Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Transkript

1 Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende reg.nr Huvudområde: Audiologi Examen: Kandidat Bakgrund 1998 etablerades vid Medicinska fakulteten en fyraårig audiologiutbildning på magisternivå med syfte att samverka med logopedutbildningen. Vid start omfattade audionomexamen minst 120 p vilket gjorde ett fyraårigt program formellt enkelt: studenterna fick audionom- och magisterexamen efter fyra års studier. Studenterna skrev ingen kandidatuppsats utan ett vetenskapligt arbete på magisternivå tillsammans med logopedstudenterna år fyra. Senare examensförordning stipulerar att audionomexamen 180 hp ska kunna erhållas efter tre år och samordning av examina är inte längre möjlig. Efter revidering av utbildningsplan ingår nu en kandidatuppsats inom ramen för de tre första åren. Utbildningsplan för Audiologiutbildningen 2007 omfattar Audionomprogram 180 hp och Magisterprogram i Audiologi 60 hp. Följande kurser inom Audiologiutbildningen ingår i den del som leder till kandidatexamen: För kursplaner, utbildningsplan och annan information hänvisas till: Termin 1 AUDA11 Introduktionskurs, 4,5 hp AUDA12 Människans utveckling I, 9 hp AUDA13 Lingvistik 7,5 hp AUDA14 Audiologisk grundkurs 4,5 hp AUDA15 Akustik I, 4,5 hp Termin 2 AUDA14 Audiologisk grundkurs, 1,5 hp AUDA21 Anatomi och fysiologi, 6 hp AUDA22 Fonetik, 15 hp AUDA23 Människans utveckling II, 7,5 hp Termin 3 AUDA31Barnets utveckling, 7,5 hp AUDA32 Audiologisk diagnostik I 3,5 hp AUDA33 Signalbehandling I, 3 hp AUDA34 Audiologisk diagnostik I, klinisk/praktisk undervisning, 6 hp Termin 4 AUDA41Centrala auditiva processer, 3 hp AUDA42 Audiologisk diagnostik II, 7,5 hp AUDA43 Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning, 4,5 hp AUDA44 Signalbehandling II, 12 hp AUDA45 Audiologisk rehabilitering I, 3 hp Termin 5 AUDA51 Medicin vuxna, 4,5 hp AUDA52 Audiologisk rehabilitering II, 15hp AUDA53 Audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning, 7,5hp AUDA54 Terapeutiskt bemötande, 3 hp Termin 6 AUDA61 Akustik II, 10,5 hp AUDK62 Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats, 15hp AUDA63 Fördjupad audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning, 4,5hp Vi visar gärna upp handlingar: kurbokslut, skriftliga tentamina, anvisningar till projekt och uppsats, projektplaner, anvisningar för kliniska lärare och kursansvariga, rapport från kommunikationsprojekt, från analys av kandidatexamen, utredningar vid start av utbildningen etc. 1

2 Del 1 Inledning till del 1 Grunden i det pedagogiska upplägget är att olika aspekter av det audiologiska fältet introduceras tidigt på relativt översiktlig nivå. Ramverk/paradigm för kunskap och centrala koncept/begrepp introduceras under de första terminerna. Innehållet blir mer och mer detaljerat efterhand genom växelvis lärarledd undervisning, PBL i basgrupper, teori och praktik (som sker parallellt). Kunskap skapas i interaktion mellan studenter och lärare men utgår från studentens eget kunskapssökande. Progression sker genom studentens fördjupning och reflektion över redan förvärvad kunskap tidigare terminer. Studentens resultat prövas kontinuerligt via olika examinationsformer: skriftligt i tentamina, rapporter och kandidatuppsats; muntligt genom redovisning av kunskaper i grupper, vid seminarier och workshop, samt i praktiska prov. Mångfald av former och utformning av examina möjliggör ett djupinriktat lärande. Examinationer mäter uppnådd kunskap/förståelse och utgör vanligen också lärtillfälle med återkoppling under kursens gång. En liten studentgrupp ger frekventa möjligheter att bedöma studenternas förmåga att demonstrera kunskap, diskutera och argumentera. Kursutvärderingar för alla kurser sammanfattas i kursbokslut med kursansvarigs och studenters uppfattningar och förslag till förändringar. En examinationskommitté har granskat samtliga kursplaner och funnit att samtliga examensmål finns beskrivna i kursplaner, och examinationsformer speglar målen. Varje examensmål examineras i flera kurser och en viss kurs speglar ofta flera mål. I vissa fall återkommer vi till samma kurs flera gånger dock utan att alltid upprepa studenters utvärdering eller examinationsformer. Kurser presenteras termin för termin. Samtliga mål introduceras redan termin 1, AUDA11 Introduktionskurs I Introduktionskurs läggs en grund för examensmålen. Studenterna får övergripande kunskap om audiologiämne, forskning, verksamhet inom olika områden, viktiga randområden, vetenskapliga artiklar. Studenterna får grundläggande övning i muntliga kommunikationsprocesser samt övningar i skrift. Information ges om etik. Studenten reflekterar kring eget lärande. Samtliga mål examineras under termin 6 Kandidatkursen Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats presenteras under flera mål: Mål 1: kursinnehåll och examinationsformer, samt hur bedömning sker av studenternas kunskaper inom audiologi, fördjupat audiologiskt område, vetenskapsmetodik och -teori. Mål 2: hur bedömning sker av studentens färdigheter att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information och att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Under Mål 3: hur muntliga och skriftliga färdigheter bedöms. För Mål 4 och 5 hänvisas i första hand till inlämnade uppsatser. Kursen Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning innebär också en bedömning av studentens uppnåelse av examensmålen. Mål 2: kursinnehåll, examinationsformer och hur studenten visar sin förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt tillämpa grundläggande principer för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov. Mål 3: hur bedömning sker av muntlig och skriftlig förmåga. Under Mål 4 och 5: hur bedömning sker av värdering och förhållningssätt. Sist i Del 1 redovisas resultat för de olika kurserna. 2

3 Examensmål 1 Del 1 För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Analys Mål 1 Det audiologiska vetenskapsområdet går som en röd tråd genom hela utbildningen. Vetenskapsområdena logopedi, psykologi, lingvistik/fonetik, medicin och teknik, med aktiva forskare/specialister inom dessa ämnen, bidrar till förståelse av hörselns funktion och av hörselskador. Studenten får successivt fördjupad kunskap om hörsel, hörselns betydelse för individen och faktorer som påverkar hörselhälsan genom kurser över utbildningen: kurser i diagnostik, rehabilitering, medicinsk och teknisk audiologi och integration av medicin, teknik, lingvistik, beteendevetenskap. Termin 1: I Introduktionskurs får studenterna introduktion i läsning av vetenskapliga artiklar och i vetenskaplig dokumentation samt i avdelningens forskning. Studenten ska göra en sammanfattning av vetenskaplig artikel och en skriftlig auskultationsrapport som granskas av lärare. Auskultationsrapport: Studenten får återkoppling på innehåll och språk med bedömningsgrader 1: otillfredsställande, 2: tillfredsställande. Exempel på studentreflektioner i auskultationsrapporter ämnet audiologi lockande bra få inblick i hur arbetsliv senare kommer att se ut innebär mycket mer än att bara titta i människors öron spännande att få en inblick i hur det är att jobba med barn som audionom auskultationen var mycket intressant och lärorik. skönt att få en övergripande bild att relatera till spännande få en närmre inblick i hur man kan jobba efter utbildningen fick en känsla av att jag valt ett ämne som verkligen intresserar mig Kursen Lingvistik ges av institutionen för lingvistik till delar med logopedstudenter. Studentens grundläggande kunskap om mänsklig kommunikation, tidig kommunikationsutveckling och avvikande kommunikationsutveckling bedöms i skriftlig tentamen. Audiologisk grundkurs. Kursen ger studenter grundläggande kunskaper men också framåtblickar för kommande studier. Studenten gör bl a en rapport som presenteras vid avslutande seminarium. Studenterna uppger hög måluppfyllelse 4,6 (av 5), undervisningens innehåll 4,6, examination (praktiska prov och rapport) 4,8, innehåll 4,5 egen insats 4,5. Färdighetsträning och lärarna lyfts särskilt fram. Exempel Seminarium kring grundläggande begrepp Studenterna får sig tilldelade ett antal definitioner att fördjupa sig i. Två och två får de sedan presentera dessa vid seminarium. Samtliga ingående begrepp diskuteras ingående. Akustik I. Studentens kunskap om grundläggande begrepp bedöms i skriftlig tentamen. Värderingsmålet examineras genom särskilda frågor i tentamen. Kursen är mycket uppskattad och insatser från kursledare och föreläsare uppmärksammas särskilt. Exempel på frågor kring värderingsmålet vid skriftlig tentamen ( koppla den akustiska kunskapen till ämnet audiologi och dess potential för egen fördjupning inom området ) - Ge ett eller flera konkreta exempel med vars hjälp du redovisar din förmåga att koppla dina akustiska kunskaper till det audiologiska fältet - Tänk dig ett hörselhjälpmedel med en högtalare en slang och en anslutning till örat. För ett kort resonemang om några viktiga akustiska processer som är aktuella i denna situation Människans utveckling I. Kursen ger studenten en beteendevetenskaplig grund för akademiskt lärande och kommande yrkesutövning. Studenten visar sin kunskap genom rapporter, projektuppgift samt skriftlig tentamen. Enligt studenterna bidrar kursen till självständigt tänkande: 4,3/5 och ger nya kunskaper, perspektiv och insikter: 4,5/5. Ur utvärderingar: kunskaper sätts i sammanhang att man får skriva forskningsrapport man får försvara det man skrivit och måste kunna göra det. Termin 2: I Människans utveckling II fördjupas kunskaper i beteendevetenskap. Studenten redovisar ett forskningsprojekt och skriver hemtentamen med muntlig uppföljning. Enligt studenterna bidrar 3

4 kursen till självständigt tänkande: 4,4/5 och ger nya kunskaper, perspektiv och insikter: 4,4/5. Ur utvärderingar:... mycket bra kurs för vår framtid förstår vilka frågor som gäller inom vårt yrke Anatomi och fysiologi. Studenten visar fördjupad kunskap om hörselsinnets funktion i skriftlig tentamen. Studenterna skattar måluppfyllelse vid senaste kurstillfällen till 4,1 resp 4,3/5. Termin 3: Barnets utveckling (Barnmedicin och Grundläggande barnaudiologi). Studenten visar grundläggande kunskap om barnets tidiga utveckling, barnsjukdomar, hörselnedsättning och hörselutveckling i förhållande till genetik, kommunikationsutveckling och tilläggshinder i skriftlig tentamen. Studenterna skattar måluppfyllelse till 3,7/4,4 av 5. Ur utvärderingar:... roligt knyta ihop innehållet med kurser som anatomi och psykologi väldigt nöjd med kursen, imponerad av hur mycket man kan lära på två veckor Exempel ur skriftlig tentamen barnmedicin multiple choce, kortfrågor Vid vilken ålder bör de primitiva reflexerna ha försvunnit? Meningoencefalit är en inte ovanlig följd vid påssjuka. Vilka två bestående skador av dessa kan detta ge upphov till? Rörbehandling i samband med otit är vanligt hos barn. Ett av följande påståenden är fel: Vilket av följande alternativ är inte sant gällande krupp (pseudokrupp) Exempel ur skriftlig tentamen grundläggande barnaudiologi - multiple choice, kortfrågor Människans sinnesorgan utvecklas från tre embryonala groddlager. Från vilket embryonalt groddlager har ytterörat sitt ursprung? Vad innebär missbildningen atresi och mikroti? Vilken av följande utsagor om hörselnedsättning och språkutveckling är korrekt? Vilken av följande funktionsnedsättningar är vanligast bland barn? Ett barn använder kroppsspråk och ljud som signaler kopplade till situationer, fungerar i rutiner och i välbekanta miljöer och förstår situationsbundna händelser och föremål. Vilken nivå begåvningsmässigt stämmer beskrivningen bäst med? I Audiologisk diagnostik I integreras hörselorganets anatomi, fysiologi och sjukdomar/skador, audiologiska mätmetoder, teknisk audiologi och psykoakustik. Studenterna skattar måluppfyllelse och examination till 4/5. Exempel ur kursinnehåll kvalitetssäkring Fördjupningen innebär också studium ur tekniskt och psykoakustiskt perspektiv: säkerhet ur juridisk, elektrisk, akustisk och rutinmässig synpunkt egenskaper hos transducers och mätrum audiometerns tekniska uppbyggnad och kalibrering psykoakustisk terminologi och mätmetodik Exempel ur skriftlig tentamen: Karl Karlsson, 40 år, har sedan 6 månader drabbats av attackvis yrsel. I samband med attackerna upplever han en fyllnadskänsla i örat, tinnitus samt hörselnedsättning på höger öra. Diagnosen blir Morbus Ménière. 1. Beskriv de förändringar som har skett i örat och orsakat Karls problem. 2. Rita ett tonaudiogram (bilaga 1) utifrån ovanstående diagnos (audiogrammet som du ritar, måste ur audiometrisk synpunkt var helt korrekt). Förklara dina resultat. 3. Nu vill Karl veta hur det är möjligt att höra signaler från bentelefonen. Beskriv för honom tre möjliga vägar som signalen vid benledningsmätning kan nå innerörat. 4. I samband med talaudiometri undrar Karl a) vad syftet är med respektive test vid talaudiometri? b) varför används olika ordmaterial? 5. Du utför även tympanometri på Karl som naturligtvis frågar varför denna mätning ska göras. a) förklara för honom varför testet utförs; b) förklara för honom när trumhinnan är som mest lättrörlig 6. Vad innebär central maskering och vad beror den på? 7. När maskeringsbrus används vid ton- och talaudiometri, händer det ibland att maskeringsstyrkan ökas för mycket så att bruset hörs över till testörat och orsakar problem för lyssnaren att uppfatta testtonen a) Vad kallas detta fenomen? b) Hur beräknas den högsta tillåtna maskeringsnivån (innan försiktighet måste iakttas) vid: 1. luftledningsmätning, 2. Benledningsmätning, 3. talaudiometri? 8. Temporal integration kan ha betydelse vid audiometri. Förklara vad som menas med detta? 9. I samband med tonaudiometri kan ocklusionseffekt förekomma: a) Förklara begreppet b) Beskriv hur du går tillväga vid hörseltest för att minska risken. 10. Vid otoscleros kan tonaudiogrammet uppvisa en Carhart s Notch a) Beskriv hur detta syns på tonaudiogrammet b) Förklara orsaken till fenomenet 11. I samband med audiometri kan det förekomma risk för felkällor. Förutom att mätmetoden i sig kan vara en felkälla, kan ytterligare felkällor påverkas av audionom, patient och teknisk utrustning. Vilka tänkbara felkällor finns det risk för vid respektive område? Signalbehandling I ger studenterna en stabil grund för tekniska aspekter av hörapparatsanpassningsdelen av audiologisk rehabilitering och innehåller även element av examination på högre nivå. Kunskaper bedöms vid muntlig tentamen i grupp. Enligt studenterna är detta ett kreativt lärtillfälle med utrymme för kommunikation och reflektion. Studenternas skattning av måluppfyllelse är 4,8/5 och av 4

5 examinationen 4,2/5. Ur utvärderingar: bästa med kursen inspirerande föreläsare, engagemang, bra på att förklara och har intressanta föreläsningar bra upplägg föreläsningar och litteratur väldigt givande intressant och lärorikt kursplanen togs upp och allt stämde överrens examinationen lagom, inte svår, men inte enkel heller Exempel på problemställning kring värderingsmålet ( koppla de nya kunskaperna till ämnet audiologi och inse dess potential för egen fördjupning i ämnet ) vid muntlig tentamen Välj ett exempel från det audiologiska fältet där signaler och system förekommer och beskriv dessa med hjälp av den terminologi du förvärvat under kursen (När diskussionen pågått en stund och alla har bidragit, väljer examinatorn ut ett exempel som diskuterats och sätter in det i en audiologisk terapeutisk kontext): Den redogörelse du nyss gjorde för hur en mikrofon fungerar och hur signaler omvandlas i det systemet, hade den fungerat om du ska förklara för en patient som är 15 år? Kan du göra ett nytt försök för den situationen? Exempel på bedömning av övriga kursmål vid muntlig tentamen En fördjupning kommer i det avslutande momentet. Här presenteras ett tjugotal termer och en handfull grafer och formler som varit aktuella under kursen. Studenterna får två minuter på sig att välja ett begrepp/mått/samband/transform att redogöra för. De uppmanas att välja en aspekt vars komplexitet avslöjar på vilken nivå man tillgodgjort sig kursen. Det blir självreglerande: alla undviker att välja en enkel aspekt, samtidigt som det inte heller går att redogöra för något som ligger över den egna förmågan. Termin 4: Centrala auditiva processer ger studenten kunskaper i centrala hörselsystemet, i aktuellt forskningsläge inom ett expanderande område och kontakt med avdelningens ämnesintegrerade forskning. Studenten examineras vid litteraturseminarium där studenterna presenterar och diskuterar artiklar de själva valt (och får återkoppling på presentationen) samt genom skriftlig tentamen. Ur utvärderingar: att läsa artiklar i ämnet och försöka utreda artiklarnas innehåll var mycket positivt hade inte lärt mig lika mycket om vi inte fått diskutera som vi gjorde Exempel på tentamensfrågor Beskriv vad som blir konsekvensen om primära hörselbarken skadas? Nämn de viktigaste förbindelser som primära hörselbarken har med andra områden i storhjärnan och förklara betydelsen av dessa förbindelser. Vid diskussion av binaurala processer bli Haas-effekten ofta aktuell. Redogör för vad denna effekt innebär. Redogör för begreppen "Masking Level Differences" och ge exempel på konkreta situationer där MLD spelar en roll. Har vi en medfödd lingvistisk förmåga att särskilja lingvistiska kontraster eller kan vi göra det som en konsekvens av hur vårt hörselsystem fungerar? Argumentera kortfattat för och emot. Audiologisk diagnostik II. Studenten visar kunskap i skriftlig tentamen och inlämningsuppgift (stapediusreflexmätning). Måluppfyllelse skattas av studenterna till 4,8 och examinationen till 4 av 5. Termin 5: Medicin vuxna, del 1 utgör en breddning från grundläggande Barnmedicin och medicinsk audiologi termin 3 och 4. Kursen berör sjukdomar som drabbar äldre. Studenten examineras på grundläggande medicinska begrepp vid skriftlig tentamen. Exempel ur skriftlig tentamen medicin, vuxna, del 1 (multiple choice) Det finns tre olika typer av facialispares. Vilket av följande påståenden är rätt? Vilket/vilka av följande påståenden rörande hjärntumörer är rätt? Det är vanligt med komplikationer efter stroke, och listan på potentiella komplikationer är lång. Vilket av följande är rätt? Alkohol kan medföra skador. Vilken/vilka är rätt? Stroke kan potentiellt förebyggas i stor utsträckning om man kan påverka bakomliggande riskfaktorer. Vilket är den enskilt viktigaste behandlingsbara riskfaktorn för stroke? Hur kan man behandla högt blodtryck? Audiologisk rehabilitering II. Kursen har fokus på kvalitetssäkring. Studenten examineras på sin kunskap om "utvärdering och kvalitetssäkring vid hörapparatanpassning" och på grundläggande nivå kunna använda akustiska och psykoakustiska mätmetoder i samband med utprovning och kvalitetssäkring av hörapparatanpassning. Studenterna läser vetenskapliga artiklar och genomför projekt som presenteras och diskuteras på avslutande seminarium. Studenten bedöms vid skriftlig tentamen och projektarbete, kamratgranskning och presentation av rapport på seminarium. Vid seminariet prövas studentens förmåga att diskutera kvalitetssäkring i relation till vetenskapliga artiklar och får direkt återkoppling. Studenterna skattar kursens måluppfyllelse till 4,5 föreläsningar 5,0, tentamen 4,5 och projektarbete till 4,5 av 5. Ur utvärderingar: mycket intressant ämne duktiga och entusiastiska föreläsare som engagerar projektarbetet, nytt sätt att lära Audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Klinisk undervisning ger tillfällen att studera hur studenten tillämpar teoretisk kunskap i praktiken och hur han/hon reflekterar kring hur kunskap kan betraktas och användas på olika sätt. Studenten ska ha godkänd klinisk praktik, aktivt deltagande 5

6 i kliniskt seminarium och i PBL-arbetet för att klara kursens mål. Studenterna skattar kursens måluppfyllelse och projektarbetet till 4,5 av 5. Exempel kliniskt seminarium Studenterna presenterar fall och beskriver dessa ur olika aspekter: vetenskap i förhållande till beprövad erfarenhet, kvalitetssäkring vid kliniskt seminarium. Studenternas förmåga att beskriva och analysera erfarenheter bedöms och studenten får återkoppling på sin prestation. Termin 6: Akustik II. Studenterna arbetar med komplexa vetenskapliga audiologiska artiklar med ett starkt akustiskt inslag och deltar i flera artikelseminarier. Studenternas kunskaper bedöms genom skriftlig tentamen och redovisning av artiklar. Tentamen har tre delar: 1. Frågor; 2. Artikel; 3. Essä om akustisk impedans. Viktigaste aspekt vid bedömning är studentens förmåga att redogöra för komplexa samband och integrera kunskap i akustik med det audiologiska fältet. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,3/5. Essäerna om akustisk impedans håller generellt en mycket hög nivå. Exempel del 2 och 3 i Akustik, skriftlig tentamen Studenterna vet i förväg: - att en av artiklarna de arbetar med kommer att slumpvis väljas ut av kursansvarig och finnas med som bilaga till tentamen. En av tentamensdelarna består av uppgifter kopplade till det artikeln - att de under tentamen ska producera en kompetent sammanhållen text om det akustiska begreppet akustisk impedans. Målet är att integrera så många aspekter som möjligt och skapa så djup förståelse som möjligt. Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats. Första delen består av föreläsningar och seminarier som ger nödvändiga instrument och presenterar relevanta audiologiska områden lämpade för fördjupning. Studenten ska välja område för litteraturstudie, formulera en plan och presentera denna. Projektarbetet består av litteratursökning, kritisk granskning av vetenskapliga artiklar utifrån ett syfte, sammanställning och analys. Handledning sker vid seminarier i grupp och individuellt. Skriftlig rapport ska omfatta c:a 20 sidor. Underlag för diskussion utformas och presenteras kontinuerligt under kursens gång. Studenten ska (förutom en godkänd slutprodukt) presentera sin plan och diskutera andras planer vid seminarier, presentera färdig rapport vid seminarium, vara opponent vid medstuderandes rapport samt vara aktivt deltagande vid övriga medstuderandes presentationer för att bli godkänd. Processen bedöms alltså utöver själva produkten. Studentens specifika kunskaper bedöms under seminarier samt igenom den skriftliga produkten. Studenterna skattar måluppfyllelse till 4,4/5, arbetet med uppsatsen till 4,7 och examination till 4,7/5. Värdering av studenternas måluppfyllelse Studentens audiologiska kunskaper examineras kontinuerligt via skriftliga tentamina, rapporter och reflektioner, vid seminarier, i projektuppgifter och slutligen i kandidatuppsatsen. PBL-modellen med utvärdering av varje student vid alla sessioner ger goda möjligheter att bedöma studentens kunskaper efter progression. Studentens kunskap om kvalitetssäkring granskas i olika kurser. I kandidatkursen med olika bedömningsgrunder utöver själva produkten examineras slutligen studentens kunskaper om vetenskapsteori, vetenskaplig dokumentation, om allmän vetenskaplig och specifik audiologisk metodik och om aktuella forskningsfrågor inom audiologi. Det är också i kandidatarbetet studenten visar fördjupad kunskap inom vald del av det audiologiska området och sin metodkunskap. Vi har alltså ett brett underlag både muntligt och skriftligt för att examinera studentens måluppfyllelse. Utöver detta ger studenternas bedömningar av kursernas måluppfyllelse oss stöd i bedömning av att denna kunskap landar hos studenterna. 6

7 Examensmål 2 Del 1 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Analys Mål 2 Alumni med några års yrkeserfarenhet bedömer att angelägna aspekter i deras arbete är förmåga Att självständigt lösa problem och Att kritiskt värdera information, Samtliga färdigheter har utvecklats starkt under utbildningstiden. (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet, 2011, opubl) I kandidatuppsatsen och övriga kurser under utbildningen bedöms studentens examensfärdigheter mot detta examensmål, men delar av målet speglas i många kursers examinationer. Termin 1: I Människans utveckling I får studenten pröva att empiriskt undersöka enkla utvecklingsrelaterade forskningsfrågor och skriftligt och muntligt avrapportera sina fynd och examineras på detta. Exempel: Ur anvisningar till projektuppgift Arbetsgruppen skall designa och genomföra en ministudie med fokus på människors uppfattningar och/eller attityder i relation till någon utvecklingspsykologisk fråga. Målet är att från varje deltagare få fram en tydlig, trovärdig redogörelse av uppfattningen eller attityden i frågan. Vidare kan man försöka ta reda på hur människor förklarar sina uppfattningar. Undersökningens fynd bör bearbetas och sammanfattas så bra som möjligt så att man får fram empiriskt stöd med relevans för undersökningens frågeställningar. Följande kriterier poängsätts: Har rapporten satts in i ett sammanhang? Beskrivs projektets syfte tydligt? Metod beskrivs tillräckligt? Kommenteras projektets fynd på ett korrekt sett (finns dina egna kritiska tankar och reflektioner med)? Presentation och språklig utformning Kriterierna poängsätts från 1 6. Totalt kan uppgiften ge 30 poäng. Termin 2: Människans utveckling II får studenten visa sin förmåga att diskutera aktuella och angelägna frågor relaterade till människans utveckling och levnadsförhållanden. Termin 3: Barnets utveckling. I kursen diskuteras bl a differentialdiagnostik och komorbiditet i förhållande till andra funktionsnedsättningar med andra specialister och även dessas roll i barnets habilitering och rehabilitering. I Audiologisk diagnostik I bedöms bl a studentens förmåga till kunskapssökande och att medvetet relatera ny kunskap till tidigare kursinnehåll genom seminarium och tentamen samt i PBL. I Audiologisk diagnostik I, klinisk/praktisk undervisning ger möten med patienter tillfällen för studenter att studera hur teoretisk kunskap tillämpas (eller inte tillämpas) i praktiken och hur kunskap kan betraktas på olika sätt. Undervisningen bedrivs fr a in campus. Samtliga studenter bedöms av samma lärare. Studenten får återkoppling på möten med verkliga och fiktiva patienter. Studentens aktivitet vid PBL bedöms vid varje tillfälle. Vid kliniska seminarier bedöms studentens förmåga att beskriva, jämföra och diskutera erfarenheter och de får återkoppling på framträdande och aktivitet. Termin 4: I kursen Centrala auditiva processer får studenten ta ställning till nya fakta och frågeställningar bl a i vetenskapliga artiklar och kritiskt granska dessa inom ramen för gruppen. Exempel på tentamensfrågor Barn med hörselnedsättning har andra språkliga problem än barn med s k specifik språkstörning (SLI) a) redogör kortfattat för skillnader i vilken/vilka aspekter av språket som oftast drabbas b) redogör kortfattat för skillnader i omfattning c) redogör kortfattat för skillnader i hur långvariga dessa problem är d) redogör kortfattat för hur de språkliga problemen hos de båda grupperna är kopplade till arbetsminne Studenterna examineras vid litteraturseminarium där de presenterar och diskuterar artiklar de själva valt (samt vid skriftlig tentamen) och får återkoppling på sin presentation. 7

8 I kursen Audiologisk diagnostik II bedöms studentens förmåga till kunskapssökande och till att relatera ny kunskap till tidigare kursinnehåll vid seminarier och inom ramen för PBL. Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning. I PBL-arbetet får studenten återkoppling på förmåga att reflektera och självständigt kritiskt granska testresultat med kännedom om vanligaste felkällor. Vid kliniska seminarier bedöms studentens förmåga att beskriva, jämföra och diskutera erfarenheter och de får återkoppling på framträdande och aktivitet. I Signalbehandling II ska studenterna söka information om ett audiologiskt ämne och skapa ett projekt i signalbehandlingsprogrammet matlab och därutöver kritiskt granska varandras projekt. Termin 5: I kursen Medicin vuxna behandlas vuxna med andra funktionsnedsättningar. Vid seminarium diskuterar och redovisar studenterna komplexa fall. Studenten gör också en skriftlig rapport utifrån lärandemålen som ska belysas utifrån litteratur, föreläsningar och reflektion kring audiologins roll vid utvecklingsstörning. Studenterna anser att måluppfyllelse för kursen är 4,2/5. Exempel - fall vid slutseminarium Fundera kring Birgitta (Anna och Per) utifrån: - miljö, personer och andra faktorer i omgivningen - kommunikationsfärdigheter hos dem själva och hos omgivningen - behov av råd, stöd och insatser Birgitta, 40 år, har tidigare bott hemma men bor sedan en tid i gruppboende. Är ganska duktig, klarar t ex att åka buss och handla i välbekanta miljöer... Kan bli mycket arg, utan att man vet anledningen. Talet dåligt svårt att berätta begripligt vad hon varit med om. får inte följa med på bio. En gång när man gick dit uppförde hon sig väldigt konstigt. Hon skrek och höll för öronen. Inom kursen Audiologisk rehabilitering II ska studenten visa förmåga att kritiskt granska, och använda relevant information och att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar, utöver i den egna rapporten, i skriftlig tentamen och i den omfattande kamratgranskningen av rapport. Ur granskningsformulär för kamratgranskning Allmänna uppgifter 1. Hur har gruppen valt att utforma sin rapportering? En samlad rapport Flera delrapporter 2. Vilka frågeställningar belyses i rapporten? 3. Är rapporten försedd med tydligt försättsblad med adekvat titel samt uppgifter om författare och datum? Ja Nej Kommentar: Frågor kring innehållet 4. Gick det att förstå rapportens innehåll i stort efter en snabb genomläsning? Ja Nej 5. Har rapporten en klar struktur som gör det lätt att tillägna sig innehållet? Ja Nej 6. Är rapporten skriven på ett sådant sätt att ni måste läsa något annat för att förstå den? Ja Nej 7. Är det lätt att följa författarnas tankegångar i detalj? Ja Nej 8. Illustrerar eventuella tabeller och grafer innehållet på ett bra sätt? Ja Nej 9. Avslutas rapporten med en bra sammanfattning? Ja Nej 10. Saknas någon viktig information i rapporten eller finner ni några sakfel? Ja Nej 11. Är rapportens längd rimlig i förhållande till innehållet? Ja Nej Kommentarer kring innehållet: Frågor kring utformningen 12. Är rapportens nivå rätt för målgruppen? (Målgruppen är studiekamrater på samma kunskapsnivå.) Ja Nej 13. Är rapportens stil lämplig med tanke på målgrupp och innehåll? Ja Nej 14. Finns det några synpunkter i övrigt på språkbehandlingen i rapporten? (Tydlighet, layout, ordval, stavning, grammatik ) Ja Nej Kommentarer kring utformningen: Sammanfattande omdöme 15. Kan rapporten godkännas? Ja, den kan godkännas utan komplettering Ja, men den behöver kompletteras Nej, inte utan omfattande omskrivning Motivering: Kursen Audiologisk rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning ger tillfällen för studenter att studera hur teoretisk kunskap tillämpas i praktiken och hur kunskap kan betraktas och användas på olika sätt. Studenten ska visa förmåga att diskutera i basgrupperna för PBL och vid kliniskt seminarium och får återkoppling vid varje tillfälle. Handledarutbildning och handledarmöten fokuserar på att handledare ska kunna bedöma och ge återkoppling efter progression och nivå. 8

9 Exempel kliniskt seminarium Studenterna presenterar fall och beskriver dessa ur olika aspekter: vetenskap i förhållande till beprövad erfarenhet kvalitetssäkring etc vid kliniskt seminarium. Studenternas förmåga att beskriva och analysera erfarenheter bedöms och studenten får återkoppling på sin prestation. I kursen Terapeutiskt bemötande bedöms studentens färdigheter att diskutera frågeställningar och med inriktning på behandlingssituationen inom ramen för gruppen och med utomstående expertis (psykologer, logopeder, audionomer) fortlöpande vid workshops och seminarier. Ur utvärderingar: givande och inspirerande diskussioner/workshops konkreta övningar förstå samtalet med patienter intressant diskutera hur man bemöter patienter på bästa sätt utvecklande att höra vad de andra varit med om Termin 6: I kursen Akustik II bedöms studentens förmåga att se komplexa samband och integrera kunskap genom skriftlig tentamen och redovisning av artiklar vid seminarier. I kursen Audiologisk rehabilitering III kandidatuppsats ingår att granska vetenskapliga artiklar ingående utifrån ett visst syfte, sammanfatta dem och analysera dem. Studenten får återkoppling på sin förmåga att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer vid seminarier, presentation av eget arbete och opposition. Studenternas färdigheter att diskutera kring syfte och frågeställning bedöms i projektplan, under seminarier under kursen, på uppsatsseminariet genom presentation, opposition och genom examinators frågor samt genom den skriftliga produkten. Studenterna får återkoppling muntligt och skriftlig på projektplan från läraren. Den skriftliga rapporten ska vara godkänd av handledare innan studenten får presentera vid seminarium. Studentens förmåga att diskutera och analysera och försvara sitt arbete och val av område bedöms vid presentation av uppsatsen samt vid opposition av medstuderandes arbete. Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studentens färdigheter att självständigt identifiera, formulera och lösa problem och självständigt hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov bedöms utifrån deltagande i kliniskt seminarium, workshops, muntlig och skriftlig rapport från gruppinformation. Kursens syfte är att studenten skaffar de kunskaper som behövs för att planera och genomföra individuell behovsinventering, planera, genomföra och utvärdera fördjupad hörselrehabilitering inklusive utvärdering via olika vetenskapligt beprövade frågeformulär och för att informera och vägleda personal/nätverk om hörselns betydelse, om hörselnedsättningars konsekvenser, hörselhjälpmedel och adekvat bemötande. Vidare ska studenten informera sig om verksamheter som riktar sig mot grupprehabilitering, och informera om hörsel till personer inom olika verksamhetsfält. Kursen består av föreläsningar, seminarier, auskultation inom specialenheter och workshops. I kursen sker genomgång av fördjupade re/-habiliteringsinsatser (planering, genomförande, utvärdering inklusive värderingsinstrument) och olika former av interventioner, enskilt eller i grupp, av samt planering, genomförande och utvärdering av gruppinformation om hörsel för olika målgrupper. I kursen ingår studier av artiklar och litteratur inom utvärdering och intervention i grupp och enskilt. Studenternas förmågor bedöms vid seminarier, workshops och i grupp/- casediskussioner. Stor vikt läggs vid terapeutiskt förhållningssätt och förmåga att knyta ihop teori och praktik. Värdering av studenternas måluppfyllelse Under termin 6 bedöms studentens examensfärdigheter mot detta examensmål tydligast men målet speglas i många kursers examinationer. Att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer ingår i PBLarbetet där varje tillfälle utvärderas och individens deltagande bedöms av PBL-tutor. Vidare ingår målet i många kurser som beskrivits ovan. Vi har alltså ett brett underlag både muntligt och skriftligt underlag för att examinera studentens måluppfyllelse. Utöver detta ger studenternas bedömningar av kursernas måluppfyllelse oss stöd i bedömning av att denna kunskap landar hos studenterna och att studenterna är mycket engagerade i att uppnå detta mål. 9

10 Del 1 Examensmål 3 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper Analys Mål 3 Studenterna anser sig mycket nöjda/nöjda med hur utbildningen bidrar till att utveckla kommunikativa färdigheter: Använda datorer för informationssökning, Arbeta i team, Göra skriftliga presentationer Göra muntliga presentationer, Argumentera/övertyga, mycket nöjda med hur utbildningen bidrar till att utveckla: Förklara för patient/ närstående samt Förmåga till inlevelse i patientens situation ; mycket nöjda/nöjda med Medverka i förebyggande arbete i vård, Utbyta kunskaper med andra yrkesgrupper inom vården. Alumni gör samma bedömning med några års erfarenhet av yrkesliv. (Student- och alumnibarometer Lunds universitet 2011, opubl.) Termin 1-4: Introduktionskurs Kommunikationskurs. Studenterna gör en filminspelning av den egna kommunikationen. Denna granskas av kursansvarig och kamrat. Inspelningen diskuteras vid seminarium. I Barnets utveckling möter studenten och diskuterar med olika specialister dessas roll i barnets habilitering och t ex neurologiska, medicinska, neuropsykiatriska aspekter. I Audiologisk diagnostik I ingår bedömning av studentens förmåga att inom ramen för gruppen diskutera hur man informerar personer vid hörselmätningar. Detta sker vid seminarium: Exempel: Seminarium bedömning av skriftlig och muntlig presentation Studenterna får visa att de skriftligt och muntligt kan sammanfatta ett innehåll, göra en presentation samt svara på frågor och diskutera med en grupp. De får återföring av kurskamrater och kursansvariga både på innehåll och på framförande. Bedömning av resultat görs på innehållet i rapporten, upplägg av den muntliga presentationen och på framförandet. I Anatomi och fysiologi samt Signalbehandling examineras studentens terminologiska kunskap muntligt och skriftligt (vilket också underlättar kommunikation med andra yrkesgrupper). Audiologisk diagnostik I och II, Audiologisk diagnostik II, klinisk/praktisk undervisning. Studentens kunskaper om patientinformation bedöms i särskilda frågor i skriftlig tentamen. Studentens förmåga att samtala/informera patienter och närstående bedöms i kliniken, och förmåga att diskutera och reflektera kring hur kommunikation sker vid seminarium och inom PBL. Termin 5: Audiologisk rehabilitering II. Studenten visar skrivfärdigheter i skriftlig tentamen och i skriftlig rapport kring projektarbete inklusive kamratgranskning. Exempel på titlar för studentprojekt - Mättekniskt experiment en projektrapport om hörselgångsmätningar - Preskriptionsmetoder - Utger hörapparaterna den förstärkning som de är programmerade till i NOAH? - Coupler- & hörselgångsmätningar en del av kvaliteten - Påverkas batteriförbrukningen av hörapparatens inställningar? - Hörapparater och högfrekventa ljud - Leveranskontroll av hörapparater - Frekvensområdens påverkan när ventilationens storlek ändras - Subjektiv bedömning av olika hörapparaters musikprogram Termin 6: I Kursen Akustik II bedöms studentens skriftliga färdigheter i en essäuppgift i samband med skriftlig tentamen. Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats Studentens förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera sin undersökning bedöms under kursens gång samt utifrån produkten, uppsatsen, och presentation av denna, samt utifrån skriftlig och muntlig opposition. 10

11 I Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning ingår tillfällen för studenten att visa sin förmåga att presentera kunskap och kommunicera i grupper med olika sammansättningar utifrån olika behov. Studenterna läser vetenskapliga rapporter om grupper och diskuterar vid seminarium och får återkoppling av lärare och kurskamrater. Studenten ska lämna en plan för gruppundervisning före utförande, genomföra information för en viss målgrupp, skriva en självvärdering efter utförande, samt presentera genomförandet vid seminarium samt delta i diskussion kring egna och andras presentationer. Studenten får återkoppling från lärare och kurskamrater. Exempel på grupper som fått studentundervisning Personal och boende inom äldreboende Elever och lärare, årskurs fem Lunds studentradio Studenter på sjuksköterskeprogrammet Personal vid trygghetsboende Exempel på plan för gruppundervisning - personal äldreboende Väldigt grundläggande fysiologi och örats anatomi. De vanligaste hörselnedsättningarna: Presbyacusis och ledningshinder. Orsaker till och effekter av dessa Hörapparater, teori + workshop i felsökning: Grundläggande hur hörapparater fungerar och koppla det till vilka apparater som passar till vilka hörselnedsättningar, även bakom-örat, i-örat och insatser, hur man felsöker en hörapparat på lättaste sätt. Kommunikationsstrategier och levnadsstandard: hörapparat inte är mirakellösning utan att kommunikationsstrategier och personlig motivation är viktig. Hur hörselrehabilitering kan påverka socialt liv och livskvalité positivt. Exempel på självvärdering efter gruppinformation Vi föreläste för studenter på sjuksköterskeutbildningen. De gick andra terminen och hade genomfört en praktikperiod på ett äldreboende, de hade lite förkunskaper i ämnet Presentationen utarbetades gemensamt och bilderna delades upp mellan oss Efter presentationen hade vi en stund för frågor och vi visade även hur hörapparater såg ut och hur de fungerade. Vi hade en felsökningsgenomgång och gick igenom hantering som innefattade skötsel, batterier, program och volymkontroll Presentationen började med att vi berättade vad audiologi innebär och vad en audionom har för kompetens och arbetsområde Vi gav konkreta kommunikationsråd och exemplifierades genom att visualisera hur och vad man ska tänka på. Vi berättade att hörapparater förstärker en signal, men inte förtydligar den Värdering av studenternas måluppfyllelse Vi har ett mycket rikligt underlag för bedömning av studenters muntliga och skriftliga förmågor i olika former och med olika målgrupper. Den lilla studentgruppen gör att alla syns. Studentens muntliga färdigheter och förmåga till kommunikation bedöms i basgruppsarbete, i klinisk undervisning, vid kliniska seminarier, studentledda seminarier, litteraturseminarier, projektseminarier och uppsatsseminarier. Bedömning av förmåga att redogöra och diskutera görs också när studenten är i dialog med andra grupper, med olika specialister och med personal på praktikplatser. Utbildningens internationella profil ger studenter möjligheter till internationella möten vid t ex audiologiska fora. Insikt om andra yrkesgruppers kompetens ges genom bl a samläsning med logopedi; i möten med hörselvårdens personal, olika professioner från näringsliv, sjukvård, pedagoger, psykologer; inom kurser och inom Medicinska föreningens studentkår. De återkommande alumnikontakterna t ex vid audiologiska fora är uppskattade och ger professionella visioner utöver traditionell verksamhet. Studenternas skriftliga färdigheter bedöms i auskultationsrapporter, i journalarbete inom kliniska kurser, vid empiriska arbeten, i projektarbeten och slutligen i kandidatuppsatsen. Färdigheter examineras inom respektive kurs. Projektarbete ingår i flera kurser där både muntlig och skriftlig förmåga bedöms. Studenterna får återkoppling från lärare och kurskamrater på både skriftliga och muntliga presentationer. 11

12 Del 1 Examensmål 4 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Analys Mål 4 Alumni med yrkeserfarenhet bedömer att färdigheten Att kunna göra etiska bedömningar har utvecklats starkt under utbildningstiden. (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet, 2011, opubl) Vetenskapliga bedömningar, att bedömningar görs i ett samhällsperspektiv och i enlighet med författningar, liksom att etiska principer är basalt för profession och akademisk verksamhet och återkommer i princip i varje kurs. Exempel på viktiga aspekter är säkerhetsföreskrifter (Audiologisk grundkurs) patientjournallag (Audiologisk rehabilitering II) särskild lagstiftning vid funktionsnedsättning (Medicin, vuxna) etc. Termin 2: Audiologisk diagnostik II. Tentamensfall liknar PBL-utgångspunkter (och verkliga förhållanden) och studentens förmåga att resonera ur olika aspekter värderas. Exempel ur skriftlig tentamen Man född Kommer på remiss via företagshälsovården. Socialt: Gift. Två vuxna barn. Arbetar som lärare på en gymnasieskola. Aktuellt: Söker för hörselnedsättning på höger öra. I januari 2010 började patienten märka en viss ostadighet och samtidigt debut av sus i örat som inte upplevs alltför störande. Audiologisk avdelning diagnostiserar en högersidig sensorineural hörselnedsättning. Hörseln på vänster u.a. Balansundersökning visar bl.a. att kalorisk spolning har nedsatt retbarhet på höger sida. Sammantaget visar fynden på ett vestibulärt Schwannom. - Beskriv de förändringar som skett i örat och orsakat hörselnedsättningen.. - Gör ett komplett tonaudiogram (bilaga 1) utifrån ovanstående skada. Förklara resultatet. - Komplettera med talaudiometri i tyst miljö. Förklara resultatet. - Du utför även stapediusreflexmätning såväl ipsi- som kontralateralt. Rita in resultatet på samma audiogramblankett. Förklara resultaten. - Visa grafiskt på bifogad blankett (bilaga) hur ABR-svaren bör bli vid denna typ av hörselnedsättning. - Beskriv vidare handläggning och ge exempel på behandling. Termin 6: Audiologisk rehabilitering III kandidatuppsats. Studentens förmåga att göra bedömningar med hänsyn till evidens i vård och att inkludera vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter bedöms under seminarier, under uppsatsseminariet genom presentation, opposition och examinators frågor och därefter i den slutliga produkten. Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning. Studentens förmåga att utifrån en helhetssyn göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter bedöms utifrån deltagande i kliniskt seminarium och workshops. I studenternas utvärdering framkommer bl a att den tydliga forskningsanknytningen uppskattas mycket och att man har fått en god överblick över de utvärderingsverktyg som kan användas. Värdering av studenternas måluppfyllelse Studentens förmåga att göra bedömningar med hänsyn till evidens i vård och att inkludera vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter är centrala audiologiska framtidsfrågor och vi lägger stor vikt vid att bedöma studenten i många kurser och med olika examinationsformer under utbildningstiden. Detta engagerar även studenterna i nationellt nätverk och vid audiologiska fora där aktuella samhällsfrågor aktualiseras och belyses. I kurserna Akustik, Signalbehandling och Audiologisk rehabilitering finns en mediamodul där aktuella audiologiska frågor diskuteras (och t ex hur uttalanden kan tolkas av journalister). Hur studenten hanterar komplexa frågor bedöms av i basgruppsarbete, vid litteratur- och projektseminarier, under uppsatsseminariet genom presentation, opposition och examinators frågor och genom den slutliga färdiga kandidatuppsatsen. 12

13 Del 1 Examensmål 5 För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Analys Mål 5 Alumni med några års yrkeserfarenhet bedömer att angelägna aspekter i deras arbeten är Att följa kunskapsutvecklingen inom området och menar vidare att färdigheten har utvecklats starkt under utbildningstiden (Student- och alumnibarometer, Lunds universitet, 2011, opubl). Förmåga att blicka framåt och efterfråga ny kunskap bedöms i flera nämnda kurser. Kärnan i PBL är aktivt kunskapssökande. Studenterna startar i ett fall, identifierar behov av ytterligare kunskap, fördelar uppgifter och delger varandra resultat. Termin 1: Akustik I. Kursen examinerar också studentens framåtblickar för kommande studier genom att genom särskilda frågor i tentamen, se Mål 1. Termin 3-4: I Audiologisk diagnostik I och II bedöms bl a studentens förmåga att aktivt och medvetet söka och diskutera relevant kunskap och relatera ny kunskap till tidigare kunskaper vid seminarium, i skriftlig tentamen och i basgruppen. I Signalbehandling I och II finns alltid frågor i tentamen som innebär att studenten ska koppla nya kunskaper till audiologi och se potential för egen ämnesfördjupning. Termin 5: I Audiologisk rehabilitering II och Audiologisk rehabilitering, klinisk praktisk undervisning bedöms studentens förmåga att aktivt och medvetet söka kunskap och relatera ny kunskap till befintlig och också till utvecklingsbehov, samt att reflektera över den audiologiska rehabiliteringens positiva möjligheter för livskvalitet i basgruppen, i projektarbete, i skriftlig tentamen och seminarier. Exempel - tentamensuppgift En publicerad vetenskaplig artikel med rubriken The value of routine real ear measurement of the gain of digital hearing aids har följande abstract:...the main aims of this study were: (1)... Lös följande uppgifter i anslutning till texten ovan: c) Gör egna reflektioner kring det du läst och i relation till det du sett av dagens kliniska verksamhet och identifiera utvecklingsbehov inför framtiden. Termin 6: I kursen Akustik II finns alltid frågor i tentamen som innebär att studenten ska koppla nya kunskaper till audiologin, samt inse möjligheter för egen ämnesfördjupning. Viktigast vid bedömning är förmåga att redogöra för komplexa samband och integrera kunskap i akustik med det audiologiska fältet. Studenterna skattar måluppfyllelse för kursen till 4,3/5. Audiologisk rehabilitering III kandidatuppsats: Hela kursen utgår från detta examensmål. Studenten får visa sin förmåga att välja fördjupningsämne, identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och sin förmåga att utveckla den egna kompetensen under kursens gång och i den slutliga produkten. I kandidatuppsatsen ska också ingå förslag till vidare studier. Studentens förmåga bedöms vid seminarier och skriftliga och muntliga rapporter under kursen och slutligen i den färdiga uppsatsen: Exempel ur kandidatuppsatser: Vi skulle gärna se att denna fråga ytterligare studerades, och kanske även dessa möjliga interventioner som skulle kunna förbättra livssituationen för de inblandade. Det finns mycket kvar att utforska inom området cochleaimplantat. Något som gör det så komplext är att både tekniska, psykologiska och medicinska aspekter påverkar resultatet av anpassningen Även om vi vet mycket mer idag än för bara något år sedan om detta ämne, så är det ett område som är oerhört aktuellt. Man kan göra djupare undersökningar av samspelet av faktorer som påverkas av lågintensivt buller Vi tror också att fler metastudier kan vara användbara för att komma vidare Med vår litteraturstudie har vi visat att för att uppnå en så bra rehabilitering som möjligt krävs att man aktiverar anhöriga i rehabiliteringsprocessen. Detta bör audionomer bli bättre på att beakta 13

14 Värdering av studenternas måluppfyllelse Vid analys av examensmålet finner vi att studentens förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap hos studenternas bedöms i de flesta kurser och terminer. Studenternas förmåga att blicka framåt, att efterfråga ny kunskap och att reflektera kring utvecklingsbehov bedöms kontinuerligt i PBLarbetet. Internationella kontakter under utbildningstiden breddar kunskapssökandet till en internationell audiologisk arena. Den slutliga bedömningen av studentens uppfyllelse av detta examensmål sker i kandidatuppsatserna där studenterna både ska visa sin audiologiska kompetens och identifiera och beskriva vidare behov av kunskap. Redovisning av resultat Kurs Genomströmning ht 10/vt 11 registrerade/klara studenter Termin 1: Introduktionskurs, 4,5hp 17/17 Lingvistik 7,5hp 17/17 Akustik I, 4,5hp 17/16 Människans utveckling I, 9hp 17/17 Termin 2: Människans utveckling II, 7,5 hp Anatomi och fysiologi, 6hp Fonetik, 15hp Termin 3: Barnets utveckling, 7,5hp Audiologisk diagnostik I, 13,5hp Signalbehandling I, 3hp Audiologisk diagnostik, klinisk/praktisk undervisn, 6hp Termin 4: Centrala auditiva processer, 3hp Audiologisk diagnostik II, 7,5hp Audiologisk rehabilitering I, 3hp Audiologisk diagnostik II, klin/prakt 4,5hp Signalbehandling II, 12hp Termin 5: Medicin, vuxna, 4,5hp Audiologisk rehabilitering II, 15 hp Audiologisk rehab, klinisk/praktisk undervisning, 7,5hp Terapeutiskt bemötande, 3hp Termin 6: Akustik II, 10,5hp Audiologisk rehabilitering III - kandidatuppsats, 15hp Fördjupad audiologisk habilitering och rehabilitering, klinisk/praktisk undervisning, 4,5hp 15/15 16/16 16/12* 8/8 8/8 8/8 8/8 8/7 6/6 6/6 6/6 6/6 12/12 11/11 11/11 11/11 11/11 11/11 11/11 *Några studenter har efter terminens slut rester för enstaka inlämningsuppgifter 14

15 Del 2 Utbildningens förutsättningar Lärarkompetens och lärarkapacitet För en kvalificerad utbildning med bredd och djup behövs en lärarkår med bred kompetens. Vi bedömer att vi har en sådan: Tillgång till disputerade lärare är tillfredsställande. Situationen när det gäller att inrätta tjänster är på väg att förbättras. Tre av utbildningens lärare har doktorsgrad i audiologi och är även legitimerade audionomer, dock endast en med fast tjänst. Samtliga är forskningsaktiva och två har också klinisk verksamhet. En lärare är leg audionom med magisterexamen och vårdlärarutbildning och gedigen erfarenhet av utbildning inom audiologi och har erhållit Medicinska studentkårens och Lunds studentkårs pedagogiska pris. En teknisk audiolog/civilingenjör med lång och gedigen erfarenhet av området samt väl dokumenterad pedagogisk skicklighet har erhållit medicinska föreningens pedagogiska pris. Dessa framträdande utmärkelser är anmärkningsvärt för den minsta av fakultetens utbildningar med hundratals tänkbara kandidater. För kurser som ges av övriga institutioner (inom ämnena psykologi, lingvistik och fonetik) ansvarar och examinerar lärare med doktorsgrad inom psykologi, lingvistik och fonetik. Lärarkollegiet vid Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi har hög kompetens inom forskning och undervisning bland disputerade inom logopedi. Flera av dessa forskar tillsammans med audiologi inom gemensamma områden (CI, auditiv perception och röst/akustik). Avdelningen för logopedi, foniatri och audiologi har totalt drygt 20 lärare anställda i någon grad, från % varav 11 är disputerade. Som föreläsare/timlärare för färdighetsträning/pbl-tutorer anlitas legitimerade audionomer med magisterexamen, läkare disputerade inom audiologi/medicin med anställning inom sjukvården samt legitimerade logopeder. Som föreläsare anlitas personer med hög kompetens inom olika områden: akustik, medicin, neurologi, pedagogik etc. Vi har inga problem att anlita föreläsare. Logopeder med lång erfarenhet av klinisk handledning inom logopediskt behandlingsarbete och dubbelkompetenta i psykoterapi samt specialpedagogik är en viktig tillgång för att utveckla audiologiskt behandlingsarbete. Utbildningsledningen består av en programdirektör och studierektor/fasansvarig som båda har lång erfarenhet av högre utbildningsadministration och av internationell samverkan inom utbildning. För att tillförsäkra god klinisk utbildning och för att ge möjligheter till kvalificerad bedömning av studenter har förändringar genomförts i klinisk utbildning. Poänggivande handledarutbildning erbjuds vartannat år. Kliniskt verksamma audionomer leder färdighetsträning och in campusundervisning med fiktiva och verkliga patienter. 15

16 Del 2 Utbildningens förutsättningar Antal helårsstudenter i aktuell utbildning Ht 2010 Vt 2011 Antal Ht 2011 Antal reg. Helårsstudenter reg/godkända Helårsstudenter Termin 8 (A6) Vt 11 11/7* Termin 7 (A6) ht 10 14/13 Termin 7 (A7) ht Termin 6 (A7) Vt 11 11/11 Termin 5 (A7) ht 10 11/11 Termin 5 (A8) ht 11 7 Termin 4 (A8) Vt 10 6/6 Termin 3 (A8) ht 11 8/8 Termin 3 (A9) ht Termin 2 (A9) Vt 10 15/15 Termin 1 (A9) ht 11 15/15 Termin 1 (A10) Ht *Flera uppsatser är under avslutande. Studenternas förutsättningar Utbildningen har 52 platser varav 39 på termin 1-6 som leder till audionom- och kandidatexamen. Under den aktuella perioden har 48 studenter varit registrerade, varav 34 termin 1-6. Ett bortfall från den kurs som påbörjade utbildning 2009 har tills största delen kompenserats med överintag hösten 2010 (A9) och fortsatt överintag hösten 2011 (A10)... 16

17 Självständigt arbete Del 3 Andra förhållanden Kandidatuppsats 15hp genomförs termin 6. Studenterna arbetar enskilt eller med en kurskamrat. Audiologiutbildningen vid Lunds universitet särskilda förhållanden Det övergripande syftet med audiologiutbildningen vid Lunds universitet är att ge studenterna en kvalificerad audiologisk utbildning av internationellt god standard. Detta innebär bl a att teoretiska och praktiska kunskaper är samordnade och integrerade. Ämnesteoretiska studier, vetenskapsteori, forskningsmetodik, valbara moment, klinisk praktisk undervisning och empiriska arbeten ska förbereda studenterna för kvalificerat behandlings-, utvecklings- och forskningsarbete inom hela det audiologiska fältet genom fakultetens gemensamma pedagogiska modell (Problembaserat Lärande, PBL), samverkan med logopedutbildningen, internationellt utbyte och särskilda satsningar inom kommunikationsutveckling främjas samarbete, självständighet, kommunikationsförmåga och ledarskap Bland lokala mål kan nämnas bidra till förebyggande arbete inom det audiologiska området bedöma hörsel och hörselnedsättning i förhållande till annan mellanmänsklig kommunikation kommunicera och samverka med verksamma inom det logopediska fältet visa fördjupad förmåga till samarbete och till ledarskap bedriva forsknings- och utvecklingsarbete självständigt och i samarbete och vara förberedda för forskarutbildning inom tal/ljud/hörsel kommunicera och samarbeta nationellt och internationellt kommunicera med och förstå patienter med flera funktionshinder (Utbildningsplan 2007) 17

18 Lärarkompetens och lärarkapacitet Eventuella generella kommentarer Akademisk titel/ akademisk examen Lektor Doktor i audiologi Universitetsadjunkt Med. Mag. audiologi Vårdlärarexamen Forskningsingenjör Master i teknisk fysik Civilingenjör Anställningens inriktning Undervisning och forskning inom audiologisk diagnostik Audiologisk diagnostik och rehabilitering, klinisk undervisning Teknisk audiologi: Signalbehandling, akustik, preventiv audiologi Leg. audionom Leg. audionom Teknisk audiolog Doktor i audiologi Barnaudiologi Leg. audionom Professionskompetens Anställningens omfattning vid lärosätet (% av heltid) Undervisning grundnivå audiologi (% av heltid) Undervisning avancerad nivå audiologi (% av heltid) Tid för forskning audiologi (% av heltid) Namn Jonas Brännström Ingrid Lennart Anders Jönsson Tina Ibertsson Kommentar Doktor i audiologi Audiologisk rehabilitering Leg. audionom Marie Öberg 18

19 Universitetsadjunkt Med. mag. logopedi Universitetsadjunkt Med. mag. logopedi Amanuens Med. mag. audiologi Lektor Doktor i logopedi Utbildningsadministration, flerfunktionsnedsättning Utbildningsadministration, Internationalisering Audiologisk diagnostik och rehabilitering, klinisk undervisning Vetenskapligt arbete Leg. logoped Boel Heister Trygg Programdirektör audiologiutbildning, master audiologi Leg. logoped Kajsa Johansson Studierektor, fasansvarig, audiologiutbildning; master audiologi/ logopedi Leg Linda Ivarsson audionom Leg. logoped * Kristina Hansson* Programdirektör master logopedi Professor Doktor i logopedi Lektor Doktor i logopedi Professor logopedisk fonetik Doktor i psykologi Vetenskapsmetodik, Vetenskapligt arbete Vetenskapsmetodik Vetenskapsmetodik Människans utveckling Leg. logoped * Birgitta Sahlén* Leg. logoped * Eva Wigforss* * Anders Löfqvist* Leg psykolog 5-10 ** Elia Psuoni** Psykologiska instituionen Doktor i lingvistik Lingvistik 5 ** Gisela Håkansson** Institutionen för lingvistik *Huvudinriktning undervisning och forskning inom logopedi ** Huvudinriktning undervisning och forskning inom sina ämnen på andra institutioner 19