Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Transkript

1 Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet (Albert Einstein) Social Bio Psyko Ord kan göra ont Gör det ont? Nu bränner det till Känns det obehagligt? Ordens negativa emotionella innebörd är tydliga och kan utlösa en påtaglig och oönskad effekt Förvarning om förestående smärta eller obehag resulterade i mer smärta Vid smärtskattning krävs det en triangulering där barnets självskattning, föräldrarnas observationer och vårdpersonalens erfarenhet av att bedöma barn samt den kliniska situationen tillsammans bildar ett underlag för bedömningen. Zink-Rony et al.,

2 Självskattning (finns vetenskaplig evidens från 4 års ålder) Smärta Oro Stress Observerat beteende By proxy Självskattning Pieces of Hurt Tool Beyer et al., 1986 Faces Pain Scale Hicks et al., 2001 Oucher Hester et al., 1990 Coloured Analogue Scale (CAS) McGrath et al., 1996 Fysiologiska tecken på stresspåslag Huguet et al., 2010 Självskattning kan inte okritiserat alltid vara gold standard. Självskattning måste sättas i relation till ett flertal individuella och kontextuella faktorer som påverkar. Detta kan inkludera klinisk historik och patientens erfarenheter av tidigare procedurer. Twycross et al.,

3 ANXIETY Glad/nöjd Lugn/avslappnad Spänd/nervös Rädd/lig stress 0. Jag har inte alls känt mig stressad 1. Jag har känt mig lätt stressad 2. Jag har känt mig klart stressad 3. Jag har känt mig ganska mycket stressad 4. Jag har känt mig mycket stressad 5. Jag har känt den värsta stress som jag kan tänka mig. Alla observationsinstrument behöver väl definierade riktlinjer om hur varje item ska tolkas för att öka reliabiliteten. Chang et al

4 Neonatala barn Lundqvist P, Kleberg A, Edberg AK, Larsson BA, Hellström- Westas L, Norman E. Development and psychometric properties of the Swedish ALPS-Neo pain and stress assessment scale for newborn infants. Acta Paediatr Aug;103(8): FLACC Procedursmärta, Postoperativ smärta CHEOPS (Children s Hospital of Eastern Ontario Pain Scale) McGrath et al., 1985 Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar FLACC (Face, Legs, Activity, Cry, Consolability) Merkel et al., 1997 Ben Normal ställning eller avslappnad Oroliga, rastlösa eller spända ben Sparkar eller uppdragna ben Postoperativ smärta TPPPS (Toddler-Preschooler Postoperative Pain Scale) Tarbell et al., 1992 Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Postoperativ smärta (hemma) PPPM (Parents Postoperative Pain Measure) Chambers et al., 2003 Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter ihållande, skriker eller snyftar, klagar ofta (McGrath et al., 2008) Tröstbarhet Nöjd, avslappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna by proxy En observerad VAS skattning kan vara till hjälp vid smärtbedömning men kan inte likställas med barnets egen bedömning. Det går att diskutera ifall detta är en användbar metod för att utvärdera barnets smärtupplevelse på ett adekvat sätt 4

5 Fysiska tecken Andningsfrekvens Blodtryck Puls Nu är det slut! SaO 2 Svett Kortisol 5