Rapport från. Samverkansrådet för rehabilitering

Transkript

1 Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering

2 Innehåll Inledning...3 Bakgrund...3 Uppdrag och arbetsuppgifter...4 Syfte med denna rapport...4 Metod...4 Arbetsform och ansvarsfördelning... 4 Mål och avgränsningar...5 Framtagande av utvärderingsplanen... 5 Resultat...6 Allmänt... 6 Arbetsgruppernas resultat... 6 Psykisk ohälsa/psykisk sjukdom/psykiskt funktionshinder... 7 Övrigt... 7 Plan för fortsatt arbete... 7 Plan för utvärdering... 8 Ekonomisk redovisning... 9 Diskussion...9 Slutsats Referenser...11 Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

3 Inledning Samverkansrådet för rehabilitering startade sitt arbete Denna rapport är en utvärdering av hur arbetet hittills har bedrivits och resultaten efter de första nio månaderna. I rapporten ingår även en plan för Samverkansrådets fortsatta arbete och dess utvärdering på längre sikt. Med rehabilitering avses i denna rapport arbetsterapi och sjukgymnastik inom primärvård, länssjukvård och kommunal hälso- och sjukvård. Bakgrund ReKo sjuhärads chefsgrupp beslutade i september 2005 att inrätta ett samverkansråd för rehabilitering. Med rehabilitering avsågs arbetsterapi och sjukgymnastik. Samverkansrådet som startade sitt arbete i oktober 2005 består av sju representanter: två från kommunerna, två från primärvården, en från Samrehab Mark - Svenljunga och två från Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS). Redan i samband med projektet Rehabilitering för äldre i Sjuhärad konstaterades att patienter som bedöms medicinskt färdigbehandlade inte alltid är färdigrehabiliterade och att det sällan fanns någon plan för fortsatt rehabilitering. Dessutom fungerade kommunikationen mellan personal inom länssjukvård, primärvård och kommun inte alltid tillfredsställande. (Slutrapporter Rehab för äldreprojektet 1997) Målgrupperna består till stor del av personer med långvariga och/eller progredierande funktionshinder, äldre med sammansatta behov samt personer med psykiska funktionshinder. Detta är grupper som lätt kommer i kläm eftersom ansvaret för dessa grupper är fördelat mellan olika huvudmän. Socialstyrelsen skriver i sin föreskrift Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) att verksamheterna måste klargöra ansvaret för samarbete kring och planeringen av vården för enskilda patienter. Socialstyrelsen förtydligar så här: Verksamhetens processer ska styras av vad som är bäst för patienten. Det har stor betydelse att vårdens olika delar fungerar bra tillsammans. Personalen bör också ha kunskap om andras kompetens i vårdkedjan. Bristande samverkan är en patientsäkerhetsrisk, som ofta leder till klagomål på vården och behandlingen. För att säkerställa att patientens vård och omhändertagande sker på optimalt och säkert sätt ska därför rutiner finnas för att tydliggöra ansvaret mellan olika ansvarsområden. (Socialstyrelsen 2006, s.20. God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården). I propositionen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (2005/06:115) föreslår regeringen en ändring i Hälso- och sjukvårdslagen med ett förtydligande om att god vård innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. Det klargörs också att olika insatser för patienten skall samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Det är uppenbart att samverkan mellan huvudmännen måste fungera bättre än idag vad gäller planering och samordning av insatserna inom framförallt rehabiliteringsområdet. (Regeringens proposition 2005/06:115, s. 37). Styrdokument på nationell nivå talar alltså ett tydligt språk. De lokala vårdgivarna måste skapa fungerande samverkansformer som präglas av kontinuitet och patientsäkerhet. Kommunerna och regionen har mycket att vinna på att samverkan inom arbetsterapi och sjukgymnastik fungerar bättre och resurserna utnyttjas på effektivaste sättet. Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

4 De organisatoriska förutsättningarna inom arbetsterapi och sjukgymnastik underlättar inte samverkan. Det visar den probleminventering som gjordes som underlag för Samverkansrådets uppdrag. En samordnad rehabiliteringskedja där den enskildes behov är utgångspunkten behövs. Rehabiliteringsperspektivet är fortfarande otydligt eller osynligt i lokala överenskommelser och avtal, vilket hämmar samverkan. Tolkningsutrymmet är stort och varje verksamhet skall få sin budget att gå ihop. Ur ett helhetsperspektiv används inte resurserna på det effektivaste sättet. Rehabiliteringsinsatser blir splittrade eller uteblir och otydligheten skapar ofta onödigt administrativt arbete, även inom hjälpmedelsförsörjningen. Patienten/vårdtagaren i Sjuhärad får inte alltid det effektivaste omhändertagandet när det gäller arbetsterapi och sjukgymnastik. Uppdrag och arbetsuppgifter Samverkansrådet för rehabilitering fick i uppdrag att föreslå åtgärder och leda processer inom fyra identifierade förbättringsområden: hjälpmedelsförsörjning, ansvarsfördelning, informationsöverföring och ett effektivare kompetensutnyttjande. Med rehabilitering avses arbetsterapi och sjukgymnastik inom primärvård, länssjukvård och kommunal hälso- och sjukvård. Arbetsuppgifterna är enligt underlaget till beslut i ReKo sjuhärads chefsgrupp 45 den följande: Identifiera och stärka rehabiliteringskedjan utifrån den enskildes behov. Arbeta för att integrera rehabilitering i övriga vården. Skapa konkreta samverkansrutiner för arbetsterapi och sjukgymnastik som präglas av helhetssyn, kvalitet och förtroende. Arbeta fram en plan för ett strukturerat kunskapsutbyte för berörda verksamheter. Inrätta gemensamma arenor eller mötesplatser för kommunikation, kompetensutveckling, forskning och utveckling. Arbeta för att skapa nya gränsöverskridande samverkansformer för speciella behovsgrupper. Vid behov fungeras som referensgrupp till ReKo sjuhärad, förbättringsteam och Äldre- Väst när det gäller rehabiliteringsfrågor. Syfte med denna rapport Syftet med denna rapport är att utvärdera och beskriva samverkansrådets arbete samt presentera en plan för fortsatt arbete och utvärdering. Metod Arbetsform och ansvarsfördelning Samarbetsrådet startade sitt arbete under två dagar i internatform med planering av arbetet fram till delrapport. Därefter har möten hållits en till två gånger i månaden. Arbetsuppgifter och ansvar för arbetsgrupperna fördelades mellan rådets medlemmar och en ordförande utsågs. En handledare anlitades för att hjälpa till att få en gemensam plattform samt tydliggöra och avgränsa uppdraget. Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

5 Representanter från olika rehabiliteringsverksamheter har tillfrågats om att delta i de arbetsgrupper som har startats inom förbättringsområdena. De valdes ut för att på bästa sätt utnyttja kunskap och kompetens inom ReKo sjuhärads område samt för att få en god representation från de olika samverkande verksamheterna. Två projektsekreterare anlitades för arbete med utvärderingsplan och administrativt stöd. Samverkansrådet har även tagit hjälp av vetenskapliga ledare från ÄldreVäst som stöd och för handledning. En elektronisk arbetsplattform, QuickPlace, startades för att skapa en gemensam arbetsyta för samverkansrådets medlemmar för kommunikation och informationslagring. Samtliga medlemmar i Samverkansrådet har varit ansvariga för att arbetet förankrats hos den verksamhet som man representerar. Samverkansrådets kontaktperson i ReKo sjuhärads beredningsgrupp har varit Margaretha Karlsson, Samrehab Mark - Svenljunga. Mål och avgränsningar Samverkansrådet valde att utarbeta en systematisk och långsiktig strategi för att förbättra samverkan i första hand på organisatorisk nivå. Arbete inom några förbättringsområden med förväntat snabba konkreta resultat, tex. inom handrehabilitering, valdes också ut, medan andra angelägna områden fick stå tillbaka. En viktig del av samverkansrådets arbete under den här första perioden har bestått av diskussioner och analyser för att få en gemensam bild arbetsterapi och sjukgymnastik inom ReKo sjuhärad och att planera förbättringsarbetet. Utvecklingsarbetet inom rehabiliteringssamverkan har tidigare varit eftersatt. Det saknas gemensamma rutiner och riktlinjer för samverkan. Målet är att skapa välförankrade och bestående förbättringar. Framtagande av utvärderingsplanen Denna rapport är att betrakta som en utvärdering av samverkansrådets arbete under de första nio månaderna. I rapporten ingår även en plan för utvärdering på längre sikt. Denna plan är resultatet av en process där samverkansrådets utvärderingsgrupp växelvis med eget arbete fått konsultativt stöd av två av ÄldreVästs vetenskapliga ledare. Framtagna förslag har återförts till samverkansrådet för bearbetning. Dilemman/vägval under arbetets gång har bl a varit följande: Vad skall utvärderas: rådets arbete i sig (är rådsvägen ett tillräckligt bra alternativ för att uppfylla uppdraget) eller eventuella resultat i form av patientnytta? Skall utvärderingen utföras enligt vetenskapliga metoder eller som en mer verksamhetsanknuten översikt över nuläget? Vilka resurser finns att tillgå i form av tid och ekonomiska medel? Över hur lång tid skall utvärderingen göras? Planen för utvärdering innefattar hur processen till att börja med påverkar arbetsterapeuter och sjukgymnaster i sitt arbete, senare hur detta uppfattas av medaktörer och, vidare, på längre sikt bedöma hur det visar sig i patientnytta. Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

6 Resultat Allmänt Samverkansrådet som består av sju medlemmar under ledning av en ordförande som rådet valt, har haft 16 möten mellan och I Samverkansrådet har diskussioner förts som lett till ökad kännedom om och förståelse för varandras verksamheter. En ökad kunskap om de olika verksamheternas villkor och förutsättningar som är en bra plattform för samverkan. Även andra aktuella frågor än de som stått på dagordningen har diskuterats och ibland resulterat i snabba lösningar på gemensamma problem. Ett informationsblad om Samverkansrådet sammanställdes och publicerades på ReKo sjuhärads hemsida. Arbetsgruppernas resultat Arbetsgrupperna har bestått av sjukgymnaster och arbetsterapeuter från primärvård, kommun, Samrehab och SÄS. Några arbetsgrupper har slutfört sitt uppdrag under våren Andra arbetsgrupper har lämnat en lägesrapport. Här ges en kort sammanfattning från arbetsgruppernas resultat. Rapporterna från respektive arbetsgrupp finns som bilagor. Arbetsgruppen Informationsöverföring Syftet är att utifrån gällande lokal anvisning vid informationsöverföring och samordnad vårdplanering finna former för att förbättra samverkansrutiner för arbetsterapi och sjukgymnastikinsatser. Arbetsgruppen har kartlagt nuläge och problem vid identifiering av rehabiliteringsbehov, arbetsterapi- och sjukgymnastmedverkan i vårdplaneringsprocessen, informationsöverföring samt resurser och organisation för arbetsterapi och sjukgymnastik. De har, utifrån de identifierade problemen, tagit fram ett antal förslag på fortsatt arbete mot enhetliga rutiner för arbetsterapi och sjukgymnastik vid informationsöverföring mellan vårdgivare. Arbetsgruppen Palliativ vård Syftet är att tydliggöra behovet av arbetsterapi och sjukgymnastik i det lokala vårdprogrammet för palliativ vård. Arbetsgruppen har kartlagt nuläge och problem för ansvarsfördelning, hjälpmedelsförsörjning, informationsöverföring och effektivare kompetensutnyttjande och kommit med förslag till förbättringar. Arbetsgruppen föreslår att detta arbete tas med till förbättringsteamet för det lokala vårdprogrammet inom ReKo sjuhärad. Arbetsgruppen Förskrivarkompetens Syftet är att skapa gemensamma riktlinjer för kompetenskrav på förskrivare som medför ökad kvalitet och säkerhet i hjälpmedelsförskrivningen. Slutrapport planeras till den 30 november Arbetsgruppen Nivåstrukturering ortopedisk handrehabilitering Syftet är att säkerställa god kvalitet genom rätt resurser och kompetensutveckling på bas- respektive expertnivå. Arbetsgruppen har tagit fram förslag på nivåstrukturering för arbetsterapeutisk handrehabilitering inom ReKo sjuhärads upptagningsområde. Gruppen arbetar vidare med gemensamma behandlingsrutiner och plan för fortlöpande kvalitets- och förbättringsarbete. Arbetsgruppen ALS Syftet är att nivåstrukturera och förbättra vårdkedjan för personer med ALS. Arbetsgrupp är utsedd och har startat. Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

7 Nivåstrukturering hjärtrehabilitering Ett utvecklingsområde har identifierats och kontakter har tagits. En arbetsgrupp startar till hösten. Arbetsgruppen Spastiska händer Syftet är att säkerställa god kvalitet, rätt resurs och kompetens i behandlingen av spastiska händer. Arbetsgruppen är utsedd och arbetet startar till hösten. Arbetsgruppen Kompressionsbandage Syftet är att ge ett optimalt omhändertagande av patienter på rätt vårdnivå och tydliggöra förskrivningsrutiner av kompressionsbandage. En arbetsgrupp har startat. I verksamhetsplanen ingår också att starta en arbetsgrupp för Gemensamma uppföljningsrutiner av personliga hjälpmedel. Syftet är att öka säkerheten och effektivisera administrationen när brukare med förskrivna personliga hjälpmedel byter huvudman. Arbetsgruppen kommer att starta till hösten Psykisk ohälsa/psykisk sjukdom/psykiskt funktionshinder Samverkansrådet har ingående diskuterat problemområden när det gäller arbetsterapi och sjukgymnastik för personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom/psykiskt funktionshinder. Förutsättningarna varierar inom de olika verksamheterna och ansvaret är oklart i kommun och primärvård. Detta är ett viktigt förbättringsområde i samverkansrådets fortsatta arbete. Övrigt Arbetsgrupper som arbetsform har också skapat nya kontaktytor mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster från de olika verksamheterna, kommuner och regionen. Detta har redan lett till ökad kännedom om och förståelse för varandras respektive verksamheter. En representant från Samverkansrådet har deltagit i framtagandet av förslag på vårdprogram Osteoporos. Samverkansrådet har också bidragit till nya rutiner för förskrivning av begagnade hjälpmedel från Centrala sjukgymnastiken och Centrala arbetsterapin på SÄS Borås. Detta medför en kostnadsminskning för både primärvård och kommunerna i Sjuhärad. Plan för fortsatt arbete Förbättrad rehabiliteringssamverkan i ReKo Sjuhärad kräver ett strategiskt mångårigt processinriktat arbete för att skapa gemensamma mål, en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt. Samverkansrådet fortsätter sitt påbörjade arbete att skapa förutsättningar för en god samverkan för sjukgymnastik och arbetsterapi genom att fortsätta att leda processer och bevaka rehabiliteringsfrågorna. Ett viktigt arbete är att lyfta fram och tydliggöra organisatoriska olikheter, skillnader i regelverk och rutiner och verka för att skillnader överbryggs. Målet är att nå en samlad syn på resursutnyttjande och effektivitetsvinster för arbetsterapi och sjukgymnastik. Här följer en beskrivning av Samverkansrådets planerade aktiviteter inom de fem förbättringsområdena: Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

8 Ansvarsfördelning Att slutföra påbörjat arbete och implementera förbättringar i verksamheterna. Nivåstruktureringar behövs inom fler angelägna områden, exempelvis rehabilitering efter stroke, vid andra neurologiska sjukdomar, KOL samt inom ortopedi. Lokala överenskommelser och förtydliganden om Hälso- och sjukvårdsavtalet (f.d. Primärvårdsavtalet) kommer att behövas inom arbetsterapi, sjukgymnastik och personliga hjälpmedel. En förbättring kan uppnås relativt snabbt för patienter som befinner sig i gråzonen mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården genom en överenskommelse om samverkansformer och ansvarsgränser. Informationsöverföring Att finna väl fungerande, enkla men säkra vägar för informationsöverföring mellan arbetsterapeuter och sjukgymnaster när patient/vårdtagare med fortsatt rehabiliteringsbehov byter vårdgivare. Lokala anvisningar och rutiner skall förtydligas så att behov av arbetsterapi, sjukgymnastik och personliga hjälpmedel synliggörs vid samordnad vårdplanering (SVPL) i samband med utskrivning från sjukhus. Hjälpmedelsförsörjning En förenklad administration kan skapas när patient/vårdtagare byter vårdgivare. Riktlinjer/rutiner för uppföljning av personliga hjälpmedel skall upprättas för att underlätta och gör användningen säkrare. Vidare behövs gemensamma riktlinjer och förhållningssätt för förskrivarkompetens och ett likvärdigt förhållningssätt vid tillämpningar av handboken för personliga hjälpmedel. Kompetensutnyttjande Kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan olika vårdnivåer behöver öka. Detta skulle förbättra kontinuiteten för patienten/vårdtagaren i behov av exempelvis palliativ vård, hjärtrehabilitering eller handrehabilitering. De nivåstruktureringar som påbörjats inom några områden ska göras färdigt. Detta innebär också en beskrivning av kompetensnivåer/-behov på bas- och specialistnivå. Vissa arbetsgrupper övergår i en permanent grupp som bevakar kunskapsområdet och vid behov reviderar behandlingsriktlinjer och vidareutvecklar rutinerna. Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom/psykiskt funktionshinder Följande frågor är viktiga att finna svar på: Hur ser behoven av arbetsterapi, sjukgymnastik och personliga hjälpmedel ut för målgruppen? Vem har behandlingsansvaret för personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom/psykiskt funktionshinder? Finns idag tillräckligt med resurser, kunskap och metoder för att kunna möta och behandla patienter med psykisk ohälsa/psykiskt funktionshinder? Hur skapas bra samverkansformer? Plan för utvärdering Tidsplanen för utvärderingen har sin utgångspunkt i att effekten av förbättrad samverkan och gemensamma rutiner kan bli synliga så som ringar sprids på vattnet. De problem som identifierats är huvudsakligen av organisatorisk art, där konsekvensen för patienten kan bli utebliven eller fördröjd tillgång till olika rehabiliteringsinsatser. Problemen har beskrivits så som de uppfattas av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Förbättringar bör därför först kunna mätas/observeras hos/av dessa personalgrupper, i nästa tidsfas hos medaktörer och slutligen hos patienter/vårdtagare. Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

9 Samverkansrådets uppdrag och arbetsuppgifter syftar till förbättringar inom de fyra beskrivna områdena och effekter av detta arbete kan endast utvärderas över en relativt lång tid. Varför Vad Hur Utvärderingen ska ge svar på om man genom samverkansformen samverkansråd kan uppfylla uppdraget, samt om vidtagna åtgärder leder till patient/vårdtagarnytta i form av bättre tillgång till rehabilitering som är effektivare Utvärderingen görs utifrån de olika punkterna i uppdraget för Samverkansrådet. Formativ och summativ utvärdering som omfattar personal = arbetsterapeuter och sjukgymnaster, medaktörer respektive patienter. Metoderna är för personal fokusgrupp, för medaktörer enkät och för patienter case och randomiserad, kontrollerad studie av funktion och aktivitet, i vilken omfattning patienters rehabiliteringsbehov identifieras och rapporteras i samband med samordnad vårdplanering. När Personal: hösten 2006, hösten 2008, hösten 2010 Medaktörer: hösten 2008 och hösten 2010 Patienter: case hösten 2006, case och studie av tex. i vilken omfattning patienters rehabiliteringsbehov identifieras och rapporteras i samband med samordnad vårdplanering, hösten 2008 och hösten 2010 Vem utför Personer inom ReKo-området med kunskap om metoderna och verksamhetsområdet. Stöd och handledning från vetenskapliga ledare i ÄldreVäst. Redovisning Rapporter till ReKo sjuhärads chefsgrupp; april 2007, 2009 och 2010.En mer detaljerad plan kommer att utformas i samverkan med ÄldreVäst. Finansieringsformerna är inte lösta. Ekonomisk redovisning Samverkansrådet tilldelades 0,25 åa till resursperson och kr till omkostnader. Från till har dessa resurser används till: - administrativt stöd, 0,10 åa under perioden till , kostnad ca kr - hjälp för att ta fram plan för utvärdering, 0,10 åa under perioden till , ca kr. - handledning vid tre tillfällen, kostnad tkr - övriga omkostnader, kostnad ca kr kr. Diskussion Samverkansrådet för rehabilitering inom arbetsterapi och sjukgymnastik där de olika huvudmännen är representerade har på kort tid startat ett målinriktat utvecklings- och förbättringsarbete på bred front. Den korta projekttiden fram till delrapporten, till , har inneburit ett högt arbetstempo för Samverkansrådet och arbetsgrupperna. Men med en tydlig organisation, hjälp av extern handledning samt bra hjälp av ÄldreVäst har ändå arbetet fungerat väl. Personalresurserna som använts till projektsekreterare har varit väl motiverade och effektiviserat samverkansrådets arbete. Arbetsgrupperna har haft en bred representation från de olika huvudmännen. Kompetenta och högmotiverade representanter har medverkat till en hög grad av delaktighet och lärande Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

10 vilket ger en bra plattform för framtida nätverksbyggande, samverkan och effektivare kompetensutnyttjande. Avgörande för patient/vårdtagarnyttan är dock att respektive huvudmän i sina linjeorganisationer styr de processer och ger de mandat som behövs för att förbättringsarbetet ska implementeras och ge resultat. Den probleminventering som gjordes som underlag för Samverkansrådets uppdrag var utgångspunkten när förbättringsområden skulle väljas ut. Prioriteringar av arbeten inom förbättringsområden gjordes enligt dessa två principer: några områden som uppfattades som enkla och skulle ge snabbare resultat och några områden som var svåra och som skulle ta längre tid. Samverkansrådet har valt att vänta med angelägna områden, som t.ex. rehabilitering efter stroke, i avvaktan på nationella/regionala riktlinjer, det regionala arbetet med Hälso- och sjukvårdsavtalet (f d Primärvårdsavtalet) och andra riktlinjer och vårdprogram. Det är viktigt att Samverkansrådets fortsatta verksamhet påbörjar förbättringsarbete även inom dessa områden som har fått stå tillbaka. Slutsats Samverkansrådet har visat sig vara en effektiv arbetsform för att på kort tid starta upp ett brett och långsiktigt förbättringsarbete. Det är fortfarande för tidigt att se konkreta resultat i form av förbättringar för patienter/vårdtagare. Samverkan inom rehabiliteringsområdet är en lärande process som måste få växa fram och ta tid. ReKo Sjuhärads chefsgrupp och beredningsgrupp har också en avgörande roll genom att ge fortsatt uppdrag och stödja samverkansrådets arbete samt att stödja implementeringen i verksamheterna. Med stor sannolikhet kommer utvärderingen att kunna påvisa de förväntade, långsiktiga förbättringarna i patient/vårdtagarnytta. Med denna rapport som utgångspunkt föreslår Samverkansrådet att: Samverkansrådet fortsätter i projektform under 2006 och 2007 med nuvarande uppdrag. Därefter planeras för en övergång till ordinarie drift. Utökade resurser behövs för att kunna bedriva förbättringsarbetet och genomföra utvärderingen på den nivå som är beskriven i rapporten Samverkansrådet byter namn till Samverkansrådet för arbetsterapi och sjukgymnastik, med syfte att ytterligare förtydliga och avgränsa uppdraget. arbetet fortsätter inom de fem ursprungliga förbättringsområdena: ansvarsfördelning, informationsöverföring, hjälpmedelsförsörjning, effektivt kompetensutnyttjande och psykisk ohälsa/psykisk sjukdom/psykiska funktionshinder. förbättringsarbete inom området psykisk ohälsa/psykisk sjukdom/psykiska funktionshinder för arbetsterapi och sjukgymnastik prioriteras under Samverkansrådets medlemmar Annika Andersson Christina Fransson Lotta Jonzén Helen Nordling Britt-Louise Olsson Margareta Persson Lena Zetterberg Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11

11 Referenser Andersen, Sven S.(1997). Case studier og generalisering. Fagboksforlaget: Bergen. Flick U. (2002). An Introduction to Qualitative Research. SAGE Puplication INC: London Patel R., Davidsson B., (1994). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur: Lund Regeringens proposition 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialdepartementet. Rehabilitering för äldre-projektet, Slutrapporterna från Borås- och Skene lasarett, Södra Älvsborgs hälso- och sjukvårdsområde samt Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn kommuner, Borås lasarett, Borås- Bollebygd hälso- och sjukvårdsområde samt Borås och Bollebygds kommun Socialstyrelsen (2006). God vård om ledningssystem för kvalitet och säkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 2005:12 (M). Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Rapport från Samverkansrådet för rehabilitering, /11