Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering
|
|
- Martin Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 (5) Nivåstrukturering för sjukgymnastinsatser vid hjärtrehabilitering Innehållsförteckning Inledning... 2 Rehabiliteringsfas... 2 Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök... 2 Fysisk träning under rehabiliteringsfasen... 3 Information/Hjärtskola... 3 Utvärdering/Uppföljning... 4 Säkerhet... 4 Identifierade brister... 4 Aktivitetsutbud utanför sjukvården... 5 Lokala vårdprogram/riktlinjer vad säger de?... 5 Dokumentinformation... 5
2 (5) Inledning Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård definieras hjärtrehabilitering som samtliga åtgärder (fysiska, psykologiska och sociala), som vidtas för att en person med genomgången hjärtsjukdom skall kunna motverka att sjukdomen förvärras och kunna återgå till ett liv i balans i samhället och känna sig delaktig. Hjärtrehabilitering indelas i tre faser. Den första omfattar tidig mobilisering och riskbedömning. Den andra fasen avser de följande 3 6 månaderna med fysisk träning, rökavvänjning, kostråd, psykosocialt stöd och återgång till arbete och ett aktivt dagligt liv. Den tredje fasen, underhållsfasen, är en livslång uppföljning och behandling av riskfaktorer samt bevarande av fysisk aktivitet. En hörnsten i hjärtrehabilitering är fysisk träning. Träningsprogram kan genomföras enskilt eller i grupp och syftar till en fysiskt aktiv livsstil. Regelbunden träning (2-3 ggr/vecka, min) med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Rehabiliteringsfas SÄS Borås: På återbesöket hos hjärtrehab-ssk (en vecka efter utskrivning) erbjuds patienten tid till sjukgymnast för bedömning av fysisk träningsnivå och hjälp med träningsupplägg. Patienten ska innefattas av inklusionskriterierna (se nedan). Patienten bokas in så tidigt som möjligt, helst inom 0-3 veckor efter besök hos hjärtrehab-ssk. SÄS Skene (Samrehab): Patienten kallas till gruppen av hjärtsjuksköterska som också placerar in patienten i lämplig grupp och oftast bestämmer belastning. På sjukgymnastikmottagningarna i Sätila, Kinna och Svenljunga träffar man överhuvudtaget inte dessa patienter. Patienterna åker till SÄS, Skene. Primärvårdsrehab i Ulricehamn och Tranemo: Det finns ingen träningsgrupp för de patienter som skulle ha behov av hjärtrehabilitering de första månaderna efter en hjärthändelse inom Primärvårdsrehab i Ulricehamn. Patienter kommer ibland för enskild träning efter färdig rehabilitering på hjärtmottagningen i Borås. I Tranemo finns en sjukgymnast på rehabenheten som tar patienter för enskild träning efter utskrivning från SÄS. Dessa kommer på remiss från hjärtsjuksköterska. Antalet patienter som remitteras är ca 5-6/år. Denna sjukgymnast har auskulterat på hjärtrehab SÄS Borås. Bedömning av fysisk träningsnivå vid 1:a besök SÄS, Borås: Vid förstagångsbesöket tas anamnes upp och patienten får utföra konditionstest, muskelfunktionstest samt fylla i livskvalitetsformulär. Generella mål och patientspecifika mål sätts upp och rekommendation samt råd om fysisk
3 (5) träning ges till patient. Vanligen placeras patienten in i en av våra träningsgrupper utifrån sjukgymnastens bedömning. Patienten kan också rekommenderas egenträning och ordineras Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Uppföljningsbesöket som syftar till att utvärdera träningsperioden bokas in ca 12 veckor efter träningsstart. Samrehab (Skene lasarett): Inga tester utförs före gruppstart. Däremot tar sjukgymnasten reda på patientens aktivitetsnivå och om han/hon tränar något eller är fysiskt aktiv på annat sätt. Något test vid avslut utförs inte heller men patienten tillfrågas då igen om aktivitetsnivån och om den har förändrats samt hur han/hon har upplevt träningsperioden. Fysisk träning under rehabiliteringsfasen SÄS Borås: Fyra olika grupper; lättgympa, medelgympa, bassänggympa och perifer muskelträning. Varje grupp tränar två tillfällen per vecka. Patienten kan också rekommenderas till egenträning med lämplig aktivitet (utifrån FaRordination). Patienten tränar vanligtvis 3 månader. Patienten instrueras att anpassa sin ansträngningsnivå utifrån Borg-skalan. Vid behov registreras puls och blodtryck. SÄS Skene (Samrehab): Två olika grupper; lättgympa och medelgympa. Patienten tränar en gång i veckan, tolv gånger. Information om hur gruppen fungerar ges till patient i samband med första tillfället. Patienten skattar sin ansträngningsgrad på Borgskalan och registrerar puls efter varje pass. Vid behov registreras blodtryck. Information/Hjärtskola SÄS, Borås: Patienten erbjuds att delta i Hjärtskola. Anmäls via hjärtrehab-ssk. Hjärtskolan går en gång i månaden. Hjärtskolan är två eftermiddagar och innehåller föreläsningar från hjärtrehab-ssk, kardiolog, sjukgymnast, dietist och kurator. Även Hjärt- och lungsjukas förening kommer och informerar om sin verksamhet. SÄS Skene (Samrehab): Efter träningen som pågår ca en timma följer fika och föreläsning/diskussion kring olika ämnen t.ex. hjärtats anatomi och funktion, hjärtinfarkt, riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, hjärtsvikt, fysisk träning och aktivitet, kost, mediciner, stress samt krisreaktion. Hjärt- och lungsjukas förening kommer vid ett tillfälle, likaså försäkringskassan. Vid något tillfälle finns utrymme för patienternas egna frågeställningar. Sjukgymnasten informerar om fysisk träning och aktivitet, i övrigt deltar kurator, dietist, sjuksköterska och farmaceut. För de patienter som inte kan/vill delta i hjärtrehabilitering på respektive sjukhus, t.ex. pga. lång resväg, föreslår vi att hjärtsjuksköterskan för ett motiverande samtal avseende vikten av att delta i behandlingen samt erbjudas besök hos
4 (5) sjukgymnast för bedömning av fysisk funktionsnivå och träningsupplägg. Om förskrivning av FaR-recept görs bör uppföljning ske av förskrivaren. Utvärdering/Uppföljning SÄS, Borås: Vid uppföljningsbesöket utförs samma tester som vid första besöket för att utvärdera träningsperioden. Patienten får råd om fortsatt egenträning och hjälp med att hitta lämplig aktivitet. FaR ordineras och träningsdagbok delas ut. Telefonuppföljning bokas in och sker tre månader efter uppföljningsbesöket. SÄS Skene (Samrehab): Vid sista tillfället tillfrågas patienten om hur han/hon upplevt träningsperioden, om aktivitetsnivån hemma har förändrats och om han/hon kommit igång med egen träning. Fortsatt lämplig träningsform diskuteras med patienten och ett recept på fysisk aktivitet (FaR) skrivs. Telefonuppföljning sker efter tre till fyra månader för att höra hur det har gått och ev. ge ytterligare råd. Säkerhet SÄS, Borås: All personal på Centrala sjukgymnastiken har utbildning i S-HLR. När patienten kommer för in- och utstatus är sjukgymnasten ensam med patienten i behandlingsrummet men det finns alltid kollegor i omkringliggande lokaler. När grupperna hålls är det alltid två personer med som är utbildade i S-HLR, sjukgymnast och sjuksköterska/undersköterska från hjärtavdelning eller hjärtrehabmottagning. SÄS, Skene (Samrehab): Hjärtgruppen leds av sjukgymnast som har utbildning i HLR. Hjärtsjuksköterska och undersköterska från medicinmottagning deltar vid varje tillfälle. Identifierade brister SÄS, Borås Lång resväg för patienter boende i Bollebygd, Ulricehamn och Tranemo. Flertalet av dessa tackar nej till att träffa sjukgymnast för att delta i träningsgrupp pga. lång resväg. Okunskap gällande regler för sjukresa. SÄS, Skene (Samrehab) Träning endast en gång i veckan, vilket är för lite enligt nationella riktlinjer. Inga tester före eller efter deltagande i träningen, vilket rekommenderas enligt nationella riktlinjer. Lång resväg för patienter från Svenljunga kommun.
5 (5) Aktivitetsutbud utanför sjukvården SÄS, Borås FaR-katalog 1 för Borås stad och Bollebygd. Hjärt-lungsjukas förening, gympa/promenader SÄS, Skene (Samrehab) FaR-katalog 1 T för Mark, saknar nivå tre. Hjärt-/lungföreningens träning, gympa/promenader. Primärvårdsrehab i Ulricehamn och Tranemo FaR-katalog 1 för Ulricehamn med omnejd, saknar nivå tre. Lokala vårdprogram/riktlinjer vad säger de? SÄS, Borås: När hjärtverksamheten på SÄS, Borås utvecklats har vi följt rekommendationer från nationella riktlinjer och FYSS samt undersökt hur det görs på andra sjukhus. Det som står i det lokala vårdprogrammet (ReKo) gällande hjärtrehabilitering ser ut att också vara hämtat från nationella riktlinjer. SÄS, Skene (Samrehab): Samma lokala vårdprogram gäller för SÄS, Skene, som för SÄS i övrigt. Primärvården i MUST-området: Enligt lokalt vårdprogram finns inga specifika riktlinjer gällande rehabiliteringsinsatser för denna patientkategori ålagda primärvården. Dokumentinformation För innehållet svarar s Samverkansråd för arbetsterapi och sjukgymnastik. Fastställt av chefsgrupp, Webbadress under rubrik Samverkansprojekt/Samverkansråd för arbetsterapi och sjukgymnastik 1 FaR-katalogen är framtagen för att hjälpa patienter att finna lämplig träningsform i samband med att fysisk aktivitet förskrivs på recept. Katalogen innehåller en sammanställning över olika aktiviteter som erbjuds via föreningar i respektive kommun, t ex promenadgrupper, vattengympa, gymträning, gympa, spinning och dans. Aktiviteterna är uppdelade på tre nivåer. Nivå ett är för patienter som kan träna på egen hand, nivå två innebär lågintensiva aktiviteter med sedvanlig gruppledare och nivå tre är aktiviteter med mycket låg intensitetsnivå och som leds av särskild utbildad FaR-ledare.
Presentationsmaterial från informationseftermiddag om hjärtsvikt, Pulsen, 2010-01-19 och 2010-01-28. Hjärtrehabilitering. Centrala Sjukgymnastiken
Hjärtrehabilitering Centrala Sjukgymnastiken Inklusionskriterier Hjärtrehab Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt + PCI Bypass operation Klaffoperation Akut PCI Patienten ska komma via hjärtrehabmott SÄS Patienten
Läs merReviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation
Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation Inledning Syfte Att personer som genomgått hjärtklaffoperation och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering
Läs merExterna Hjärtsviktsteamet
Externa Hjärtsviktsteamet Hudiksvall Uppstart maj-2014 Hur kom teamet till? Facket gjorde en anmälan till arbetsmiljöverket på grund av hög arbetsbelastning/ otillfredsställande arbetsmiljö Arbetsmiljön
Läs merRehabilitering efter hjärtklaffoperation
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Klaffsjukdomar Giltig fr.o.m: 2015-04-21 Faktaägare: Fanny Simonsson, Sjukgymnast Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions
Läs merRutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR
Datum: 20120504 Giltigt tom: Sida 1 (5) Rutin gällande förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR Syfte Fysisk aktivitet på recept, FaR är en evidensbaserad metod som sjukvården kan använda för att
Läs merRehabilitering efter hjärtklaffoperation
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Klaffsjukdomar Giltig fr.o.m: 2017-10-29 Faktaägare: Fanny Simonsson, Fysioterapeut/sjukgymnast Fastställd av: Stephan Quittenbaum, Tf. Ordförande medicinska
Läs merHur mycket kostar äldres fallskador i Bollebygd
Bollebygd invånare i Bollebygd för respektive Fallskadorna i Bollebygd kostar varje år: Regionens kostnad 2,3 milj. kr Kommunens kostnad 2,3 milj. kr Individens kostnad 0,1 milj. kr Total kostnad 4,7 milj.
Läs merVerksamhetsberättelse 2009 Förbättringsteam Osteoporos
Medlemmar i förbättringsteamet Verksamhetsberättelse 2009 Förbättringsteam Osteoporos Christina Fredriksson sjukgymnast Primärvårdsrehab Primärvården Borås/Bollebygd Jan Carlsson distriktsläkare Trandareds
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merVerksamhetsberättelse 2008 Förbättringsteam Osteoporos
Medlemmar i förbättringsteamet Verksamhetsberättelse 28 Förbättringsteam Osteoporos Christina Fredriksson sjukgymnast Ekenäs sjukgymnastik en Jan Carlsson distriktsläkare Trandareds Vct en Håkan Sinclair
Läs merGår det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?
Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik
Läs merReviderad 2013-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom
Reviderad 201-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom Inledning Syfte Att personer med kranskärlssjukdom och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering i enlighet
Läs merFörskrivning av kompressionshandske
2010-04-07 1 (5) Förskrivning av kompressionshandske (Gäller inte kompressionshandskar vid lymfödem) Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 2 Behovsbedömning... 2 SÄS, Borås... 2 SÄS, Skene... 2 Förskrivning...
Läs merKommun Där vårdsamverkan sker i större utsträckning
Kommun Bollebygd Borås Herrljunga Lerum Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vård och Vård och äldre sförvaltningen Stadsdel Öster, Väster och Norr Vård och Sektor Vårdoch omsorg ssektionen (avdelning äldre
Läs merTilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård
Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård Monia Lennartsson, leg sjukgymnast, MSc Kristina Areskoug-Josefsson,
Läs merInaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.
Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre
Läs merSAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM
FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merSamverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad
Samverkansprojekt Strokevård Komplettering 2009-11-30 till huvudrapporten 2009-09-17 ReKo Sjuhärad Inledning Arbetsgruppen för kartläggning av strokevården i ReKo Sjuhärad har fortsatt sitt arbete vid
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merDin gåva förändrar liv. hjart-lung.se/forskningsfond
Utan forskningen hade jag nog bara suttit hemma. Din gåva förändrar liv. hjart-lung.se/forskningsfond Nyligen bytte jag själv till vinterdäck på bilen. Det har jag inte orkat göra på fem år. Lagom till
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merFysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett. Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12
Fysisk aktivitet på Recept Karlskoga lasarett Föreläsare: Monika Randén Sjukgymnast och FaR-koordinator 2012-10-11-12 Implementering av fysisk aktivitet på recept hösten 2006 Uppföljning av ordination?
Läs merFörbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund
Läs merVad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt?
Vad händer vid kärlkramp och hjärtinfarkt? Hjärtat är en pump (stor som en knuten hand) som försörjer kroppens organ med syrerikt blod. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga
Läs merRapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010
Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre
Läs merRutiner för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från SÄS
Ansvarig utgivare Dokumentansvar/team Samv-rådet arbetsterapi och sjukgymnastik RIKTLINJE Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida 2010-03-19 1 (6) Dokumentnivå Utgåva Styrande dokument 1 Gäller
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012
Datum 2013-05-23 Ert datum Beteckning FaR rapport 2012 1(5) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2012 Bakgrund FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merRapport från. Samverkansrådet för rehabilitering
Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering 2006-08-18 Innehåll Inledning...3 Bakgrund...3 Uppdrag och arbetsuppgifter...4 Syfte med denna rapport...4 Metod...4 Arbetsform och ansvarsfördelning...
Läs merDiagnostik, vård och omhändertagande Cardiologi vårdkedjedokument Handläggare Anne-Christine Ahl
005-08-01 Sida 1 Länssjukhus Närsjukhus Familjeläkar verksamhet Definition vårdkedja 1. Syfte SAMMANHÅLLEN VÅRDEPISOD, EN SERIE AV SAMORDNADE VÅRDINSATSER INKL. PATIENTINFORMATION OCH PATIENTUNDERVISNING,
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merInnehåll. Verksamhetsberättelse. Mottagna recept. Vanligaste diagnosen. Framgångsfaktorer. Aktivitetskatalogen
FaR på Hisingen Fysisk aktivitet på Recept Innehåll Mottagna recept Vanligaste diagnosen Verksamhetsberättelse 27 Framgångsfaktorer Aktivitetskatalogen Av FaR -samordnare Anders Esko, Camilla Söderlindh,
Läs merVåra ställningstaganden:
SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM 2013-2016 PATIENTENS RÄTT TILL VÅRD OCH REHABILITERING Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas bästa möjliga vård, medicinering och sjukdomsförebyggande livsstilsinsatser.
Läs merEn ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom
Utskrivning En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom Efter 1-2 veckor Efter 6-10 veckor Efter 3-4 månader Catrin Henriksson Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset Efter 6 och/eller
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merInformation till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept
Information till dig som skriver Fysisk aktivitet på Recept Bakgrund Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i de dagliga aktiviteterna såväl i arbetslivet som genom ett stort
Läs merSamverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik åren
Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik åren 2005-2010 Bakgrund Av kvalitets- och patientsäkerhetsskäl är det viktigt att verksamheterna klargör ansvaret för planeringen och samordningen av
Läs merKranskärlssjukdom - sjukgymnastiska behandlingsriktlinjer
Kranskärlssjukdom Division Hälsa, habilitering och Godkänd av: Eva Stjernström divisionschef Vårdprogram 1(7) Utarbetad av: Ulrika Sälgeback leg. sjukgymnast Revisionsansvarig: Maria Klässbo forskningsledare
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merFysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?
Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är
Läs merKan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein
Kan IT-baserad egenvårdssupport skapa förutsättningar för en personcentrerad vård? Linda Askenäs och Roland Carlstein Heal-IT: Hjärta, Engagemang, Ansvar och Livskvalitet med IT Integrerat forskning och
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merKol-patienter Träning
Vad som sjukgymnast göra med Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2 Kol-patienter Träning KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling 39% av kol-pat
Läs merEgenvård vid hjärtsvikt
Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merRedovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323)
2011-01-26 Statens Folkhälsoinstitut 831 40 Östersund Redovisning av projektet Hjärt- och Lungsjuka minskar tobaksbruket (2008/323) Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund redovisar här projektet Hjärt- och
Läs merAtt åstadkomma en vård som kännetecknas av god kvalitet, bra tillgänglighet på alla vårdnivåer och ett smidigt flöde för patienten.
reviderad 2011-02-04 Riktlinjer för rehabilitering vid hjärtsvikt Inledning Syfte Att personer med hjärtsvikt boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering i enlighet med Socialstyrelsens
Läs merSMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merTräning efter lårbensamputation
Träning efter lårbensamputation Efter benamputation Under den första tiden på sjukhuset får du hjälp av sjukgymnast/fysioterapeut, arbetsterapeut eller avdelningspersonal att förflytta dig till en rullstol.
Läs merHjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merSammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915
Sammanställning av svar angående aktiviteter runt osteoporos och fallprevention, Äldres Hälsa170915 Örebro: Har försökt fått information om pågående projekt!! Det jag har fått reda på är att det kommer
Läs merKARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008
KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merProtokoll fört vid möte med ReKo Sjuhärads chefsgrupp Pulsen konferens, Borås
Ansvarig utgivare: Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad Hemsida: http://reko.vgr.se Datum: 2010-12-08 Handläggare: Epost: Sidor: Christer Wettervik reko.sjuharad@vgregion.se 7 Ärende: Utgåva nr: Protokoll från
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merLevnadsvanor i praktiken
Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merPROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport
PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merVerksamhetsrapport Programberedningen 2004
Verksamhetsrapport Programberedningen 2004 Programberedningen ska utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll; Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka för bättre
Läs merAP Närpsykiatri, Karlskoga. Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator
AP Närpsykiatri, Karlskoga Carina van Eijk, arbetsterapeut Elsie-Marie Gylebrandt Larsson, skötare Tove Reis, kurator Hur det började hos oss på Rehab.. 2005 Utbildning i Ett Sundare Liv. - Hälsa och Välbefinnande
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala
Läs merStöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.
Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs merGemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen
Södra Älvsborgs sjukhus (Borås och Skene) Statistik mars 218 och Trendriktning Distansmöten Juni 217- mars 218 Södra Älvsborg Borås sjukhus mars 218 12 1 8 6 4 Totalt antal möten Delaktiga vc Närhälsan
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merProcess för hjärtinfarkt-post PCI-post CABG-patienter, Medicin- Rehabkliniken, Kiruna sjukhus
Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Process för hjärtinfarkt-post PCI-post CABG-patienter, Medicin- Rehabkliniken, Kiruna sjukhus Berörda enheter Medicin/Rehab-kliniken, Primärvården. Syfte
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merMaria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus
Maria Nilsson Sjuksköterska Danderyds sjukhus Peace in our world can only start with peace in our minds Sri Sri Rari Shankar Vad är yoga? Yoga är sedan ca 5000 år en beprövad teknik för att kropp och själ
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merVårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena
Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga
Läs merMötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Tisdag 7 maj
Mötesanteckning Nätverksträff för FaR-ansvariga på vårdcentral Tisdag 7 maj 13.30-16.00 Information om FaR-nätverket Målet är att det ska finnas en FaR-ansvarig på varje vårdcentral i Göteborg som ska
Läs merNärsjukvårdsteam vid SÄS
2018-01-15 24071 1 (6) Sammanfattning Riktlinjen ger information om närsjukvårdsteamets arbetssätt och vägledning i remissförfarandet samt tydliggör vilka multisjuka äldre som är aktuella för inskrivning
Läs merUnga kroppar är gjorda för rörelse!
Unga kroppar är gjorda för rörelse! FYSISK AKTIVITET är en viktig del i ungdomars motoriska, sociala och personliga utveckling FYSISK AKTIVITET främjar fysisk och psykisk hälsa FYSISK AKTIVITET kan förebygga
Läs merTid: Onsdag 21 november 2018 kl. 09:30-12:00 Plats: Ängsklockan, plan 6 Ludvika lasarett
Central förvaltning Datum 2018-11-21 Sida 1 (9) Hälso- och sjukvårdsenheten Dnr Områdessamordnare Minnesanteckningar patientrådet Ludvika Tid: Onsdag 21 november 2018 kl. 09:30-12:00 Plats: Ängsklockan,
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merRiktlinje för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från sjukhus
Riktlinje för överrapportering avseende arbetsterapi och sjukgymnastik vid utskrivning från sjukhus ÖVERRAPPORTERING VID UTSKRIVNING FRÅN SJUKHUS Dnr: 10-2013 Handläggare: Maria Olsson Godkänd av/datum:
Läs merINSTRUKTION - ARBETSMATERIAL
2011-03-25 1 (12) TryggVE-modellen - Underlag vid upprättande av lokala rutiner för verksamheten Innehållsförteckning Inledning...2 Förutsättningar...2 Genomförande...2 Trygghet...2 Psykisk hälsa...4 Lokal
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merFörbättrad tillgänglighet och kvalitet av träningsinriktad rehabilitering efter hjärtinfarkt
Förbättrad tillgänglighet och kvalitet av träningsinriktad rehabilitering efter hjärtinfarkt Kerstin L. Angergård Specialistfysioterapeut hjärt- kärlsjukdomar Nationella Riktlinjer Enligt de nationella
Läs merRiktlinjer för tillgänglighet inom rehabiliteringsverksamhet i primärvård
PM 1 (5) Riktlinjer för tillgänglighet inom rehabiliteringsverksamhet i primärvård Inledning Denna PM beskriver de hållpunkter som gäller från januari 2013 för väntetider till sjukgymnastik och arbetsterapi
Läs merTILL DIG SOM VÅRDAS AKUT
TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering
Läs merskolor? Vad är meningen med alla dessa
Vad är meningen med alla dessa skolor? text: Åsa Fagerström foto: Peppe Ericsson Allt fler sjukgymnaster tränar patienter med samma diagnos i grupp. Vilka fördelar finns det med sådana skolor eller patientutbildningar?
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merFysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merAvvikelser i vårdsamverkan för perioden 1 januari 31 december 2009
1--1 Avvikelser i vårdsamverkan för perioden 1 januari 31 december 9 Bakgrund och syfte Vårdgivare inom ReKo Sjuhärad har sedan 3 arbetat med avvikelser i vårdsamverkan. Respektive huvudman/verksamhet
Läs merRegelbunden fysisk aktivitet kan minska biverkningar av cancerbehandlingen och lindra symtom på sjukdomen.
Cancerrehabilitering Syftet med cancerrehabilitering är att förebygga och minska de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och behandling. Målet är att du ska fungera och
Läs merProtokoll fört vid möte med ReKo Sjuhärads chefsgrupp i Bollebygd
Ansvarig utgivare: Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad Hemsida: http://reko.vgr.se Datum: 2009-02-16 Handläggare: Epost: Sidor: Ingela Tuvegran reko.sjuharad@vgregion.se Ärende: Utgåva nr: Protokoll från chefsgruppens
Läs merRutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:
Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller
Läs mer