Uppföljning av masterexamen i marinbiologi vid Stockholms universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Gun Eriksson Till rektor Uppföljning av masterexamen i marinbiologi vid Stockholms universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i marinbiologi vid Stockholms universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Stockholms universitet att utfärda masterexamen i marinbiologi. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 25 juni 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till masterexamen i marinbiologi vid Stockholms universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda masterexamen i marinbiologi. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 26 juni 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Ann-Sofi Rehnstam-Holm, Högskolan Kristianstad och professor Anders Blomberg, Göteborgs universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse och de kompletteringar som begärdes in av sakkunniggruppen. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till masterexamen i marinbiologi vid Stockholms universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Gun Eriksson i närvaro av seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson och tf avdelningschefen Karin Järplid Linde. Harriet Wallberg Gun Eriksson Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(6) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Stockholms universitet Lärosäte Stockholms universitet Huvudområde/examen Marinbiologi - master ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: Studenten ska visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av biologi (se Universitetskanslersämbetets beslut 25 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Fem självständiga arbeten indikerar bristande måluppfyllelse gällande fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Genom självvärdering och lärosätesintervju framkom att utbildningen innehåller moment som lägger grund för en fördjupad metodkunskap. Detta har dock inte fått ett genomslag i de examensarbeten som granskats, och kan inte uppväga bristerna som framkommer i dem. En särskild omständighet och utmaning är att huvuddelen av de självständiga arbetena som skrivs inom ramen för utbildningen genomförs i samband med fältstudier utomlands. Sådana studier är utvecklande för studenterna, men kan samtidigt innebära en särskild utmaning vid tillämpningen av kunskaper inhämtade i övrigt i utbildningen. Det kan vara så att det ställer särskilda krav på hur handledningen organiseras. Sammantaget indikerar underlagen en bristande måluppfyllelse. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att majoriteten av examensarbetena genomförts som fältstudier, så kallade Minor Field Studies, i utvecklingsländer. Mycket av handledningen har då vilat på den lokale handledaren och studenterna har därför inte fått tillräckligt god handledning för att på ett tillfredställande sätt uppnå kravet som examensmålet ställer vilket medfört att studenterna inte erhållit en fördjupad metodkunskap. Vidare menar lärosätet i sin analys att projektplanerna som studenterna skriver tillsammans med handledaren, generellt sett varit relativt kortfattade och undermåliga. Vidare indikerar analysen att såväl student som handledare har sett skrivandet av projektplanen mer som formalia än som ett verktyg för att säkerställa studentens förståelse av metod. I sin analys redogör lärosätet också för att beslutade betygskriterier för det självständiga arbetet inte tillämpats. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna är likartade för samtliga examensmål i uppföljningen och inkluderar följande. Lärosätet har utvecklat och omarbetat råd och riktlinjer för examensarbetet. Detta innebär bland annat att lärosätets handledare alltid är på plats i början av fältarbetet samt att den lokala handledaren ska vara disputerad och tillgänglig under hela fältarbetet. Vidare framgår att kursplanen för examensarbete i Marinbiologi reviderats, där en kurs Projektplan på 5 högskolepoäng har införts som ett inledande obligatoriskt moment och som examineras separat. Detta innebär att studenterna skriver utförliga projektplaner med tydliga och välmotiverade

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(6) vetenskapliga frågeställningar samt en tydlig metodbeskrivning med tillhörande diskussion av vald metod. För att studenterna ska få fortsätta till examensarbetets praktiska del krävs att studenten godkänts på den nämnda kursen. Vidare framgår att lärosätet har beslutat att utse en examensarbetarkoordinator med ett övergripande ansvar för examinationer av samtliga examensarbeten inom marinbiologi på masternivå. Koordinatorn ska också säkerställa att student och handledare känner till såväl betygskriterier som examensmål. Därtill ska koordinatorn vara delaktig i bedömningen av projektplanen och säkerställa att lämpliga handledare och examinator utses. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svara upp mot de tidigare konstaterade bristerna. Med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att Stockholms universitet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller detta examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av biologi (se Universitetskanslersämbetets beslut 25 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Fem självständiga arbeten har bedömts utifrån examensmålet uppdelat i två delmål: förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt förmåga att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information. Den sammanvägda bedömningen av delmålen indikerar att måluppfyllelsen i arbetena brister och bedömningarna för de två delmålen bekräftar den slutsatsen genom att påvisa svagheter gällande båda dessa. Genom självvärdering och intervju framkom att utbildningens uppläggning lägger sannolik grund för måluppfyllelse. Värt att nämna är att en central del av utbildningen utgörs av studenternas fältarbete i samband med examensarbetet och att omständigheterna som detta utförs under ofta ställer krav på att just självständigt bedöma och hantera komplexa företeelser. Det är dock inte tillräckligt för att uppväga bristerna som framkommer i de självständiga arbetena. Sammantaget indikerar underlagen en bristande måluppfyllelse. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen beskriver lärosätet att analysen av de konstaterade bristerna överensstämmer med analysen som gjorts för tidigare beskrivet examensmål. Det innebär att lärosätet i likhet med tidigare analys identifierar att en majoritet av de bedömda arbetena utförts som Minor Field Studies i utvecklingsländer. Detta har inneburit att stor del av handledningen gjorts av lokala handledare med liten insikt i kursens lärandemål. Lärosätet har även här identifierat samma brister avseende hur denna handledning fungerat som i tidigare examensmål. Vidare konstaterar lärosätet att studenternas förberedande arbete av en projektplan har varit bristfälligt och att fastställda betygskriterier för examensarbetet inte tillämpats. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar följande. Råd och riktlinjer för examensarbeten har utvecklats och omarbetats vilket bland annat innebär att lärosätets handledare

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(6) alltid ska vara på plats i början av fältarbetet samt att den lokale handledaren ska vara disputerad och tillgänglig under hela fältarbetet. Vidare redogör lärosätet i likhet med tidigare redovisning att en reviderad kursplan med en obligatorisk projektplan på 5 högskolepoäng införts likväl som nya rutiner för examination av examensarbeten. Lärosätet har beslutat att utse en examensarbetarkoordinator med ett övergripande ansvar för examinationer av samtliga examensarbeten inom marinbiologi på masternivå. Koordinatorn ska också säkerställa att student och handledare känner till såväl betygskriterier som examensmål. Därtill ska koordinatorn vara delaktig i bedömningen av projektplanen och säkerställa att lämpliga handledare och examinator utses. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svara upp mot de tidigare konstaterade bristerna. Med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att Stockholms universitet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller detta examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av biologi (se Universitetskanslersämbetets beslut 25 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Fem självständiga arbeten har bedömts utifrån examensmålet uppdelat i två delmål: förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar samt förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen. Den sammanvägda bedömningen av delmålen indikerar att måluppfyllelsen i arbetena är bristande. Bedömningarna per delmål påvisar särskilda svagheter gällande förmågan att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen. Genom självvärdering och intervju framkom att till en del uppnås sannolikt måluppfyllelse genom de omständigheter som genomförandet av examensarbetet i fält innebär med de krav på att självständigt planera och genomföra kvalificerade uppgifter som det innebär. Det är dock inte tillräckligt för att uppväga bristerna som framkommer i de granskade arbetena. Sammantaget indikerar underlagen en bristande måluppfyllelse. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet i likhet med de andra tidigare redovisade examensmålen bland annat att majoriteten av de bedömda arbetena utförts i form av så kallade Minor Field Studies i utvecklingsländer och att stor del av handledningen genomförts av lokala handledare med liten insikt i kursens lärandemål och handledarens uppgift. Dessutom har det saknats tydliga instruktioner till de lokala handledarna. Vidare redogör lärosätet i sin analys att studenternas och handledarnas förståelse för betydelsen av en väl utarbetad projektplan till stora delar saknats och att examinationsprocessen inte har fungerat tillfredställande Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar följande. Råd och riktlinjer för

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(6) examensarbeten har utvecklats och omarbetats vilket bland annat innebär att lärosätets handledare alltid ska vara på plats i början av fältarbetet samt att den lokale handledaren ska vara disputerad och tillgänglig under hela fältarbetet. Lärosätet redogör också för att kursplanen för examensarbetet har reviderats, har en av en obligatorisk inledande kurs Projektplan på 5 högskolepoäng införts som studenten måste vara godkänd på innan examensarbetets praktiska del startar. Vidare framgår att nya rutiner för examination av examensarbeten tagits fram. Lärosätet har beslutat att utse en examensarbetarkoordinator med ett övergripande ansvar för examinationsprocesser av examensarbeten inom marinbiologi på masternivå. Koordinatorn ska också säkerställa att student och handledare känner till såväl betygskriterier som examensmål. Därtill ska koordinatorn vara delaktig i bedömningen av projektplanen och säkerställa att lämpliga handledare och lämplig examinator utses. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svara upp mot de tidigare konstaterade bristerna. Med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att Stockholms universitet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller detta examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av biologi (se Universitetskanslersämbetets beslut 25 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Fem självständiga arbeten har bedömts utifrån tre delmål: förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga respektive etiska aspekter. I den sammanvägda bedömningen indikerar de granskade arbetena brister i måluppfyllelsen. Den sammanvägda bedömningen sammanfaller med den för de vetenskapliga aspekterna, som alltså indikerar brister. Angående de samhälleliga aspekterna visar urvalet att de är tillgodosedda i utbildningen. Gällande de etiska aspekterna slutligen, är för få arbeten bedömda för att en avgörande slutsats ska kunna dras utifrån dessa. Genom självvärdering och intervjuer framkom belägg för att särskilt samhälleliga aspekter får ett stort utrymme i undervisningen, inte minst genom utbildningens praktiska arbetsmarknadsinriktning. Samtidigt gav underlagen en antydan om att de vetenskapliga aspekterna får stå tillbaka och inte tillräckligt tillgodoses i utbildningen, i enlighet med vad som framkommer i de självständiga arbetena. Gällande etiska aspekter visade underlagen att sådana behandlas inom ramen för olika kurser, om än inte systematiskt. Sammantaget indikerar underlagen en bristande måluppfyllelse. I analysen av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen har lärosätet identifierat orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen likartade de analyserna som gjorts för tidigare examensmålen. Det innebär bland annat att identifierat att en majoritet av de bedömda arbetena utförts som så kallade Minor Field Studies i utvecklingsländer där en stor andel av handledningen utförts av lokala handledare med liten insikt i kursens lärandemål och handledarens roll. Detta kan förklaras av att det saknats tydliga instruktioner från lärosätet till de lokala handledarna. Vidare framkommer i analysen

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(6) som även här är i likhet med tidigare gjorda analyser att studentens förberedelse inför examensarbetet i form av en projektplan inte varit tillfredställande. Dessutom beskriver lärosätet att en väsentlig och mycket konkret orsak till att de inskickade examensarbetena uppvisar bristande måluppfyllelse är att examinationsprocessen inte har fungerat tillfredställande då beslutade betygskriterier inte tillämpats. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar följande. Råd och riktlinjer för examensarbeten har utvecklats och omarbetats vilket bland annat innebär att lärosätets handledare alltid ska vara på plats i början av fältarbetet samt att den lokale handledaren ska vara disputerad och tillgänglig under hela fältarbetet. Vidare framkommer i åtgärdsredovisningen att kursplanen för examensarbetet reviderats, bland annat genomtillägg av en obligatorisk inledande kurs Projektplan på 5 högskolepoäng som studenten måste vara godkänd på innan examensarbetets praktiska del startar. Lärosätet redovisar också att nya rutiner för examination av de självständiga arbetena införts. De nya rutinerna innebär att en examenskoordinator har ett övergripande ansvar för examinationen. Koordinatorn ska också säkerställa att student och handledare känner till såväl betygskriterier som examensmål. Koordinatorn är dessutom delaktig i bedömningen av projektplanen och säkerställer att lämpliga handledare och examinator utses. Efter genomgång av lärosätets åtgärdsplan kvarstod dock vissa otydligheter kring de redovisade årgärderna. Bedömarna har därför bett lärosätet att inkomma med förtydliganden avseende sammanslagningar av inriktningar respektive institutioner påverkar utbildningen. Vidare undrade bedömarna på vilket sätt satsningen på Östersjöcentrum bidrar till utbildningen och på eventuell närvaro av externa medlemmar i betygskommittén. Vilken akademisk tyngd koordinatorn ska ha krävde också förtydligande. Bedömarna ville också ha svar på om de beskrivna åtgärderna är beslutade och hur lärosätet förvissar sig om att informationen om åtgärdsplanerna delges de lokala handledarna i utvecklingsländerna. En sista fråga rörde kursen Projektplan. De åtgärder som lärosätet redovisar i sitt svar inkluderar följande. Om ett område är litet och smalt innebär det att få personer både behärskar och har kompetens inom området. När det gäller handledning och examination av examensarbeten finns det därför en risk att det utvecklas en egen kultur och praxis för hur examination och handledning ska gå till. Lärosätet anför därför uppfattningen att handledning och bedömning gynnas av en stor institution där lärarna har en bred kompetens och stor vana att bedöma arbeten. Bedömarna delar denna uppfattning. På bedömarnas fråga om Östersjösatsningen redovisar lärosätet att satsningen bidrar till att examensarbetena har hög kvalitet genom exempelvis en bättre tillgång till infrastruktur och kontakter med omvärldsaktörer. Dessutom bidrar Östersjösatsningen med breddad kompetens för handledning kopplad till i första hand hållbar utveckling och förvaltning i Östersjön. Gällande externa medlemmar i betygskommittén anser lärosätet att det räcker med den starka rekommendation som finns idag att det i betygsnämnden ska ingå en lärare från annan avdelning på institutionen. Därmed anser lärosätet att samma effekt uppnås som en extern medlem skulle haft. Bedömarna se positivt på denna lösning. Vidare redogör lärosätet har som målsättning att koordinatorn ska vara professor eller minst docent och att samtliga åtgärder är beslutade i institutionsstyrelsen. Lärosätet beskriver också att det ställs stora krav på både lokal handledare som huvudhandledaren vid lärosätet då studenten gör ett examensarbete utomlands.

8 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 6(6) Institutionsstyrelsen har därför beslutat att huvudhandledare ska vara personligt delaktig i uppstarten av fältarbetet och att huvudhandledaren säkerställer att den lokale handledaren får information om handledarens roll. Kursen Projektplan har införts som krav oavsett hur många poäng examensarbetet är på. Syftet med projektplanen är att studenten ska sätta sig in i ämnesområdet, formulera och identifiera en relevant frågeställning samt att kunna motivera val av metod för att besvara frågeställningen. Projektplanen kommer dessutom att ingå i examensarbetet vilket är en viktig signal till studenterna att projektplanen är väsentlig för slutresultatet. Utifrån de svar som de sakkunniga fått anser bedömarna att de brister som framkommit åtgärdats på ett konstruktivt sätt. Det huvudsakliga problemet som identifierats rör handledningen av studenter som genomför så kallade Minor Field Studies i utvecklingsländer. Bedömarna vill anföra att dessa studier ställer särskilda krav på handledare och studenter, både vad gäller den faktiska handledningen men också val av metoder. Här vill bedömarna lyfta att en mycket god kommunikation mellan huvudhandledare, lokal handledare och student är avgörande för resultatet. Bedömarna anser vidare att lärosätets åtgärd att utse en examensarbeteskoordinator är intressant. Däremot menar bedömarna att koordinatorn måste ha en sådan vetenskaplig tyngd och acceptans bland kollegor för att systemet ska fungera fullt ut. Inte minst för att säkerställa en rättvis bedömning av studenternas arbeten vid examination. Sammantaget anser bedömarna att tidigare oklarheter avseende åtgärdsplanen inte längre kvarstår utifrån de av lärosätet gjorda förtydligandena. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att lärosätets analys och de åtgärder som vidtagits väl svarar upp mot de tidigare konstaterade bristerna. med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att Stockholms universitet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller detta examensmål.