Uppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Stockholms universitet att utfärda kandidatexamen i nutrition. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 11 juni 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i nutrition. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 11 juni 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Ingegerd Johansson, Umeå universitet, docent Christina Berg, Göteborgs universitet och docent Elisabet Rothenberg, Göteborgs universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i nutrition vid Stockholms universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Nils Olsson i närvaro av tillförordnade avdelningschefen Karin Järplid Linde och seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson. Harriet Wallberg Nils Olsson Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(4) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Stockholms universitet Lärosäte Stockholms universitet Huvudområde/examen Nutrition - kandidat ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av kostvetenskap, klinisk nutrition, nutrition och dietistexamen (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna brister i måluppfyllelse avseende förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning. Detta baseras på att en förhållandevis stor andel av arbetena visar på studenternas bristande förmåga att på ett relevant sätt genomföra, tolka och/eller presentera sina analyser/resultat och att kritiskt tolka dessa. En något lägre andel, men notabelt stor, visar på brister även i val och integrering av referenser utifrån aktualitet, dignitet i relation till frågeställningen och typ av källa och därmed förmåga att söka relevant information och ha ett källkritiskt förhållningssätt. Självvärderingen beskriver att studenterna inom ramen för olika kursdelar har tränats i att samla, värdera och kritiskt tolka olika typer av information och att detta examineras i tentamen och andra former, vilket borde gett avtryck i flertalet uppsatser. Vid intervjuerna framkom inget som ändrade bedömningen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet att bristerna framför allt berör de självständiga arbetena och att utbildningen ger en god förutsättning för att examensmålen ska kunna uppnås. Utifrån åtgärdsredovisningen framgår att Stockholms universitet identifierat brister i de självständiga arbetenas kvalitet, och i den modell som använts för dessa. Den analys som lärosätet gjort, att bristerna framför allt berör de självständiga arbetena, bedöms i grunden vara relevant i förhållande till de brister i måluppfyllelse som påtalats vid utvärderingen. Dock saknas en penetrerande analys av vilka aspekter i arbetena som kritiken rör och varför dessa brister. Lärosätet ger en indirekt orsaksanalys genom att i analysbeskrivningen beskriva de åtgärder som vidtagits. Lärosätet redovisar sju områden där åtgärder vidtagits för att stärka måluppfyllelsen. Dessa är: (i) Revidering av kursplaner och betygskriterier. Lärosätet har reviderat kursplanen för kursen Självständigt arbete så att aspekter relaterande till måluppfyllelsen lyfts fram på ett väsentligt tydligare sätt. Den nya formuleringen är studenten skall kunna söka, sammanställa och kritiskt tolka vetenskaplig litteratur som är relevant till vald frågeställning, samt kunna tolka erhållna data och kritiskt diskutera resultat och

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(4) (ii) (iii) (iv) (v) (vi) (vii) slutsatser. Lärosätet har också reviderat associerade betygskriterier vilket beskrivs under (ii). Nya betygskriterier för det självständiga arbetet. Lärosätet har reviderat betygskriterierna och examinationsformen för det självständiga arbetet. De nya kriterierna tydliggör gränser för godkänt för varje aspekt av de nya lärandemålen och en betygsnämnd måste kryssas i Ja eller Nej för varje aspekt, vilket lärosätet menar säkerhetsställer examination av kunskaper vis a vis det övergripande lärandemålet. Nya instruktioner för det självständiga arbetet. Lärosätet har utarbetat en ny studiehandledning med instruktioner för det självständiga arbetet. Den nya studiehandledningen är utförligare och inkluderar nu information om vilka typer av projekt som kan göras och vad som måste finnas med i ett vetenskapligt arbete. Detta med särskilda utvidgningar i relation till de delar som relaterar till att uppfyllelsen av lärandemålet bedömdes som bristande. Lärosätet ger några väl valda exempel. Nytt handledarintyg för det självständiga arbetet. Lärosätet redovisar ett nytt handledarintyg som införts. I detta skall explicita redovisningar göras av handledaren avseende självständighet att tolka och analysera resultat och söka, välja och kritiskt tolka relevanta och aktuella referenser. Nya rutiner för handledning och halvtidsuppföljning av det självständiga arbetet. Lärosätet har infört en ny rutin där kursledaren för kursen Vetenskapligt arbete har ett utökat ansvarsområde, som innebär att han/hon åläggs en intern handledarroll med ansvar att följa arbetets progress och att studenterna får den handledning de har rätt till. Detta är en kontroll/skärpning som stärker studenterna i sina uppsatsarbeten. Detta görs mot bakgrund av att merparten av handledarna är externa. Dessutom har rutinerna för halvtidskontroll skärpts och kursledaruppdraget förstärkts till två personer. Nya rutiner för bedömning av det självständiga arbetet. Lärosätet inför en bedömningskommittee med två ledamöter. Detta är en utökning från att bara handledaren bedömde uppsatsen till att även en utomstående (ämneskompetent) person också bedömer arbetet. Stärkt undervisning och träning i att skriva vetenskapligt och tillämpa ett källkritiskt förhållningssätt. Lärosätet redovisar att övningarna i att skriva vetenskapligt och använda referenser förstärks. Detta görs genom att en metodguide för, och övningar i, systematiska litteraturstudier används/görs i kursen Näringsfysiologi, 15 högskolepoäng. Lärosätet beskriver även att: Instruktioner (skriftliga och muntliga) och övningar i referenshantering ges på kursen Näringsfysiologi 15 högskolepoäng och att dessa skall tillämpas systematiskt på samtliga kurser där egna fördjupningsarbeten görs. Examinationen av att skriva vetenskapligt och tillämpa källkritiskt arbete ligger fortsatt i att studenterna ska skriva egna fördjupningsarbeten inom kurserna Näringsfysiologi 15 högskolepoäng, Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 högskolepoäng och Nutritionstoxikologi 7,5 högskolepoäng. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet genomfört ett stort antal förbättringar och på så sätt förtydligat lärandemålen, betygskriterierna och examinationen för det självständiga arbetet. Man har också förstärkt undervisningen i att skriva vetenskapligt och använda vetenskapliga referenser och ett källkritiskt förhållningssätt i tre kurser. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram förändringen att en bedömningskommittee med en oberoende bedömare (ej handledare) tillsats. Dessa förbättringar,

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(4) kombinerat med att man nu avser att följa upp att studenterna ges den handledning de har rätt till, gör att bedömarna uppfattar de sammantagna åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser således att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av kostvetenskap, klinisk nutrition, nutrition och dietistexamen (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna brister i måluppfyllelse avseende förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Den modell som valts för det självständiga arbetet (vetenskaplig artikel) kan ha bidragit till att dessa förmågor inte framträder tydligt i uppsatserna. Med beaktande av detta kvarstår dock att en stor andel av arbetena uppvisar särskilt brister avseende att i tillämpliga fall diskutera resultatens relevans och generaliserbarhet i ett samhälleligt perspektiv men även dess generaliserbarhet i ett vetenskapligt perspektiv, samt att tillämpa relevanta etiska riktlinjer och/eller diskutera etiska överväganden. I merparten av de självständiga arbetena framgår att studenterna kan hålla isär konkluderande och deskriptiva aspekter och i relevanta fall redovisa grunden för konkluderande bedömningar. Självvärderingen visar att studenterna i kursmoment ges möjlighet att tillägna sig kunskap om samhällsrelevans och generaliserbarhet av forskningsresultat och etiska aspekter men inte hur måluppfyllelsen säkrats. Vid intervjuerna framkom inget som förändrar bedömningen. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Lärosätets egen analys av orsaker till den bristande måluppfyllelsen identifierar en otydlig examination av studenternas förmåga att kunna diskutera och göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Slutsatsen är relevant och i åtgärdsplanen framgår att implementering av dessa aspekter i de enskilda arbetena nu inkluderas. Lärosätet redovisar sex områden där åtgärder vidtagits för att stärka måluppfyllelsen. Dessa är: (i) Reviderade lärandemål för det självständiga arbetet. Lärosätet har nu lagt till att studenten ska kunna diskutera resultatens generaliserbarhet, samt kunna diskutera resultaten och göra bedömningar utifrån samhälleliga och etiska aspekter i sitt självständiga arbete. (ii) Nya betygskriterier för det självständiga arbetet. Betygskriterierna för det självständiga arbetet har omarbetats så att dessa inte godkänns förrän en redovisning av dess vetenskapliga generaliserbarhet samt samhälleliga och etiska aspekter ingår. (iii) Nya instruktioner för det självständiga arbetet. Lärosätet har utarbetat en studiehandledning med instruktioner som svarar mot (i) att det skriftliga arbetet ska innefatta en diskussion om resultatens vetenskapliga generaliserbarhet samt relevanta etiska och samhälleliga aspekter, och (ii) beskriver de nya betygskriterierna. Lärosätet redovisar att grundmodellen för det vetenskapliga arbetet kvarstår men att det reviderats så att krav på en utförligare introduktion och diskussion lagt till. (iv) Stärkt undervisning och examination i att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter. Lärosätet har ökat undervisningen i kurserna Molekylär nutrition

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(4) (v) (vi) I, 7,5 högskolepoäng, och Nutritionsepidemiologi, 7,5 högskolepoäng med moment som ska stärka studenternas kunskap och deras förmåga att diskutera den vetenskapliga relevansen av de i uppsatsen funna resultaten, samtidigt som kravet skärpts på att studenten gör detta i sin uppsats (se (i) och (ii)). Stärkt undervisning och examination i att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter. Lärosätet har ändrat undervisningen i kursen Folkhälsonutrition 7,5 högskolepoäng genom att lägga till att studenten ska kunna identifiera organisationer och stödsystem i samhället och diskutera på vilket sätt de arbetar med näringsfrågor. Till detta har en ny examinationsuppgift kopplats där studenten undersöker vilka evidensbaserade medel människors beteende kan förändras med och med krav på en diskussion om hur nutritionsvetenskap kan utgöra grund för dessa åtgärder. Stärkt undervisning och examination i att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter. Lärosätet har genomfört en genomgripande revision av undervisning och examination för att stärka studenternas kunskap och tillämpning av etiska aspekter i forskning. Dels har kursmoment i kurserna Humanfysiologi och energiomsättning, 15 högskolepoäng, Klinisk nutrition och nutritionsstatus, 15 högskolepoäng, Nutritionsepidemiologi 7,5 högskolepoäng, och Molekylär nutrition 7,5 högskolepoäng lagts till, dels finns ett nytt krav att en diskussion om detta ska ingå i det självständiga arbetet (se (i) och (ii)). Vart och ett av de sex angivna förändringarna bidrar till en helhet som, givet analysen av bristerna, är rimlig och ändamålsenlig för att stärka studenternas kunskaper i förmågan att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Bedömarna vill särskilt lyfta fram de skärpta kraven på det vetenskapliga arbetets innehåll, samt den genomgripande revisionen av lärandemål och examination för att stärka undervisningen och examinationen i forsknings- och human/djuretik. Bedömarna anser att de vidtagna åtgärderna sammantaget ger tillräckliga förutsättningar för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.