Uppföljning av civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing Till rektor Uppföljning av civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Karlstads universitet att utfärda civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda civilingenjörsexamen i industriell ekonomi. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. Bedömargruppen begärde in skriftlig komplettering till åtgärdsredovisningen samt intervjuade lärosätet. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Hans Björnsson, Maria Ek Styvén, Mats Engwall, Rickard Garvare, Janerik Lundquist och Margareta Paulsson. Underlag för bedömningen har varit lärosätets åtgärdsredovisning, den skriftliga komplettering som begärdes in samt den information som framkom av intervjun med representanter för lärosätet. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till civilingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Karlstads universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Charlotte Ejsing i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och tf. avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Charlotte Ejsing Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(4) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Karlstads universitet Lärosäte Karlstads universitet Huvudområde/examen Industriell ekonomi - civilingenjör ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För civilingenjörsexamen skall studenten visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna, dock med betydande spridning, har brett kunnande inom det valda teknikområdet. Vidare visar urvalet av självständiga arbeten att studenterna, också med betydande spridning, har goda kunskaper inom valt teknikområde. Vad gäller fördjupade kunskaper visar dock studenterna bristande måluppfyllelse, men även här med betydande spridning. Spridningen i måluppfyllelsen i de självständiga arbetena visar att svagheter förekommer för de båda delmålen varpå måluppfyllelsen sammantaget bedöms som bristande. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende detta mål. Grunden till det breda kunnandet läggs under de tre första terminerna. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att programmet vid tiden för utvärderingen var mitt inne i en övergång mellan två utbildningsplaner. Syftet med förändringen var bland annat att stärka bryggan mellan teknik/naturvetenskap, matematik och ekonomi genom att bland annat justera kursflödet. Vidare konstaterar universitetet att fel krav ställts inom ramen för examensarbetena så att studenterna inte tillräckligt uttryckt den kunskap och förståelse inom huvudområdet som de faktiskt besitter. Handledare av examensarbeten har i en del fall haft en alltför tillåtande attityd med avseende på studenternas ämnesval och frågeställningar vilket skapat svårigheter att genom dessa påvisa väsentligt fördjupade kunskaper inom delar av området industriell ekonomi. Slutligen är inte industriell ekonomi ett eget huvudområde vid Karlstads universitet utan en produkt av samläsning fördelad över två fakulteter. Endast 97,5 högskolepoäng av kurserna är skräddarsydda för civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi enligt den senaste utbildningsplanen. Handledare har tidigare huvudsakligen hämtats från huvudområdet företagsekonomi, vilket har fått till följd att särarten hos industriell ekonomi inte har säkerställts tillräckligt. Det har inte heller skett en kalibrering fullt ut mellan de olika vetenskapsområdena rörande särarten. Analysen framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar att ett lärarlag för civilingenjörsprogrammet industriell ekonomi har formerats, bestående av lärare som undervisar på kurser inom utbildningen i industriell ekonomi från båda fakulteterna. Ytterligare lärarkapacitet och

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(4) kompetens har tillförts utbildningen för att garantera uppfyllandet av examensmålen. Vidare har en ny och kraftigt förändrad utbildningsplan utarbetats där det tydligt ska framgå att industriell ekonomi består av teknik/naturvetenskap, matematik och ekonomi som en balanserad treenighet. För det självständiga arbetet i industriell ekonomi har det genomförts förändringar i rutiner, arbetsgång och examination med tre delseminarier som tydligare definierar kraven och säkerställer examensmålet. Med nya principer för handledartilldelning har ett tvåhandledarsystem införts som säkerställer förankringen av särarten för industriell ekonomi på både kort och lång sikt. Av de ekonomiinriktade kurser som erbjuds är 97,5 högskolepoäng skräddarsydda kurser i industriell ekonomi. Därutöver sker samläsning på avancerad nivå om ytterligare 60 högskolepoäng 30 högskolepoäng teknik och naturvetenskap som samläses med andra civilingenjörsprogram och 30 högskolepoäng ekonomi som samläses med företagsekonomi. Av åtgärdsredovisningen framgick inte tydligt hur den redovisade samläsningen med framför allt ekonomprogrammet skulle kunna integreras med huvudområdet industriell ekonomi och om det i så fall skulle leda till att progressionen skulle kunna upprätthållas både för de studerande i industriell ekonomi och för de studerande i företagsekonomi. Det rådde också oklarheter kring vilken fakultet som programmet är placerat vid och vilken fakultetsnämnd som har huvudansvaret för programmet. Skriftliga kommentarer inkom från universitetet rörande dessa oklarheter. Bedömargruppen ansåg att en intervju med berörda företrädare för utbildningen var nödvändig och den genomfördes I de kompletteringar som universitetet har tillhandahållit bedömargruppen efter intervjun framgår det att en revidering av utbildningsplanen för utbildningsprogrammet industriell ekonomi från har fastställts av fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Revideringen innebär att av de ekonomiinriktade kurser som erbjuds är 96 högskolepoäng (tidigare 97,5 högskolepoäng) skräddarsydda kurser i industriell ekonomi. Därutöver sker samläsning på avancerad nivå om ytterligare 21,5 högskolepoäng (tidigare 60 högskolepoäng), varav 7,5 högskolepoäng (tidigare 30 högskolepoäng) i teknik och naturvetenskap som samläses med andra civilingenjörsprogram och 15 högskolepoäng (tidigare 30 högskolepoäng) ekonomi som samläses med de studerande på ekonomprogrammet. Den fördelning som nu redovisas är en klar förbättring enligt bedömarna och innebär också att progressionen inom industriell ekonomiprogrammet inte behöver ifrågasättas då samläsning med ett program som har helt andra examensmål nu endast uppgår till 15 högskolepoäng. När det gäller oklarheten kring huruvida det är fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap som har huvudansvaret för programmet eller inte, är det nu klarlagt i presenterade dokument att det är fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap som ansvarar för programmet vad avser beslut för utbildningsplan, kursplaner och övergripande kvalitetssäkring. Att sedan lärare i vissa fall har sin hemvist vid fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap är mer en personalorganisatorisk fråga som inte behöver påverka den eftersträvade integrationen mellan teknik och ekonomi. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forskningsoch utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(4) Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna, dock med betydande spridning, har god förmåga att med en helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen. Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna dock har bristande förmåga att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen, detta då dessa delar inte tas upp i arbetena trots att det är relevanta aspekter för de arbeten som ingår i urvalet. Sammantaget, med de självständiga arbetena som grund, bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I självvärderingen anges att studenterna kontinuerligt tränas i att identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar i de olika kurserna, vilket gör det troligt att måluppfyllelsen av denna del av målet är hög. Vid intervjun framkom att lärosätet är medvetet om bristen på integration mellan de ekonomiska och tekniska delarna av utbildningen och att detta utgör grunden till problematiken med att studenterna inte tränas i tillräcklig grad i att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Utvecklingsarbete för att åtgärda dessa brister har initierats av lärosätet. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att en av de främsta orsakerna till den bristande kvaliteten är att programmet haft fokus på att säkerställa delmålet att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar, medan förmågan att genom sitt forsknings- och utvecklingsarbete bidra till en mer generell kunskapsutveckling inte nog betonats. Vidare menar universitetet att för lite vikt lagts vid detta inom ramen för kursen där examensarbetena produceras. Bristen på integration mellan teknik och ekonomi är i flera fall påfallande, vilket har sin grund i hur kursflödet för utbildningen varit ordnat (med enbart ekonomikurser mot slutet av utbildningen) och bristen på samarbete kring examensarbetena mellan lärare/handledare från ekonomiämnet och den naturvetenskapliga och tekniska fakulteten. Analysen framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar bland annat följande. I kurserna på avancerad nivå ges studenterna tillfälle att öva på forsknings- och utvecklingsinriktat arbete genom examinationsuppgifter. En ny kurs Aktuell forskning i industriell ekonomi har införts. Kursen ger studenterna fördjupade kunskaper om forsknings- och utvecklingsarbete genom att problematisera forskningsfronten på en rad områden, ge fördjupade metodkunskaper och tillfälle att problematisera bryggan mellan syfte, teori, metod och empiri. I kursen Examensarbete industriell ekonomi har det utarbetats rutiner och riktlinjer för att ge teoretiskt drivna, individuellt utmejslade forskningsproblem med högre krav på generaliserbara bidrag, vilket säkerställs genom examinationen, som sker genom tre obligatoriska seminarier. Examensarbetet ska vidare handledas av en handledningskommitté som tillsammans med studenten säkerställer att arbetet renderar generaliserbara bidrag. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(4) Mål: För civilingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningar inom ingenjörs- och teknikvetenskap (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna, dock med betydande spridning, har god förmåga att hantera och utforma produkter, processer och system. Studenterna uppvisar, i de fall det gått att bedöma från de självständiga arbetena, god förmåga att ta hänsyn till människors behov och förutsättningar samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Sammantaget, med de självständiga arbetena som grund, bedöms dock måluppfyllelsen vara bristande. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende studenternas färdighet och förmåga att hantera och utforma produkter, processer och system i de teknikrelaterade kurserna. Detta avspeglas dock inte på en jämn nivå i de självständiga arbetena. Studenternas förmåga att ta hänsyn till människors behov och förutsättningar samt till samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling framkom inte självvärderingen. Intervjuerna indikerade dock att studenterna tränas i detta. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att bedömargruppens omdöme stämmer med universitetets uppfattning för tre av de fyra programprofilerna. Det kan konstateras att hållbar utveckling på olika sätt förekommer i kurser inom de tre programprofilerna, men inte som en explicit grundkomponent enligt kursplanerna, vilket är en uppenbar brist eftersom det som inte finns med i kursplanerna riskerar att tappas bort vid eventuella förändringar i lärarlaget. Analysen framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar att säkerställa en förändring som leder till att examensarbetena framgent inkluderar aspekter rörande samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Vidare har en examinator tillsatts som bedriver egen aktiv forskning i gränslandet mellan kvalitetsteknik, affärs- och tjänsteinnovation och hållbar utveckling. Denne kommer under de kommande åren att särskilt bevaka att examensarbetena innehåller bidrag till kunskapsutvecklingen med avseende på hållbar utveckling. Lärandemålen har skrivits om eller utökats i ett flertal kurser för att åtgärda bristerna. Universitetet menar att 70,5 högskolepoäng av programmet nu syftar till att möta föreliggande examensmål, men programledningen är inte nöjd med det utan avser att driva arbetet mot en tydlig profilering av utbildningsprogrammet med avseende på hållbar utveckling. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna tillräckliga för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.