Uppföljning av dietistexamen vid Uppsala universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson Till rektor Uppföljning av dietistexamen vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till dietistexamen vid Uppsala universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Uppsala universitet att utfärda dietistexamen. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 11 juni 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till dietistexamen vid Uppsala universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda dietistexamen. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 11 juni 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: professor Ingegerd Johansson, Umeå universitet, docent Christina Berg, Göteborgs universitet och docent Elisabet Rothenberg, Göteborgs universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till dietistexamen vid Uppsala universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Nils Olsson i närvaro av tillförordnade avdelningschefen Karin Järplid Linde och seniora rådgivaren Gunilla Jacobsson. Harriet Wallberg Nils Olsson Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(4) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Uppsala universitet Lärosäte Uppsala universitet Huvudområde/examen Dietistexamen ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: För dietistexamen ska studenten visa förmåga att förebygga, utreda, bedöma, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av kostvetenskap, klinisk nutrition, nutrition och dietistexamen (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar att studenterna uppnår hög eller mycket hög måluppfyllelse avseende förmågan att förebygga, utreda, bedöma, behandla eller utvärdera någon aspekt av kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar. Det visar sig genom att studenterna beskriver, på ett för området relevant sätt, någon av aspekterna; förebyggande, utredning, bedömning, behandling, utvärdering av kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar. Detta innebär alltså att urvalet av självständiga arbeten speglar endast en mycket liten del av alla de problem, symtom och sjukdomar som dietister måste behärska för att uppnå målet. Andra underlag får därför stor vikt vid bedömningen av måluppfyllelse för detta examensmål. I självvärderingen saknas beskrivning av att alla delar av målet tränas och examineras. Självvärderingen beskriver att nutritionsbehandlingsprocessen samt prevention av kostrelaterade problem avhandlas i utbildningen. När det gäller behandling av specifika nutritionsproblem saknas beskrivningen av den bredd av nutritionsterapier som är förknippad med vanliga diagnoser. Enstaka exempel som beskrivs omfattar en mycket liten del av det dietisten måste behärska. Vid intervjuerna framkom inte heller hur studenterna tränas i att hantera olika former av nutritionsterapier vilket styrker att måluppfyllelsen är bristande. Vidare visar alumnenkäten att en stor andel alumner är missnöjda med den verksamhetsförlagda utbildningen och det är främst vid den del av utbildningen som studenten har möjlighet att visa sin förmåga att förebygg, utreda, behandla och utvärdera kost- och nutritionsrelaterade problem, symptom och sjukdomar. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I lärosätets analys av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar det att det tidigare fyraåriga programmet, i enlighet med Bolognaprocessens indelning i grundnivå respektive avancerad nivå, komprimerats till tre år vilket inneburit svårigheter. Vidare har denna komprimering tillsammans med nödvändigheten av att inkludera ny forskning och nya arbetsmetoder inom dietetiken inneburit att en del av nutritionsterapin inte tydligt och omfattande nog skrivits fram och behandlats. Lärosätets analys framstår som genomtänkt och relevant. Lärosätet redovisar fem områden där åtgärder vidtagits för att stärka måluppfyllelsen. Dessa är:

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(4) (i) (ii) (iii) (iv) (v) Kvalitetsutvecklingsarbete. Lärosätet genomför ett kvalitetsutvecklingsarbete som involverar all personal. En åtgärdsplan har fastställts av rektor den 3 september 2013 och som inneburit följande förändringar: Revidering av kursplaner och litteratur. Lärosätet har reviderat kursplanen för kurserna i dietetik, och livsmedelsvetenskap relaterande till måluppfyllelsen så att kurserna nu ges speciellt anpassade för målen i dietistexamen. En omfördelning har gjorts så att kursen i livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik minskat för att ge utrymme för utveckling av mer specifika kunskaper i dietik. Förstärkning av VFU. Lärosätet har stärkt detta moment genom att tre av utbildningens lärare medverkar i ett nätverk för VFU som samordnas av Enheten för kvalitetsutveckling och universitetspedagogik vid Uppsala universitet. Samtliga delar av målet är centrala under VFU. Undervisning och examination. Lärosätet har förstärkt undervisning och examination med hjälp av casemetodik inom kost- och nutritionsbehandlingsområdet, genom anställning av en klinisk adjunkt. Dessutom ska en professur i dietetikens kommunikation tillsättas. Styrning av det självständiga arbetets relevans för dietistyrket. Lärosätet har tydligare styrt uppsatsarbetet mot relevans för dietistens yrke i relation till målet. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet genomfört ett stort antal förändringar som bland annat innebär omarbetning av kursplaner. Bedömarna uppfattar de sammantagna åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna vill särskilt lyfta fram de förändrade kursplanerna i dietetik och livsmedelsvetenskap som innebär tydlig förstärkning i relation till målet samt den förstärkning som görs avseende lärarresurser inom ämnesområdet. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För dietistexamen ska studenten visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av kostvetenskap, klinisk nutrition, nutrition och dietistexamen (se Universitetskanslersämbetets beslut 11 juni 2013, reg.nr ) framgår av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten ger en splittrad bild avseende måluppfyllelse av studenternas förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information. En stor andel av uppsatserna visar på bristande måluppfyllelse. Flera arbeten brister i resultatredovisningen, till exempel med avseende förmågan att tolka och lyfta fram analyser på ett relevant sätt. Flera uppsatser visade också på brister när det gäller att kritiskt diskutera resultat, metoder och perspektiv i undersökningen. Däremot har majoriteten av studenterna valt och integrerat referenser utifrån aktualitet, dignitet och typ av källa samt i relation till frågeställningen. Flera av arbetena visar även på hög eller mycket hög måluppfyllelse avseende förmågan att bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Det indikeras genom att uppsatsen anknyter till dietistyrket och att resultaten i tillämpliga fall relateras till yrkesrollen. Självvärderingen indikerar att studenterna undervisas och examineras i att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar och av intervjun framkom att de undervisas och examineras för att

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(4) göra det med olika målgrupper. Självvärderingen indikerar även att studenterna tränas och examineras i kunskaper för att bidra till utveckling av yrket och verksamheten vilket gör det troligt att denna del av målet uppfylls. Samtidigt visar alumnenkäten att studenterna är relativt missnöjda med färdighetsträningen när det gäller att medverka i verksamhetsutveckling och även när det gäller att förklara för lekmän. Sammantaget, utifrån den bristande måluppfyllelsen i de självständiga arbetena för delar av examensmålet, bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I lärosätets analys av orsaker bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet förfarandet vid framläggning av självständigt arbete, vilket inneburit att de uppsatser som läggs fram vid slutopponeringen och godkänns, arkiveras utan vidare justering. Möjligheten att justera uppsatsen efter synpunkter från opponent och betygsättande lärare innebär att kvaliteten kan förbättras. Med den rutin som varit rådande har endast underkända uppsatser justerats (och lagts fram vid ett nytt tillfälle). För övriga har ingen justering tillåtits. Vidare har det inte funnits tydlighet och transparens i programmets olika kurser för att träna studenternas förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information. Av åtgärdsredovisningen tolkas att Uppsala universitet identifierat brister i de självständiga arbetenas kvalitet, inkluderat den modell som använts för att bedöma dessa, samt i träning av förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information. Den analys som lärosätet gjort att bristerna berör de självständiga arbetenas kvalitet, dess koppling till dietistyrket samt träning i att kritiskt granska, bedöma och använda information är relevant i förhållande till de brister i måluppfyllelse som påtalats vid utvärderingen. Lärosätet redovisar fem områden där åtgärder vidtagits för att stärka måluppfyllelsen. Dessa är: (i) Revidering av kursplaner och moment. Lärosätet har reviderat kursplaner för flera kurser relaterande till måluppfyllelsen, dessutom kommer en tydligare progression mellan kurserna att skrivas fram. Vidare har nya rutiner införts i uppsatskursen och ytterligare förändringar för att kvalitetssäkra uppsatskursen är under utarbetande. (ii) Nya instruktioner för det självständiga arbetet. Lärosätet har utarbetat en ny studiehandledning med reviderade instruktioner för det självständiga arbetet. (iii) Styrning av det självständiga arbetets relevans för dietistyrket. Lärosätet har förstärkt styrningen av uppsatsarbetets relevans för dietistens verksamhet i relation till målet. (iv) Nya rutiner för examination av det självständiga arbetet. Lärosätet har reviderat examinationsformen. De nya kriterierna innebär att förutom den muntliga opponeringen, lämnar opponenten en skriftlig rapport till uppsatsstudenten och betygsättande lärare. Betygsättande lärare redogör muntligt för uppsatsstudenten vilka eventuella justeringar som behöver vidtas. Därefter har studenten tre dagar på sig att justera uppsatsen. Denna version betygsätts av betygsättande lärare. (v) Revidering av betygskriterier och fortbildning av alla handledare och betygsättande lärare. Lärosätet har med avseende på detta inlett ett kvalitetsutvecklingsarbete. Bedömargruppen konstaterar att lärosätet genomfört ett stort antal förbättringar och bedömarna uppfattar åtgärderna som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser således att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet kan säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(4)