk till maten är bra. Vad har brukaren hemma? Finns det frukt? Finns det grönsaker? Äter brukaren mellanmål? Tappar brukaren vikt? Om brukaren äter dåligt, kan det finnas något som stimulerar aptiten? Går det att påverkar brukarens inköp? 10% extra kilo utöver normalvikt är bra att ha som äldre. Motverka osteoporos: Kalciumrik mat som ost, mjölk, fil, yoghurt. Bladgrönsaker som broccoli, spenat och grönkål och är också bra. För att tillgodogöra sig kalcium behöver kroppen D-vitamin. Feta fiskar, ägg och mejeriprodukter är bra. Solljus omvandlas av huden till D-vitamin. Den åldrande huden har dock inte samma kapacitet som den yngre och solen måste vara 45 över horisonten. För att få i sig D-vitamin är mat den viktigaste källan. Utkik: Viktnedgång

3 Bild 10 Både läkemedlet och den sjukdom man äter läkemedlet mot kan vara fallrisker var för sig. Det är viktigt med bra medicininställning och noggrann uppföljning av läkaren. Läkemedel och fallrisk har starkare samband på SÄBO än i hemmet. I samtal med brukaren och anhöriga kan det vara bra att stärka dem i att kontakta läkare för läkemedelsuppföljning. 4 läkemedel eller fler = ökad fallrisk Utkik: biverkningar som Bild 11 Viktigt att ni uppmärksammar risker i miljön. Ta upp det med brukaren/anhöriga och förmedla vidare till AT/SG/DSK. Fundera på hur det ser ut hemma hos era brukare. Vilka är de vanligaste riskerna i miljön? Bild 12 Brukaren kan till viss del påverka symptomen av sjukdomarna. Det är viktigt att göra det man kan för att inte förlora funktion. Bild 13 Fall är vanligt hos brukare med demens. God omvårdnad är viktig. Utred orsak: När? Vad? Hur? (Se Lokalt vårdprogram för demens i Östersunds kommun ) Bild 14 Det finns vetenskapligt belägg för att höftskyddsbyxor ger ett ökat skydd mot höftfraktur när de används.

4 Bild 16 Brukaren faller inte pga. av att de har en riskfaktor utan det måste till en aktivitet och en omgivning också. Därför är det viktigt att titta på sambanden mellan dessa tre faktorer när man analyserar en fallhändelse. Bild 17 Riskfaktorer för fraktur och riskfaktorer för fall är i stort sätt de samma. Osteoporos är självklart en stor frakturrisk. Kön (kvinnor drabbas i högre grad av osteoporos) och vikt (undervikt ger dålig stötdämpning vid fall) har också stor betydelse när det gäller frakturrisk. Bild 18 Största riskfaktorn för att falla är att man har fallit tidigare. Sök efter förändringsbara riskfaktorer och lägg ner mest tid på dem. Bild 19 Fallrapporten är ett viktigt arbetsinstrument för att ha möjlighet att upptäcka fallmönster. Fyll i den så noga ni kan. Följ statistik av fallrapporter för att se resultatet av ert arbete. När fyller ni i en fallrapport? Om ni får veta tre dagar efter fallet? Fyll i när ni får veta att någon fallit, fyll i det som går att fylla i. När ni fyller i händelseförlopp, kolla inte bara vad som hänt under själva fallet. Fråga även om något speciellt hänt timmen innan och även dygnet innan. Brukaren kanske t.ex sov oroligt natten innan. Ställ dig frågan Varför föll brukaren just den här dagen, inte bara just det här tillfället. Bild 20 Det är viktigt att sätta upp gemensamma mål tillsammans med brukare och att följa upp dessa. Viket är personalens ansvar och vilket är brukarens? Vilka av riskfaktorerna är brukaren beredd att göra något åt? När har brukaren uppnått målen, när ska vi prova något annat och när ska vi avsluta?

5 Bild 21 Att vara flera olika yrkesgrupper som arbetar mot ett flertal olika riskfaktorer har visat sig vara det bästa sättet att förebygga fallolyckor. Vi förebygger fraktur genom att förebygga fall i första hand. Fysisk aktivitet, solljus (45 över horisonten), näringsriktig mat stärker skelettet men det är i senaste laget att börja stärka skelettet när man är gammal och redan har en fallrisk. Det bästa vi i kommunen kan göra för våra brukare är att hjälpa dem att förhindra frakturer genom att förhindra fall. Bild 22 Fall är den vanligaste dödsorsaken till följd av olyckor bland äldre. Bild 23 Kvinnor drabbas i högra grad av höftfrakturer än män (ingen könsskillnad beträffande fallhändelser). Risken stiger proportionellt med åldern. Bild Ett fall innebär inte bara höga kostnader för samhället utan också ett stort personligt lidande. Bild låg Jämtland sist eller näst sist i höftfrakturstatistiken, beroende på vilken åldersgrupp man tittade på som var 65 år. Vad detta beror på vet man inte riktigt. För lite solljus och därmed för lite D-vitamin som leder till benskörhet kan var en av orsakerna. Norrlandslänen ligger högt generellt och det ser likadant ut i norra Norge.

6 Totalt faller 75% inomhus, bland våra brukare faller 85% inne. Detta betyder inte att alla insatser ska göras i hemmet. Det är viktigt att de äldre kommer ut och rör på sig så att det har reservkrafter för att klara kraven inomhus. Sammanfattning Stimulera och uppmuntra fysisk aktivitet Uppmärksamma risker Hur kan vi tänka fallprevention i vardagen