Att mäta för att veta. Senior alert

Transkript

1 Att mäta för att veta Senior alert

2 Kvalitetsregistrens syfte systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra vårdens kvalitet (Patientdatalagen)

3 Syftet med mätningarna i Senior alert Förbättring Forskning Bedömning

4 Vad vill du/ni ha svar på?

5 Vad kan man se i statistiken? Individnivå gruppnivå. Möjlighet till att jämföra. Vårdprocessen. Valda åtgärder, åtgärder som inte är valda och åtgärder som är utförda/ inte utförda. Antal fall, trycksår, personer med undernäring och dålig munhälsa. Könsfördelning. Ålder.

6 Rapporterna Uppdateras dagligen kl Bara klarmarkerat tankas över + påbörjade åtgärder Standardiserade Tänk på urval Tabeller och/eller grafer

7 Rapporter för olika faser Komma igång Flyt i arbetssättet Drift/utfall Administrativ rapport Koll på läget Fall Översiktsrapport Översiktsrapport Åtgärder

8 Nacka seniorcentrum, Sofiero

9 De mest planerade åtgärderna för att förebygga trycksår och undernäring (jan 2012-mars 2013) Trycksår Mellanmål 5 Övervakning av hudkostymen en gång per dag eller oftare 3 Undernäring Mellanmål 14 Skapa en trevlig måltidsmiljö 13 Protein och energirik kost 3 Skapa gemenskap 11 Minska nattfasta till max 11 timmar 3 Observation av måltid 2 Information, rådgivning eller handledning till person och/eller närstående 10 Minska nattfasta till max 11 timmar 10 Åtgärder som främjar en god oral hälsa 9

10 De mest planerade åtgärderna för att förebygga fall (sept 2012-mars 2013) Icke planerade åtgärder under denna tidsperiod var bland annat styrketräning, balansträning, förflyttningsträning och översyn av läkemedel.

11 S E N I O R A L E R T Team: Förbättringsområde: Målsättning: Särkivaaragården, Övertorneå Fall och nutrition Antal fall ska minskas med systematiska förebyggande åtgärder. Principen är, att med regelbunden motion och utökad nutrition förbättras eller bibehålles den boendes muskelstyrka, och följaktligen risk för fall minskar. Testas med två boende på Särkivaaragården 1 hur ett pådrag med aktivering och nutrition påverkar de valda boende. I bedömningen tas hänsyn till antal fall, deras egna uppfattningar / reaktioner, utöver tas mätningar i början och i slutet av projekt. Resultaten jämförs och reflekteras gemensam arbetslaget vid APT.

12 PGSA hjul P L A N E R A Testperson 1, från Staren Konditionsträning ADL alla medarbetare ger sin insats Sjukgymnast individuell träning på tisdagar och fredagar enligt persons tillstånd All personal gångträning tre ggr /dag. Sjuksköterska sekreterare, riskbedömningsinstrument, vikt, prover, sjukvård PLANERA GÖRA Nutrition Energipulver till frukost, energirik mat från köket, näringsdryck dagligen STUDERA, AGERA

13 Planera Göra Studera Agera hjul PLANERA Testperson 2 från Bofinken Konditionsträning ADL förbättrar koordination, alla medarbetare ger sin insats Sjukgymnast individuell träning / balans, styrka, tisdag och fredag All personal gångträning tre gr/ dag, till toa med hjälp av rollator / lämnas rullstol till matsal. Sjuksköterska sekreterare, riskbedömningsinstrument, vikt, prover, sjukvård Nutrition Energirikpulver till frukost, energirik mat från köket, näringsdryck dagligen PLANERA STUDERA OCH AGERA GÖRA

14 PGSA hjul GÖRA Person 1 Riskbedömning: Enligt Senior alert finns det risk för fall och undernäring. Åtgärder planerades. Signeringslistor upprättades. ADL: Person 1 skall göra ADL varje morgon efter sin förmåga. Individuell träning: Träning med sjukgymnast 2 ggr i veckan. Inriktning på balans och gång. Mätmetod är =gångsträcka. Gångträning: 2 3 ggr/dag. Morgon kväll, från sovrum till matsal. Vikt, BT, puls: Kontinuerlig kontroll under testperioden. Nutrition: person 1 skall få en mer järnberikad kost. Näringsdryck dagligen och på natten.

15 G Ö R A person 2 period v. 44 /2012 v. 01 / 2013, Patienen har orkat bra och varit aktiv under testperiod. Riskbedömning En riskbedömning enligt Senior alert är gjord i början av testperioden. Detta visade risk för fall och undernäring. Åtgärder för detta planerades. Åtgärder följs upp med signeringslistor. ADL Person 2 skall varje morgon göra sin ADL. Trots sin sjukdomsbakgrund (parkinsons, psykisk ohälsa) klarar person 2 ADL tillfredsställande. Hon kan: tvätta ansiktet /äter/rullar omkring med rullstol/klär sig av och till. Varje tillfälle signeras. Individuell träning Gång och balansträning med sjukgymnast på tisdagar och fredagar. Bergs balansskala används som mätmetod, testet utförs i början i mitten och slutet av testperioden. Gångträning Skall gångträna 3ggr/dag, fördelat under dagen, dvs morgon, dag och kväll. Varje träning skall signeras. Vikt, BT, puls: Kontinuerlig kontroll under testperioden.

16 PGSA hjul STUDERA / Person 1 Resultaten: I början av testperiod var fallrisk 7, risk för undernäring 9. Person 1 blev sjuk i mitten av perioden, vilket ledde till även risk för trycksår ( 20 p). I slutet av period var fallrisk fortfarande 7 p, risk för undernäring 8 p. Aktivitetsnivån har varit av varierande grad p ga att person 1 insjuknade i början av testperioden ( testvecka 2 och 3). Därför är resultaten ojämna och insjuknande påverkade också nästkommande veckornas kondition. Trots infektion och annan fysisk sjukdom har gångförmåga hållists. I slutet av testperiod orkade han gå 100 meter.

17 PGSA hjul STUDERA / Person 2 Resultaten : Enligt tester har person 2 fortfarande risk för fall och undernäring. Resultatet har enligt fallriskbedömningen minskat från 5 till 3 p. Bergs balansskala / förbättring i balans ( från 9 till 12 p.) Också gångförmåga förbättrades. Hon orkade gå längre. I början var 5 min nog, men i slutet ca 15 min. Fysisk aktivering påverkade tydligt personens sinnesstämning. Person 2 var en aktiv och glad tränare.

18 AGERA / Sammanfattning Teamarbetet är till stort nytta. Testpersonerna riskbedömdes och utifrån detta fick de individuella åtgärder. Balans och gångförmåga förbättrades. En tydlig förbättring kan märkas i sinnestämning. Tester i större skala behövs inte. Redan av ett litet test kan man få resultat. Det viktigaste är att ha ett bra teamarbete. Enda risken i ett litet test är om testpersonerna av någon anledning ej kan fortsätta, t ex vid sjukdom.

19 Några könsskillnader i registret ( ) Andelen med risk för fall, undernäring och trycksår är signifikant högre för kvinnor på nivån 0,0001%. Skillnaden för medelnivån är så pass stor att den betraktas som praktiskt signifikant. (68%/60%, 61%/56% och 24%/20%) Andel med utförd åtgärd av de med planerad åtgärd är signifikant högre för män på nivån 0,01%. Skillnaden för medelnivån är liten (83%/85%) Fall Trycksår Läkemedelsgenomgång används i statistiskt signifikant större grad till kvinnor. Antihalksockar används i statistiskt signifikant större grad till män. Näringsdryck och Mellanmål används i statistiskt signifikant grad mer till män Undernäring Vägning minst 1 gång var tredje månad och Uppmuntran och påstötning används i statistiskt signifikant högre grad till kvinnor. Näringsdryck används i statistiskt signifikant högre grad till män. Munhälsa Smörj läpparna är statistiskt signifikant vanligare bland kvinnor.

20 Minskning av andel trycksår enligt punktprevalensmätning trycksår ,6 14,1 Mätning av SKL: 2011 v Mätning av Senior alert för kommuner: v v , , v v v v v v v v 37 Landsting Kommun

21 Mindre andel viktminskningar >5% i både kommuner och landsting

22 Hela vårdpreventiva processen i Senior alert t om

23 Andel personer mer risk som fått planerad förebyggande åtgärd t om % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 83% 53% 90% 76% 0% Andel planerad åtgärd för personer med risk Kommun Andel planerad åtgärd för personer med risk Landsting

24 Vad vill du/ni ha svar på?