Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Henrik Holmquist Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Mälardalens högskola att utfärda högskoleingenjörsexamen i Byggnadsteknik. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Folke Snickars, Kungliga tekniska högskolan, docent Lars Bernspång, Luleå tekniska universitet, professor Terje Kanstad, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, professor Harald Landrø, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse som begärdes in av sakkunniggruppen (som underlag för bedömningen). Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Henrik Holmquist i närvaro av strategi och planeringsansvarig Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Henrik Holmquist Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(4) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Mälardalens högskola Lärosäte Mälardalens högskola Huvudområde/examen Byggnadsteknik - högskoleingenjör ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har brister avseende bredden i sin kunskap inom det valda teknikområdet. Flera arbeten redovisar mycket snäva avgränsningar och belyser ett smalt kunskapsområde, men torde besitta relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen har förutsättningar att vara hög avseende målet. Utbildningens obligatoriska kurser speglar ett brett kunnande hos examinerade ingenjörer. Redovisad lärarkompetens stöder också att det finns förutsättningar för att studenterna ska nå ett brett kunnande inom området. Matematik ingår med 22,5 hp och tillämpad naturvetenskap förmedlas inom flera ämnen. Utbildningens bredd avspeglas dock inte i urvalet av självständiga arbeten. Vid intervjuerna framkom att de självständiga arbeten som ingår i urvalet möjligen ej till fullo representerar utbildningens bredd. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat att utbildningsplanen inte tillräckligt beaktat examensmålen. Lärosätet konstaterar också att det stora kursutbudet i det tidigare utbildningsprogrammet gjorde att studenterna i hade olika kombinationer av fördjupning. I kombination med otydlig progression bidrog detta till svårigheter att bedöma om studenten uppnått det nationella examensmålet. Otydliga rutiner kring examinationen av det självständiga arbetet har också varit bidragande faktor till bristerna. Exempelvis att handledande lärare och examinator ofta var samma person De åtgärder som lärosätet hänvisar till inkluderar att utbildningsplanen har gjorts om. Vidare har nya obligatoriska kurser som ska ge kunskap om hela byggprocessen införts och 22,5 högskolepoäng i matematik är nu obligatoriskt enligt den nya utbildningsplanen. Utöver dessa åtgärder har lärosätet bland annat gjort en genomgång av examensmatrisen, reviderat kursplaner och lärandemål och gjort en genomgång av behörighetskraven för samtliga kurser i programmet. Dessutom redogör lärosätet för att en universitetslektor i byggnadsteknik rekryterats och att rutinerna kring examensarbetet har skärpts.

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(4) Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap. Förmågan att kritiskt och systematiskt klargöra syftet, söka och använda kunskap brister. Källor kopieras rakt av och det förekommer brister i kritiska ställningstaganden. Studenterna visar också bristande förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden. Exempel visar på studenternas svårigheter att ta fram relevant information och bristande kunskap när det gäller metodologiska tillvägagångssätt. Självvärderingen visar att det kan finnas förutsättningar för en hög måluppfyllelse. Utbildningens utgångspunkt är tillämpning av kunskaper genom kritiskt tänkande vid lösande av projektuppgifter utan givna svar. I självvärderingen ges en svag redovisning av hur gängse simuleringsverktyg och beräkningsprogram utnyttjas inom byggprocessens skeden. Vid intervjuerna framkom medvetenhet om svagheter i utbildningen avseende detta mål, och uppgifter om att processer för att förstärka kvaliteten är initierade. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat brister i den tidigare utbildningsplanen, den stora valfriheten och otydliga rutiner kring examensarbetet De åtgärder som lärosätet hänvisar till är att en ny utbildningsplan utarbetats, i vilken det bland annat ingår projektarbetsuppgifter där studenterna utifrån given information förväntas komma fram till ett slutresultat. I utbildningsplanen återfinns också nya kurser där studenternas förmåga till kritiskt granskande examineras. Studenterna som skriver ett självständigt arbete kommer även i fortsättningen att ha gått kursen vetenskapligt arbete och kommunikation samhällsbyggnad. I denna kurs ska studenterna skriva en rapport efter samma kriterier som gäller för examensarbetet. Utöver dessa åtgärder har lärosätet även infört nya moment i de avslutande kurserna där modellering och simulering ingår. Dessutom har lärosätet skärpt rutinerna kring examensarbetet och gjort en genomgång av behörighetskraven och examensmatrisen. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(4) ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna har bristande förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar. Bland annat finns brister i källhänvisningar. Självvärderingen beskriver hur den muntliga förmågan att redogöra för och diskutera information, problem och lösningar övas och examineras i projektarbeten, laborationer och seminarieuppgifter. Självvärderingen indikerar att studenterna har förmåga till dialog med olika grupper. Av självvärderingen framgår att introduktionskursen i utbildningen Vetenskapligt arbete och kommunikation förmedlar verktyg för studenternas möjligheter till muntliga och skriftliga presentationer samt övning att genomföra dialog i grupper och att argumentera utifrån skilda ståndpunkter. Vid intervjuerna framkom att utbildningen brister i examinationen av studenternas förmåga att göra muntliga presentationer. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat brister i den tidigare utbildningsplanen, den stora valfriheten och brister i progressionen mellan kurserna. De åtgärder som vidtagits och som lärosätet hänvisar till inkluderar att en ny utbildningsplan tagits fram, av vilken det framgår en tydlig progression i moment som rör muntlig och skriftlig kommunikation, exempelvis nya kurser med seminarier, och att grupparbeten och individuella arbeten införts som kräver muntlig och skriftlig kommunikation med olika grupper. Utöver dessa åtgärder har lärosätet även gjort en genomgång av examensmatrisen, reviderat kurserna ytterligare, infört en individuella inlämningsuppgift och infört kursen miljöteknik för ingenjörer. Lärosätet har dessutom skärpt rutinerna kring examensarbetet och gjort en genomgång av behörighetskraven för samtliga kurser. Mål: För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar studenterna på insikt i teknikens möjligheter och begränsningar inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. Studenterna visar dock bristande insikt i teknikens roll i samhället och människors ansvar för teknikens nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter. Självvärderingen indikerar att förutsättningar finns för hög måluppfyllelse. Kurser såsom Vetenskapligt arbete och kommunikation samt Byggproduktion är exempel på kurser där målet examineras. Intervjuerna bekräftade det intryck som framkom i självständiga arbeten och självvärdering.

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(4) I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat brister i den tidigare utbildningsplanen, en alltför stor valfrihet för studenterna och att det saknats gemensamma mål för examensarbetet. De åtgärder som lärosätet vidtagit inkluderar bland annat en ny utbildningsplan där teknikens möjligheter och begränsningar går som en röd tråd genom hela utbildningen. Utöver denna åtgärd har lärosätet gjort en skärpning av rutinerna kring examensarbetet, en genomgång av examensmatrisen, ytterligare revideringar av kursplaner och infört en ny kurs, miljöteknik för ingenjörer, samt gjort en genomgång av behörighetskraven för samtliga kurser i programmet.