Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?
|
|
- Lars-Göran Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk handledare: Jacklin Shadabi, spec. i allmänmedicin Tranebergs VC Vetenskaplig handledare: Bo Christer Bertilson, leg läk, Med Dr CeFAM 1
2 Innehållsförteckning Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat... 3 Slutsats... 3 Bakgrund... 4 Syfte och frågeställningar... 5 Material och metod... 6 Statistisk analys... 6 Etiska Aspekter... 7 Resultat... 7 Diskussion Styrkor och svagheter Slutsats Referenslista Bilagor
3 Sammanfattning Bakgrund Fysisk aktivitet på recept är (FaR) ett sätt för sjukvården att främja fysisk aktivitet. Man har kunnat se en ökad följsamhet och effekt hos patienter genom att komplettera muntliga råd om fysisk aktivitet med skriftliga ordinationer. Syfte Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga i vilken utsträckning och hur läkare på Tranebergs, Riksby och Brommaplans vårdcentral (VC) använde sig av FaR. Förelåg någon skillnad i förskrivning av FaR mellan ovanstående vårdcentraler i Västerort och motsvarande sju vårdcentraler i Huddinge kommun? Metod Studien genomfördes med hjälp av anonyma enkäter som delades ut till samtliga verksamma läkare på ovanstående vårdcentraler under maj Sammanlagt 43 enkäter delades ut. Resultat Antal svarande läkare var 37 (86 %). Störst andel svarande fanns hos de som arbetat i mer än 10 år. Av de svarande uppgav 25 stycken (68 %) att de använde sig av FaR. Övervikt (29 %) och Diabetes (25 %) var de vanligaste diagnoserna som föranledde förskrivning av FaR. Könsfördelningen var jämn. Tidsbrist (24 %) ansågs vara det största hindret för att förskriva FaR. Ingen statistisk skillnad förelåg i förskrivning av FaR i förhållande till förskrivarens kön eller i förhållande till antal år i yrket. Slutsats FaR bedöms vara en underutnyttjad möjlighet att påverka våra patienters levnadsvanor. Att förskriva FaR måste gå snabbare och enklare för att läkare ska använda metoden mer ofta. MeSH-termer: Fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet, förskrivning, levnadsvanor 3
4 Bakgrund Fysisk aktivitet på recept (FaR) är ett sätt för sjukvården att främja fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet räknas till en av våra levnadsvanor. Till våra levnadsvanor räknas även bruk av alkohol, tobaksrökning och kost. Så mycket som 80 % av samtliga dödsfall till följd av stroke och hjärt-kärlsjukdomar går att förebygga med goda levnadsvanor [1]. Goda levnadsvanor bedöms kunna förlänga livet med upp till 14 år [2] och 1,9 miljoner människor dör varje år som en direkt följd av fysisk inaktivitet [1]. Tillräcklig fysisk aktivitet bedöms som 150 minuter fysisk aktivitet per vecka på måttlig intensitetsnivå, motsvarande en rask promenad, alternativt 75 minuter på intensiv nivå [2]. Man uppskattar att häften av Sveriges vuxna befolkning inte når denna nivå [3]. Fysisk aktivitet bedöms ha en positiv inverkan på över 30 fysiska och psykiska sjukdomstillstånd [3]. Med en ökad fysisk aktivitet har man kunnat se positiva effekter som bl.a. förbättrat glukosupptag, förbättrad insulinkänslighet, förbättrade lipidvärden i blodet, sänkt blodtryck och minskad risk för fetma. Detta förklarar t.ex. varför diabetespatienter behöver mindre insulin då de börjar träna. Man har även sett att fysisk aktivitet förbättrar förhållandena i artärer och vener vilket bl.a. skyddar mot hjärtsjukdom och stroke [4]. Fysisk aktivitet är således en av de mest effektiva behandlingarna vid kroniska sjukdomar och jämfört med andra behandlingsmetoder är biverkningsrisken låg [5]. Låg fysisk aktivitet leder till ökad sjukdom, till stora nationella kostnader för sjukvård samt till en minskad produktion. I förlängningen leder låg fysisk aktivitet till minskade skatteintäkter för landet. Man har uppskattat kostnaden för svenskarnas inaktivitet till 6 miljarder kronor årligen [6]. Uppskattningsvis träffar 70 % av Sveriges befolkning en läkare minst en gång per år [5]. Läkare har därmed en unik möjlighet att fånga upp patienter med låg fysisk aktivitet och påverka deras vanor, deras hälsa och livskvalitet. Nya nationella riktlinjer kom ut från Socialstyrelsen 2011 för att förändra befolkningens levnadsvanor och enligt hälso- och sjukvårdslagen bör sjukvården erbjuda patienter råd och rekommendationer om fysisk aktivitet [7]. Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Hälso- och sjukvårdslagen 4
5 (1982:763) [8]. Man har sett en ökad följsamhet och effekt hos patienterna genom att komplettera muntliga råd med skriftliga ordinationer [3]. FaR finns i många länder över hela världen och har funnits i Sverige sedan Detta är en metod som ger möjlighet för sjukvården att främja fysisk aktivitet och kan utföras av samtliga legitimerade yrkeskategorier. Det innebär att patienten får ett recept med rekommendationer på lämpliga former av fysisk aktivitet. Receptet bör innehålla typ av aktivitet samt intensitet, duration och frekvens [6]. Upprepade studier har visat att mer än 50 % av patienterna följer de förskrivna råden på fysisk aktivitet [9]. Det kan jämföras med patienternas följsamhet till medicinska recept vid långtidsbehandling av kroniska sjukdomar som t.ex. diabetes och hypertoni [10,9]. Tillfrågade patienter i Matti Leijons avhandling [11] anser att sjukvården har ett ansvar för att öka individens fysiska aktivitet och enligt patientenkäter vill de gärna bli erbjudna råd om levnadsvanor [8,11]. Kallings visade att 2/3 av patienterna som erhållit FaR följer ordination under första året [3,9]. Man har inte bara kunnat mäta en ökning av fysisk aktivitet utan även ett signifikant ökat välmående och förbättrad livskvalitet [5]. Läkares attityd och förhållningssätt till FaR har analyserats i enstaka studier. Största hindren vid förskrivning har enligt en fransk studie ansetts vara patienters följsamhet, läkares tidsbrist samt bristande kunskap i hur man använder FaR [12]. Antalet FaR som förskrivs på vårdcentraler registreras men vi vet mycket lite om läkares förhållningssätt till denna metod. Enligt Medrave 4 skrev läkare på Tranebergs VC under 2012 ut sammanlagt 120 FaR, motsvarande siffra för e-recept är Det gick således 318 e-recept på ett FaR. I syfte att öka nyttjandet av FaR var det viktigt att analysera läkares förhållningssätt till denna behandlingsmetod. Syfte och frågeställningar Syftet med denna enkätstudie var att analysera användandet av FaR hos läkare på Tranebergs, Brommaplans samt Riksby VC. Resultaten från ovanstående vårdcentraler slogs ihop. Förhoppningen var att vi genom denna studie skulle kunna förbättra förutsättningarna för att öka förskrivningen av FaR och på så sätt få våra patienter att må bättre. Försöksdeltagarna kommer att få ta del av resultaten och på så sätt få en ökad förståelse för, och kunskap om, FaR. Genom att få möjlighet att uttrycka sina åsikter och erfarenheter angående FaR kunde försökspersonerna påverka förbättringsarbeten gällande implementering av FaR. 5
6 De specifika frågeställningarna var: 1. Vad har läkarna för utbildning inom FaR? 2. I vilken utsträckning används skriftlig ordination av fysisk aktivitet i form av FaR? 3. Hur ofta diskuteras fysisk aktivitet med patienter? 4. Hur många FaR har läkarna förskrivit senaste 6 månaderna? 5. Till vilka diagnoser förskrivs FaR? 6. Vilka hinder ses med förskrivning av FaR? 7. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR mellan manliga och kvinnliga läkare? 8. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR och antal år i yrket? 9. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR eller samtal med patienter kring fysisk aktivitet mellan ovanstående vårdcentraler i Västerort och motsvarande sju vårdcentraler i Huddinge kommun? Material och metod Jag har med hjälp av enkäter gjort en kvantitativ, deskriptiv och jämförande studie för att analysera läkares användande av FaR på Tranebergs, Brommaplans och Riksby VC. Studiepopulationen bestod av samtliga verksamma läkare på ovanstående vårdcentraler under maj 2013 oavsett ålder, sysselsättningsgrad och tjänstgöringsår efter läkarexamen. Enkäterna är direkt tagna från ett liknade VESTA-projekt som genomfördes i Huddinge Enkätens validitet och reabilitet är inte utvärderad. Frågorna i enkäten bestod av 6 frågor (se bilaga 1). De anonyma enkäterna lämnades till personal i receptionen vid varje vårdcentral som därefter delade ut enkäterna i läkarnas postfack. Enkäten distribuerades med ett följebrev (se bilaga 2) som beskrev studien. De besvarade enkäterna skickades till mig via internpost eller lades direkt i mitt fack på vårdcentralen. Efter ca 2 veckor fick samtliga läkare en ny enkät samt ett påminnelsebrev. Jag har även jämfört mina resultat med resultaten från tidigare nämnda VESTA-projekt som genomfördes i Huddinge kommun under 2011 [13]. Statistisk analys All insamlad data överfördes till Microsoft Excel. Resultatet redovisas deskriptivt i tabeller nedan. Samband mellan förskrivning av FaR och antal år i yrket samt samband mellan förskrivning av FaR och kön beräknades med Fishers exakta test då antalet observationer i en 6
7 cell var mindre än 5 (bägge analyserna). För att kunna beräkna ett p-värde för antal år i yrket och antal förskrivna FaR slogs fyra kolumner samman till två. 0-5 år i yrket och 6-10 år i yrket slogs ihop till 0-10 år i yrket år i yrket och >20 år i yrket slogs ihop till 11 år i yrket. Statistisk signifikans avseende eventuella skillnader mellan ovanstående tre vårdcentraler och sju vårdcentraler i Huddinge beräknades med hjälp av Chi-2. Etiska Aspekter Att utforska kollegors användande av FaR bedömdes kunna innebära ett visst integritetsintrång men minimerades genom att deltagandet var frivilligt och att läkarna svarade anonymt. De berörda läkarna angav endast kön samt ålder så riskerna att kunna spåra enskilda deltagare bedömdes som små. Möjligheterna att spåra enskilda doktorer minskades ytterligare genom att försökspersonerna inte uppgav vid vilken vårdcentral de arbetade. Att läkarna uppgav kön och antal år i yrket bedömdes inte vara tillräckligt för att kunna spåra en enskild enkät. Anonymiteten bedömdes öka möjligheterna att läkarna svarade ärligt på frågorna vilket i sin tur ökade chanserna till ett konstruktivt förbättringsarbete. Deltagandet i studien bedömdes inte medföra någon annan risk. Samtliga studiedeltagare fick ett informationsblad om studien tillsammans med enkäten. Informationsbladet bifogades som bilaga. Samtliga verksamhetschefer på de berörda vårdcentralerna informerades om studien och godkände den innan enkäterna skickades ut. Ingen annan än försöksledaren hanterade informationen från enkäterna och studiematerialet. Resultat Antal svarande läkare var 37 (86 % av de läkare som erhållit enkäten). Av de svarande uppgav 2 läkare inte kön varför summan vid beräkning av könsfördelningen blir 35. Könsfördelningen var jämn, 46 % av de svarande var män och 54 % var kvinnor. Störst andel svarande fanns hos de som arbetat i mer än 10 år. 1. Vad har läkarna för utbildning inom FaR? Ungefär hälften av läkarna (56 %) hade haft en kortare föreläsning om FaR. En läkare hade gått en hel kurs. Av de svarande hade 42 % av läkarna ingen utbildning alls inom FaR. 2. I vilken utsträckning används skriftlig ordination av fysisk aktivitet i form av FaR? 7
8 Skriftlig ordination av fysisk aktivitet i form av FaR användes av 25 läkare (68 %). Av de svarande uppgav 12 läkare (32 %) att de inte använde sig av FaR. 3. Hur ofta diskuteras fysisk aktivitet med patienter? De flesta av läkarna (66 %) ansåg att de ofta diskuterade fysisk aktivitet med patienterna. Av de svarande uppgav 20 % att de diskuterade fysisk aktivitet ibland och 14 % av att de sällan diskuterade fysisk aktivitet med sina patienter. Ingen av de svarande uppgav att de aldrig diskuterade fysisk aktivitet. 4. Hur många FaR har läkarna förskrivit senaste 6 månaderna? De flesta (86 %) av de läkare som förskrev FaR hade utfärdat 1-10 recept senaste 6 månaderna. Se figur st 11-20st 21-30st >30 Figur 2. Antal FaR per läkare senaste 6 månaderna. Sifforna i figuren anger antal läkare. 5. Till vilka diagnoser förskrivs FaR? FaR förskrivs i första hand till patienter med övervikt (29 % av de förskrivna recepten) och diabetes (25 % av de förskrivna recepten). Av de recept som förskrivs är 16 % till patienter med muskuloskelettala besvär, 15 % till patienter med depressiva besvär och 14 % till patienter med hypertoni. En läkare uppgav att han även förskrev FaR till patienter med KOL/astma. 8
9 6. Vilka hinder ses med FaR? Största hindret för att förskriva FaR ansågs vara tidsbrist (43 %). Av de svarande visste 21 % inte var de skulle hänvisa patienten och 16 % upplevde att de hade kunskapsbrist. Lika många (16 %) av de svarande uppgav att de inte hinner följa upp patienten. Två läkare uppgav att de inte trodde på metoden. Se figur 1. Under svarsalternativet annat angavs Glömmer bort. Ej rutin, Pat tackar ofta nej. FaR hemsida fungerar ej bra. Ingen samlad info om rabatter. Pat vill träna på egen hand/gratis, Motiverade patienter går bra att hänvisa. Omotiverade skulle behöva ett mer aktivt mottagande, kallas? Bli uppringda?, För dåligt IT-stöd för FaR och Vet inte hur man gör. Vet inte var jag ska hänvisa pat 12 Tror inte på metoden 2 Kunskapsbrist 9 Hinner ej följa upp 9 Tidsbrist Figur 1. Vilka hinder upplevs i samband med förskrivning? Flera svarsalternativ kunde anges och sammanlagt 56 svar analyserades. Siffrorna i figuren anger antal läkare som svarat på det alternativet. 7. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR mellan manliga och kvinnliga läkare? Ingen signifikant skillnad förelåg mellan förskrivning av FaR och kön (p=1) 8. Föreligger någon skillnad mellan förskrivning av FaR och antal år i yrket? Ingen signifikant skillnad förelåg mellan förskrivning av FaR och antal år i yrket (p=1) 9
10 9. Föreligger någon skillnad i förskrivning av FaR eller samtal med patienter kring fysisk aktivitet mellan ovanstående vårdcentraler i Västerort och motsvarande sju vårdcentraler i Huddinge kommun? Det förelåg ingen signifikant skillnad mellan läkare i Huddinge och Västerort vad gäller förskrivning av FaR (p=0,81) eller vad gäller samtal med patienter kring fysisk aktivitet (p=0,78). I Huddinge uppgav 63 % av de svarande att de använde sig av FaR, motsvarande siffra i Västerort var 68 %. I Huddinge uppgav 71 % av läkarna att de ofta diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter, motsvarande siffra i Västerort var 66 %. 10
11 Diskussion Nära 2/3 av läkarna uppger att de ofta diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter. Lika många använder FaR som en behandlingsmetod. Läkarna diskuterar fysisk aktivitet betydligt mer ofta än de förskriver FaR. Få läkare skrev mer än 10 recept under en 6-månadersperiod och tidsbrist ansågs vara det största hindret för att förskriva FaR. Det förelåg ingen signifikant skillnad i förskrivning av FaR mellan kvinnliga och manliga läkare. Det förelåg heller ingen signifikant skillnad i förskrivning av FaR mellan läkare med olika antal år i yrket. Denna studie visar nästintill identiska resultat jämfört med liknande studie genomförd i Huddinge 2011 [13]. Bortfallet (6 enkäter) skulle kunna förklaras av ST-läkare på randning, semester och sjukdom. Att läkare diskuterar fysisk aktivitet med sina patienter mer ofta än de förskriver FaR har visats i tidigare studier. En studie uppskattade att om hundra patienter diskuterar fysisk aktivitet med sin läkare resulterar det endast i 5 stycken FaR [3]. Detta trots att forskning har visat att skriftlig ordination ger bättre effekt än ett muntligt råd. Läkarna i min studie uppgav i stort sett samma hinder man sett vid andra analyser av läkares attityder och förhållningssätt till FaR [12]. Studien visar att fler patienter tillhörande ovanstående vårdcentraler skulle kunna ha nytta av FaR. Det bör vara enkelt och smidigt att skriva ett FaR. Genom att utveckla en web-baserad tjänst skulle man kunna minska upplevelsen av tidsbrist hos läkarna. En läkare har kommenterat detta i enkäten Det är ett dåligt IT-stöd för FaR. Man kan tänka sig att ekonomiska incitament skulle kunna öka förskrivningen av FaR. Det är okänt hur många FaR som förskrivs av andra yrkeskategorier än läkare på ovanstående vårdcentraler. Det skulle vara intressant att i framtida studier utvärdera hur de använder sig av FaR. Styrkor och svagheter Styrkan med studien är att enkäten besvarades helt anonymt vilket skapade goda förutsättningar till helt ärliga svar. Enkäterna delades ut till samtliga verksamma läkare vilket innebar att ingen grupp exkluderades. Svarsfrekvensen får anses vara mycket god då 86 % av de som inkluderades i studien lämnade in besvarade enkäter. Någon bortfallsanalys av de 6 11
12 obesvarade enkäterna är inte gjord. Det skulle kunna vara så att de som svarade på enkäten i större utsträckning är mer intresserad av FaR. Svagheter med studien var att det är ett relativt litet material med endast 37 ifyllda enkäter. Läkarna fick ingen tid avsatt för att besvara enkäten och man får förmoda att det skedde under en viss tidspress. Vissa enkäter var ofullständigt ifyllda, man har t.ex. missat att fylla i kön och antal år i yrket vilket påverkade resultaten. Enkäterna var inte numrerade och då de skickades ut två gånger fanns en risk att samma läkare svarade på enkäten två gånger. En svaghet med studien är också att den enbart är gjord på tre vårdcentraler och därför är det svårt att generalisera till primärvården i ett större område. I enkäten framgår det inte att flera svarsalternativ kunde anges, detta måste betraktas som en miss i formuläret. Slutsats FaR bedöms vara en underutnyttjad möjlighet att påverka våra patienters levnadsvanor. Att förskriva FaR måste gå snabbare och enklare för att läkare ska använda metoden mer ofta. 12
13 Referenslista 1. World Health Organization. Preventing Chronic diseases: A Vital Investment: WHO Global Report Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen Kallings Lena V Fysisk aktivitet på recept en underutnyttjad resurs. Läkartidningen nr Volym Manu V, Chakravarthy Michael J, Joyner Frank, W Booth. An obligation for primary care Physicians to Prescribe Physical Activity to Sedentary patients to Reduce the Risk of Chronic Health Conditions Mayo Clin Proc. 2002;77: Kallings L. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Med Sci Sports 2008: 18: FYSS 2008 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Statens folkhälsoinstitut Börjesson Mats. Sjukhusvården kan sätta fart på FaR fler behöver recept. Läkartidningen nr Volym Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 9. Kallings L, Leijon Matti, Kowalski Jan, Hellénius Mai-Lis, Ståhle Agneta. Selfreported adherence: a method for evaluating prescribed physical activity in primary health care patients. Journal of Physical Activity and Health. 2009; 6: Leijon M. Factors associated with patients self-reported adherence to prescribed physical activity in routine primary health care. BioMed Central Leijon M. Activating people: Physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patient in a Swedish county. Linköping V. Attalin, A.-J Romain, A. Avignon. Physical-activity prescription for obesity management in primary care: Attitudes and practices of GPs in a southern French city. Diabetes & Metabolism 38 (2012) Ingela Liljebjörn. Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge?
14 Bilagor Bilaga 1 1 Kön kvinna man 2 Antal år i yrket efter läkarexamen 0-5 år 6-10 år >20 år 3 Vilken utbildning har du i FYSS och FaR? ingen kortare föreläsning hel kurs 4 Hur ofta diskuterar du fysisk aktivitet som behandling/prevention av sjukdom med dina patienter på vårdcentralen? 5a Ger du skriftlig ordination på fysisk aktivitet (i form av FaR, fysisk aktivitet på recept) som sjukdomsbehandling? ofta då och då sällan aldrig ja nej 5b 5c Om ja, uppskatta hur många FaR har du förskrivit under de sista 6 månaderna? Om ja, till vilka patientdiagnoser förskriver du FaR? Du kan sätta fler kryss. < >30 diabetes högt blodtryck övervikt muskuloskelettala besvär depression 6 Vilka hinder ser du för att förskriva FaR? tidsbrist för information hinner ej följa upp jag kan för lite om metoden jag tror inte på metoden vet ej var jag kan hänvisa patienten 14
15 Bilaga 2 Följebrev till enkät Hej Jag heter Lovisa Elinder Grönlund och är ST-läkare på Tranebergs vårdcentral. Under 2013 genomför jag mitt VESTA-projekt. Projektet handlar om förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR, och användandet av denna metod hos läkare i primärvården. Studien görs i form av en enkät som skickas ut till samtliga verksamma läkare på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC. Deltagandet i studien är frivilligt och du kommer att svara helt anonymt. Det kommer inte att gå att spåra enskilda deltagare. Samtliga svar kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Det färdiga VESTA-projektet kommer att skickas till samtliga vårdcentraler så att alla som vill kan ta del av analysresultaten. När du besvarat enkäten skickar du den till mig med internpost. Märk kuvertet med Lovisa Elinder Grönlund, Tranebergs vårdcentral. Då jag inte vet vilka som svarat kommer samtliga att få en påminnelse om ca 2 veckor. Jag är tacksam om du kan svara på enkäten inom 7 dagar. Tveka inte att kontakta mig om du har frågor eller funderingar! Bästa hälsningar Lovisa Elinder Grönlund Tel lovisa.elinder.gronlund@gmail.com 15
Fysisk aktivitet på Recept (FaR)
VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,
Läs merPROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept
PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson
Läs merFysisk aktivitet på recept (FaR)
Fysisk aktivitet på recept (FaR) en studie kring FaR-utbildnings inverkan på förskrivning Anne Leppänen och Therese Lundgren GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 14:2010 Hälsopedagogprogrammet
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merBefolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård
Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merPatienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.
Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merManual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer
Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas
Läs merVårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse
Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under hösten 2010 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Vårdbarometern 2010 - Landstingsjämförelse 1 av 51 Så här läser du presentationen
Läs merBilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård
Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)
Läs merKryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.
En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merFaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??
Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling
Läs merTingsryd i toppform med FYSS
1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merFysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster
Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster Helene Bengtsson & Camilla Svensson Idrottsvetenskap, Malmö högskola Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org (ISSN 1652 7224) 2006-09-27 Copyright Helene
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merGöteborg centrum/väster HSN 5 primärvård
FaR manual Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård Innehållsförteckning: FaR som behandlingsmetod 3 Vem skall ha FaR? 4 Ta en aktivitetsanamnes 4 Ta utgångsvärden 5 Dosera individuellt 6 Välj fysisk aktivitet
Läs merHandläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012
1 PROJEKT VESTA Handläggning av patienter med KOL på Mörby Vårdcentral under perioden 2010-2012 Mats Skondia ST-läkare, Mörby VC Maj 2014 Klinisk handledare: Ulla Karnebäck, Specialistläkare i allmänmedicin
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården
MEDBORGARPANELEN 213 Rapport 1 Tillgänglighet MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 213 Tillgänglighet i vården Enkät nummer ett slutförd. Nu har landstinget Västmanland genomfört den första enkäten i Medborgarpanelen.
Läs merHur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014.
Rapport VESTA Hur ser förskrivningen av FaR ut på Täby kyrkby Husläkarmottagning - en kartläggning 2012-2014. Andreas Lenander, ST-läkare, Täby kyrkby HLM September 2015 dr.andreas.lenander@gmail.com Klinisk
Läs merAntagningen till polisutbildningen
Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen ur ett genusperspektiv Februari 2008 www.polisen.se Antagningen till polisutbildningen En studie om avhopp under urvalsprocessen
Läs merPatienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor?
Patienter med depression på Husläkarmottagningen Johannes: Följer vi behandlingsriktlinjerna och frågar vi om alkoholvanor? Amanda Gudesjö, ST-läkare i allmänmedicin Husläkarmottagningen Johannes Mars
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merFysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande
Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merFrämja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet
Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merStrokerehabilitering Internationella strokedagen 2014
Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen Pilot 1 Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [7-6-19] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se (36) 1. Sammanfattning För att främja användningen av Läkemedelsförteckningen
Läs merVårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt
Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,
Läs merRegisterutdrag från Läkemedelsförteckningen
Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen
Läs mer48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg.
48-72 En fyrpartssamverkan för sammanhållen vård och omsorg. Anders Hansson PhD, DL, FoUU-centrum i Fyrbodal. Koordinatorer Vårdsamverkan Fyrbodal: Pia Lago, sjuksköterskesamordnare, Trollhättans stad,
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merUtvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande
Utvärdering av forskningshandledning av högskolestuderande Xinxin Guo Forskar-AT 2010-08-30 1 Bakgrund Forskning är grunden för medicinsk utveckling. Det är därför viktigt att rekrytera forskare, särskilt
Läs merBilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses
Bilaga 9 Bilaga 9 1 (5) Statskontorets frågeformulär för konsumentundersökningen Del 1 Undersökningens frågor Fråga 1 Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses På vilka av följande försäljningsställen
Läs merKänsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun
EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merFinns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?
Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma
Läs merStöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merFolkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008
Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merVad tycker man om sin vårdcentral?
Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merFysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef
Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,
Läs mer1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.
1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid
Läs merhttp://www.wcrf.org/
http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har
Läs merFYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg
FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merKommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor
Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merIngela Granberg, ST-läkare. Brommaplans vårdcentral
VESTA np2014 Fysisk aktivitet på recept (FaR ) och dess användning - Ett projekt på Brommaplans vårdcentral Ingela Granberg, ST-läkare Brommaplans vårdcentral 2014 Klinisk handledare: Mikael Pettersson
Läs merBefolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet
Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merVetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng
Vetenskaplig metodik 4,5 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet Termin 5 Höstterminen 2013 Procedur för enkät och statistikuppgiften Välj ämne/område Litterturgenomgång + webföreläsningar Granska valt ämne
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs merUndersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616
Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 160616 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av
Läs merUpplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport
Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport Maj 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merVESTA Vårprogrammet 2010. Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie.
31 augusti 2012 VESTA Vårprogrammet 2010 Screening för hyperglykemi bland Scaniaanställda - en populationsstudie. Författare: Johan Hadodo ST-läkare inom allmänmedicin Scania Husläkarmottagning Sydgatan
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merPatienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor
VESTA Np 2013 Patienter med diabetes typ2: - en kvalitativ studie om patienters upplevelser av enkel rådgivning om hälsosamma levnadsvanor Nimisha Chanduka, ST-läkare, Turebergs vårdcentral Vetenskaplig
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merSkånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014
Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat
Läs merFOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING
FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:2 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT FUNGERAR DET? EN UTVÄRDERING AV ÖSTGÖTAMODELLEN LINKÖPING MARS 2006 MATTI LEIJON MAGDALENA JACOBSON www.lio.se/fhvc Folkhälsovetenskapligt
Läs merDiabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral
ST uppsats Diabetes och viktnedgång vid Jakobsbergs vårdcentral Maria Palmberg ST- läkare i allmänmedicin Handledare: Per Olof Kaiser Medicine doktor Specialist i allmänmedicin, CeFAM Innehållsförteckning
Läs merC-UPPSATS. Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast
C-UPPSATS 2010:006 Patientens erfarenhet av remissfrihet till sjukgymnast Linnea Löfstedt Luleå tekniska universitet C-uppsats Sjukgymnastik Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik
Läs merPatientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen
Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merPrimärvårdsforum. Spira 25 mars 2014
Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler
Läs merReceptlära och läkemedels- förmånerna
Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare
Läs merFyss & FaR Fysisk aktivitet på recept
Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Åse Blomqvist leg fysioterapeut FaR-teamet centrala och västra Göteborg FaR som behandlingsmetod Nationella riktlinjer 1. Tobak 2. Alkohol 3. Ohälsosamma matvanor
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs mer