Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

Transkript

1 BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson Till rektor Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Linköpings universitet att utfärda magisterexamen i religionsvetenskap. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 17 december 2013 (reg.nr ) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda magisterexamen i religionsvetenskap. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 17 december 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Docent Hanna Stenström, Uppsala universitet/teologiska högskolan Stockholm och docent Susanne Olsson, Stockholms universitet. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse av vidtagna åtgärder. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON FAX ORGANISATIONSNR KONTAKT registrator@uka.se

2 BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Magnus Johansson i närvaro av strategi- och planeringsansvarige Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Magnus Johansson Kopia till: Bedömargruppen

3 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(5) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Linköpings universitet Lärosäte Linköpings universitet Huvudområde/examen Religionsvetenskap - magister ID-nr A Bedömning av utvalda examensmål Mål: Studenten ska visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut , reg. nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har bristande kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, men att de uppfyller kravet på fördjupade kunskaper inom vissa delar av området för utbildningen. Det framgår dock att studenterna har bristande insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom området. I de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. De arbeten som brister visar på dålig kunskapsöversikt, är okritiskt refererande och saknar den problematisering av ämnet som förväntas på magisternivå. Självvärderingen redogör för hur utbildningen utvecklar studenternas överblick över fakta och förhållanden inom huvudområdet liksom deras bekantskap med centralt material av olika slag samt kunskap om centrala teorier och begrepp inom området. I självvärderingen beskrivs hur utbildningen genom kursmål i respektive valbar kurs, profil, progression och kursmoment, undervisningsformer, examinationer samt kravnivåer och betygskriterier arbetar för att uppnå detta mål. Trots denna redovisning så går det inte att bortse från bristerna i de självständiga arbetena. Självvärderingen redogör för hur utbildningen utvecklar studenternas fördjupade kunskaper inom vissa delar av området för utbildningen. Det framhålls att det finns mycket stora möjligheter att inom flera kurser fördjupa sig i ett valbart undersökningsområde. Seminariediskussioner och handledartillfällen ska också ge studenterna goda förutsättningar för såväl fördjupad kunskap som en tydlig anknytning till och insikt i forsknings- och utvecklingsarbetet. Självvärderingens redogörelse gör det troligt att just denna aspekt av målet har en hög måluppfyllelse, vilket också de utvärderade uppsatserna visade. Självvärderingen redogör också för hur utbildningen ska utveckla studenternas insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom området. Vid intervjun med lärosätet kom det fram information som stödjer självvärderingen. Det delvis nya lärarkollegiet gav övertygande svar på de frågor som utvärderarna ställde kring examensmålet. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. I analysen av orsakerna till den bristande måluppfyllelsen framhåller lärosätet att det underlag som ledde till bedömningen var litet, sex uppsatser, och att det var två av dessa uppsatser som uppvisade allvarliga brister. I ett så litet material får två uppsatser stora konsekvenser för bedömningen av

4 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(5) helheten då de utgör en betydande del av de granskade uppsatserna. Resultatet av granskningen var spretigt, då det också fanns arbeten med hög eller mycket hög måluppfyllelse på vissa mål. Lärosätet framhåller i sin analys att uppsatserna skrevs och godkändes under förhållanden som inte längre råder och att ett förnyelsearbete med syfte att säkerställa utbildningens kvalitet redan inletts när utvärderingen gjordes men inte hade påbörjats när uppsatserna skrevs. I analysen framhålls också brister i lärarkapacitet och lärarkompetens. Medvetenheten om vilka examensmålen faktiskt är, var då de bristande arbetena skrevs alltför låg bland både handledande lärare och de uppsatsskrivande studenterna. En bidragande orsak till att uppsatser med så många och uppenbara brister godkänts är också, enligt lärosätets egen analys, att handledare och examinator under den aktuella tiden var samma person. Därigenom skedde inte en egentlig kvalitetskontroll av uppsatserna. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar följande: Handledare och examinator är idag olika personer. Av lärosätets redogörelse framgår genomgående att lärarna vid detta magisterprogram idag medvetet arbetar som en grupp som fortlöpande arbetar med kursutveckling och kvalitetssäkring. Till arbetet hör att uppnå samsyn om formerna för arbetet inom programmet, inklusive om hur kvaliteten ska säkras. En skriftlig handledning för magisteruppsatser har sammanställts där utbildnings - och kursmål presenteras på ett samlat sätt. Dokumentet ska medvetandegöra studenterna om de krav som ställs under utbildningen och de mål som ska nås. Dokumentet ska även göra kraven tydliga för handledare och examinatorer, och aktivt användas i handledning och examination. Kursmålen görs också kända för studenterna på andra sätt, exempelvis på hemsidan och vid ett introduktionsseminarium till alla magisteruppsatskurser. Detta nämns genomgående i lärosätets beskrivning över åtgärder med exempel. Alla kursplaner för magisterkurser har granskats. I alla kursplaner finns idag lärandemål som svarar mot kunskap och förståelse inom huvudområdet. Konkreta belysande exempel ges. Studenterna ges möjlighet att delta i forskarseminarier som ger insikt i aktuell forskning och de ges möjlighet att bearbeta metodproblem. Förmåga till kritiskt tänkande och problematisering av exempelvis litteratur övas vid obligatoriska seminarier. Exempel ges på instruktioner (frågebatterier) som studenterna ska använda för att öva förmågan att kritiskt granska vetenskaplig litteratur. Ny kurslitteratur har införts som framför allt är avsedd att öka möjligheterna för studenterna att belysa och fördjupa kunskaper om forskningsutveckling och nutida linjer inom forskning i de discipliner som ingår i programmet. Åtgärderna kan kopplas till bristerna angivna i analysen. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.

5 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(5) Mål: Studenten ska visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut , reg. nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har brister avseende fördjupad metodkunskap inom huvudområdet. I flera av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. De bristande uppsatserna saknar fördjupning i metoddiskussionen, källkritik och reflektioner. De övriga arbetena visar dock på en hög måluppfyllelse när gäller fördjupad metodkunskap. Självvärderingen beskriver hur utbildningen i dag utvecklar och fördjupar studenternas metodkunskap inom huvudområdet. I självvärderingen beskrivs tydligt hur utbildningen genom kursmål i respektive valbar kurs, profil, progression och kursmoment, undervisningsformer samt kravnivåer och betygskriterier arbetar för att uppnå detta mål. Självvärderingen beskriver inslag som borde leda till fördjupade kunskaper om olika vetenskapliga tillvägagångssätt inom det religionsvetenskapliga fältet. Här föreligger således en diskrepans mellan de självständiga arbetena och självvärderingen. Det pågående arbetet med att utveckla och fördjupa studenternas metodkunskap inom huvudområdet har inte satt spår i de självständiga arbetena ännu. Därför är bedömargruppen inte övertygad om hög måluppfyllelse på detta mål. Vid intervjuerna framkom information som stödjer självvärderingen. Lärarlaget gav överlag mycket övertygande svar på bedömargruppens frågor kring måluppfyllelsen. Ett par arbeten har dock så tydliga brister på detta mål att måluppfyllelsen måste ifrågasättas. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Analysen av orsakerna till den bristande måluppfyllelsen är i allt väsentligt samma som för målet ovan. Det vill säga att det vid tiden för uppsatsskrivandet fanns brister i lärarkapacitet och lärarkompetens samt att medvetenheten om examensmålen var låg bland både handledande lärare och de uppsatsskrivande studenterna. En bidragande orsak till att uppsatser med så många och uppenbara brister godkänts är också, enligt analysen, att handledare och examinator under den aktuella tiden var samma person. Därigenom skedde inte en egentlig kvalitetskontroll av uppsatserna. Analysen ovan framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: Åtgärderna för att säkerställa att målet i fråga nås är till stora delar samma som för föregående mål. En handledning för magisteruppsatser spelar en avgörande roll för att medvetandegöra studenterna, men också handledarna och examinatorerna, om kraven på fördjupad metodkunskap. Att handledare och examinatorer idag är olika personer ska också bidra till att säkra måluppfyllelsen av detta mål. Det framgår av åtgärdsbeskrivningen att metodfrågor betonas tidigt i uppsatsarbetet och att metodmedvetenhet främjas genom att studenterna tidigt i uppsatsprocessen ska lämna in PM med förslag på metod. Under arbetet med uppsatserna sker fördjupning av metodkunskaperna genom deltagande i vissa seminarier samt genom själva handledningen och uppsatsskrivandet. I handledningen för magisteruppsatser ges en lista över metodlitteratur som ständigt fylls på när ny relevant metodlitteratur publiceras. Dessutom ingår en teori- och metodkurs, gemensam för studenter

6 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(5) från magisterprogrammets alla tre ämnesdiscipliner. Detta ger studenterna en bredare och djupare metodkunskap än om ämnena hållits isär. Att kursen är ämnesöverskridande skapar en bas för de involverade lärarnas gemensamma bedömning av studenternas arbeten. Det finns en tydlig progression i metodkunskaperna genom hela programmet. Studenterna har också möjlighet att delta i ämnesövergripande metodseminarier gemensamma för hela institutionen. Flera belysande exempel ges på hur undervisning och examination av olika slag ska säkerställa att studenterna får de metodkunskaper som nämns i detta mål. Kursplanerna har också granskats för att säkerställa att kursmål finns som motsvarar examensmålen. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: Studenten ska visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av utbildningarna inom religionsvetenskap, teologi och mänskliga rättigheter (se Universitetskanslersämbetets beslut , reg. nr ) framgår följande av bedömargruppens yttrande: De självständiga arbetena visar att studenterna har bristande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, inkluderande bristande förmåga att göra relevanta kulturella och historiska kontextualiseringar samt att de brister i medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. I flera av de självständiga arbetena har studenterna bedömts uppfylla detta mål i alltför låg grad. En genomgående bedömning är dock, med undantag av de arbeten som visar på bristande måluppfyllelse, att de övriga självständiga arbetena visar på en hög eller mycket hög måluppfyllelse när det gäller att visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, historiska och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Självvärderingen beskriver hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. I texten betonar utbildningen den vetenskaplighet som präglar kursdokumenten och samtliga undervisningsmoment. Självvärderingen redogör också för hur utbildningen utvecklar studenternas förmåga att inom området göra bedömningar med hänsyn till relevanta samhälleliga och etiska aspekter, inbegripet förmåga att göra relevanta kulturella och historiska kontextualiseringar. Vid intervjuerna framkom inte någon information som förändrar den bild av måluppfyllelse som självvärdering gav. Sammantaget bedöms måluppfyllelsen vara bristande. Analysen av orsakerna till den bristande måluppfyllelsen är i allt väsentligt densamma som för de två övriga målen ovan. Analysen framstår enligt bedömarna som genomtänkt och relevant.

7 BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 5(5) De åtgärder som vidtagits med anledning av bristerna inkluderar även här den tidigare nämnda handledningen av magisteruppsatser. Det som ovan sagts om dess syfte och hur den konkret används gäller även för detta mål. Även de andra ovan angivna generella förändringarna är av relevans för detta examensmål. När det gäller detta mål specifikt tränas studenterna för att successivt utveckla sina förmågor i seminariediskussioner samt inom ramen för den individuella handledningen. Många goda exempel ges på temata som tas upp i seminariediskussioner och som aktualiserar samhälleliga och etiska aspekter på litteratur, material och temata som är relevanta i de discipliner som är inkluderade i programmet. Dessutom framhålls vissa lärares kompetens, publicerade arbeten och deltagande i olika forskningsrelaterade verksamheter som berör etiska frågor. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.